The purpose of the study was to explore probation officers approach professionally and privately to clients who are convicted or suspected of crime. We wanted to highlight the emotional strain that the professional role can create. We used a qualitative research approach in which the data collection method consisted of semi-structured interviews with six probation officers. The result showed that within the occupation there was a two-part view of whether there was difficulties to remain neutral toward clients who have committed more severe types of crime. The result showed that there were probation officers whose private values were too strong. There was some challenges in keeping distance between the professional and the private role when a closeness to the client was created. However, the closeness was considered a fundamental part to create a supportive relationship in order to achieve successful rehabilitation, which in some ways showed to be complicated. / Syftet med studien var att undersöka yrkesgruppen frivårdsinspektörer och dess förhållningssätt både professionellt och privat gentemot de klienter som är dömda eller misstänkta för brott. Vidare ville vi belysa den emotionella belastningen som yrkesrollen skapar och hur denna hanteras. För att beskriva detta använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med sex stycken frivårdsinspektörer. Resultatet visade att det inom yrkesgruppen fanns en tvådelad syn gällande svårigheten att förhålla sig neutralt gentemot klienter som utfört svårare typer av brott. Detta då det framkom att det inom verksamheten fanns frivårdsinspektörer vars privata värderingar var för starka. Vidare visade resultatet en viss utmaning gällande att hålla distans mellan yrkesrollen och den privata då det skapades en närhet till klienten. Närheten ansågs dock grundläggande för att skapa en bärande relