The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children’s culture influence everyday life in preschool?  We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds.  We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool. Respondents could see popular culture as positive for children's learning, because it makes learning meaningful and enjoyable for the children. But at the same time, they had difficulty relating to popular culture because of its commercialism, the strongly gender-coded roles that frequently occur and the status created around owning the products. We also observed a strong high culture that contrast with popular culture in preschool. High culture was linked to educators' own experiences and values, and to how instructive and useful cultural phenomenon were for the children. Popular culture needs to be connected with a clear learning objective for teachers to consider taking it into the preschool. During the investigation we discovered that teachers enjoy great power over what is brought into the preschool and over what is held out of children's reach. Children's influence over their own culture is limited in preschool. The most prominent aspect of the study was educators' own ambivalence towards popular culture.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning. Även bristande äganderätt och att tvingas prostituera sig hade negativ inverkan på möjligheten att undvika att smittas. En konklusion av studien var att kvinnans sexuella beteende och risker för att smittas med HIV/AIDS formas i ett samhälle där normer och värderingar styr den ojämlika makten mellan könen. Dessa normer och värderingar tvingar kvinnan till underkastelse och försvårar möjligheten att bestämma över sin egen sexualitet. Framtida preventioner ska därför inte bara rikta sig till kvinnan då kvinnans sårbarhet att smittas med HIV/AIDS i stor utsträckning styrs av manligt beteende. Av intresse hade därför varit att studera mannens attityder till kvinnan, sitt eget riskbeteende och sårbarheten att smittas med HIV/AIDS.

Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen. Vi har använt oss av kvalitativa fallstudier med ett hermenunitiskt tolkande av intervjuer för att ingående undersöka ett fåtal fall och få en djupare förståelse. Genom att ha gemensamma värderingar kan organisationer skapa en stark kultur vilket gör varje organisation unik. Kultur kan förklaras som ge-mensamma normer och värderingar samt påverkas av människors beteenden i organisa-tioner. Den starka kulturen är vanligast i täta arbetsgrupper med nära relationer till var-andra. Inom högriskorganisationer diskuteras främst säkerhet och kultur som ett be-grepp – säkerhetskultur. Säkerhet förknippas med åtgärder för att förebygga fara och olyckor inom organisationen. Säkerhetskultur kan beskrivas som två huvudområden, gemensamma värderingar och övertygelse om hur saker och ting fungerar. Värde-grundsarbetet inom de räddningsförbund vi undersökt har pågått olika länge beroende på när de grundades. Medarbetare inom olika nivåer i räddningsförbunden har varit in-volverade med arbetet att ta fram värdegrunden. Det har varit en utmaning att få ett bra samarbete mellan flera olika kommuners räddningstjänster där det finns starka kulturer och värderingar. Vid en av de större sammanslagningarna, där två olika kulturer slåtts ihop, är samarbetet likt det mellan "hund och katt"1 (resp. 5). För att förstå varför med-lemmar i en organisation gör som de gör måste medlemmar förstå de underliggande värderingarna. Dessa värderingar är viktiga för omgivningens förtroende för räddnings-tjänsten och hur medlemmar får vardagen att fungera rent praktiskt. Heltidsstationer har det lättare att samordna värdegrundsarbetet till att bli en del av vardagen, jämfört med deltidsstationer. Vårt resultat visar att det inte borde spela någon roll att en organisation är kommunalt styrd eller har ett långt geografiskt avstånd mellan arbetsplatserna för att ha en gemensam värdegrund. En central funktion bör samordna material och handleda förbunden i värdegrundsarbetet. Värdegrunden arbetades fram i vissa räddningsförbund med hjälp av konsulter och det finns anledning att tro utifrån vår undersökning att för-bunden har svårt att förvalta den kunskap man fått. Samtidigt tar förändringar tid och de flesta har precis börjat värdegrundsarbetet / The concept of core values has become a generic term for most value questions. The core value concept can cause problems within the organization because of the confusion and interpretation of the basic and definite core values. Mutual core values makes peo-ple feel involved and create a community. The rescue service is working toward a community with a mixture of both women and men but has been met with protest by expressions as; "Women are not as good fire-fighters as men" (Vikström, 2013). The goal for the investigation is to understand how the rescue services integrate and coordi-nates the core values into the organization. We have used qualitative case studies with a hermenunitiskt interpretive of interviews to fully investigate a few cases and have a deeper understanding. By having common values, the organizations can build a strong culture which makes each organization unique. Culture can be explained as mutual norms, values and are influenced by the behavior of the members in the organization. The strong culture is most common in dense groups with close relationships to each other. Within the high-risk organizations, safety and culture are mainly discussed as a concept - safety culture. Safety is often associated with measures to prevent hazards and accidents within the organization. Safety culture can be described as two main areas, shared values and beliefs about how things work. The rescue services have been work-ing with core values for different periods depending on when they were founded. Em-ployees within different levels of the rescue service have been involved with the work of developing values. It has been a challenge to get a good cooperation between several municipalities rescue services that have a strong culture and values. During a merger of two major rescue service the cooperation was similar to "cats and dogs"2 (resp. 5). To understand why members of an organization do what they do, employees must under-stand the underlying values of the organization. These values are important for ambient confidence in the rescue service and how a member gets the everyday to work in prac-tice. A full-time rescue station has it easier to coordinate their work with values to be-come a part of everyday life, compared to part-time rescue stations. Our results indicate that it shouldn´t matter if an organization is municipally controlled or has a long geo-graphical distance between sites in order to have a common set of values. A central function should coordinate information and guide the rescue service´s in fundamental core values. Today's core values were, in some of the rescue service, developed with the assistance of consultants and there is reason to believe, based on our investigation, that the rescue service have difficulty managing the gained knowledge. Changes takes time and most of the rescue service have just started their work with core values

I dagsläget har alla människor en sorts relation till sin bank. Relationen kan vara alltifrån sparande, lån, aktier och med mera. Produkter och tjänster mellan de olika bankerna har blivit likartade efter avregleringen år 1986. Detta har medfört att det har blivit alltmer viktigare för banker att vara konkurrenskraftiga i sina produkter och tjänster till sina kunder. I detta fall har fler banker investerat mycket på sina resurser för att få lojala kunder. Relation skapas i en bank då sammanhängande faktorer såsom kommunikation, åtagande, kompetens samt konflikthantering uppnås. Detta leder till studiens syfte, vilket är att utforska huruvida bankrådgivarna använder sig utav de psykografiska- och relationsfaktorerna för att kunna uppnå en god relation till sin kund. I studien har man använt sig utav hermeneutisk forskningsfilosofi, detta tillsammans med en abduktiv ansats, samt en kvalitativ metod. Denna metod används för att skapa en djupare inblick och förståelse för forskningsområdet. Genom intervjuundersökningarna har denna uppsats analyserats för att kunna ge svar på uppsatsens forskningsfråga, samt syfte. Grunden till intervjufrågorna kommer ifrån olika teorier. Intervjuerna ägde rum på Sparbanken 1826 i Kristianstad, där bankkunder, privatrådgivare samt personalansvarige intervjuades. Studien indikerar på om de psykografiska- och relationsfaktorerna används i en svensk bank. Studien påvisar att alla fyra relationsfaktorer används utav banken, däremot används inte samtliga psykografiska faktorer, då det endast är värdering som verkställs på banken. / Nowadays customers have a sort of relationship with their bank. The relationship can be from savings, loans, stocks and more. Products and services between the different banks have become similar after deregulation in 1986. For that reason, it is significantly important for banks to offer competitive products and services to their customers. This has resulted to more banks have invested many of their resources in order to have more satisfied and loyal customers. Relationship is created in a bank when interrelated factors such as Communication, Commitment, Competence and Conflict handling are achieved. This leads to the purpose of this research, which is to explore if the psychographic factors have an impact on the advisers relationship with the customers. The study has used hermeneutic research philosophy combined with an abductive and a qualitative approach. The method is used to create a deeper insight and understanding of the research area. This study has been analyzed through field studies in order to provide answers to the study´s problems and purposes. The bases of the interview questions were selected and gathered from different theories. The interviews were conducted at Sparbanken 1826 in Kristianstad, where bank customers, private advisors and staff officer were interviewed. The study indicates if the psychographic- and relationship factors are used in a Swedish bank. The study demonstrates that all four relationship factors used by the bank, however, all the psychographic factors are not used, where there were only valuations executed on the bank

Värderingar är ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat på hur värderingar påverkar människors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmärkning. Syftet med denna studie var att undersöka värderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmärkning hos personer i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Resultaten påvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmärkning lade störst vikt vid värderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömärkning lade störst vikt vid välvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. I studien deltog 79 slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan 18 och 64 år. Studien var kvantitativ och använde sig bland annat av Schwartz Portrait Values som mätinstrument / Personal values are an important part of psychology and concerns what people consider to be of importance in their lives. Recent studies have focused on the effect personal values have on people’s willingness to pay when it comes to fair trade and eco-labelled food. The purpose of this study was to examine personal values linked to willingness to pay when it comes to a fairtrade or eco-labelled mobile phone, regarding people who live in three closely situated towns in western Sweden. The participants in this study were 79 men and women in the ages 18 – 64. This was a quantitative study and one of the instruments used were Schwartz Portrait Values. The results show that people who found the values benevolence and univeralism to be most important where those who were willing to pay more for these kind of mobile phones. The result is consistent with earlier studies

Värderingar och organisationskultur är två begrepp som blir allt vanligare och mer använda i dagens företag och organisationer Värderingars innebörd kan variera från högt till lågt och ibland känns det mer som ett begrepp organisationer slänger sig med för att låta bra istället för att leva som de lär. Vår undersökning syftar till att undersöka hur värderingar och därmed också organisationskultur uppkommer och förmedlas till anställda på telekombolaget Symsoft. Vi tittar även på skillnaden på de värderingar som kommer från företagets ledning jämfört med hur de anställda uppfattar värderingarna. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört tio semistrukturerade intervjuer med anställda och chefer på Symsoft. Vi har även genomfört deltagande observationer under studiens gång då vi tillbringat mycket tid på Symsofts huvudkontor i Kista. Vi analyserade materialet med hjälp av etnografiska metoder och de teorier vi utgått från. Resultatet av studien speglar en organisation där vissa värderingar finns men inte förmedlas till de anställda. Detta har resulterat i att de anställda på Symsoft har svårt att implementera värderingarna i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att Symsoft behöver börja med ett aktivt värderingsarbete där de både formulerar om sina värderingar och inför rutiner för att förmedla dem till sina anställda. / Values and organizational culture are two concepts that become more common and used in today’s companies and organizations. The meaning of values can vary from high to low and sometimes it can seem like a concept an organization use just to sound good instead of live like they learn. The intentions with our study are to analyze how values and organizational culture rise and are mediated to the employees at the telecom company Symsoft. We will also look into the difference between the values of the management and the employees. We have also done participant observation during our time at Symsoft. The study is made using a qualitative approach, where ten semi-structured interviews were conducted with employees and managers at Symsoft. The analysis of the interviews was done with an ethnographic method, where the material was coded based on the theoretical stand. The result of the study shows that there are values at Symsoft but they are not mediated to the employees. As a result the employees at Symsoft have a hard time trying to implement the values into their daily work. Our conclusion is that Symsoft needs to reformulate and actively work with their values to mediate them to the employees at the company.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör. Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap.

No description available.

Aktuell studie syftar till att undersöka motivationsgrunder för ideellt arbete inom den sociala sektorn. Som ett exempel på ideella organisationer inom den sociala sektorn har tjej- och transjourer valts ut. Åtta kvalitativa, semi-strukturerade individuella intervjuer har genomförts med fyra aktiva volontärer och fyra tidigare aktiva volontärer. Intervjupersonerna kommer från tre olika jourer. En tematisk analys har gjorts på materialet och fem teman framträder – feministiskt grundade värderingar, relationen till de andra volontärerna, individuella förutsättningar, feedback direkt från stödsökande och genom gruppen samt feedback och stöd från organisationen. Dessa teman kan förstås som både främjande och hämmande för motivationen och presenteras i en tidslinje då motivationsgrunderna varierar över tid. De teoretiska utgångspunkter som används för att förstå resultatet är sex motivationsgrunder enligt Volunteer Functions Inventory (VFI) samt en teoretisk ram utvecklad av Marta, Guglielmetti och Pozzi kring specifika mönster för ungas motivation. Viktiga slutsatser som dras är att intervjupersonerna drivs av mer än en motivationsgrund, att sammansättningen av motivationsgrunder förändras över tid men att de genomgående starkaste drivkrafterna är feministiskt grundade värderingar och relationen till de andra volontärerna.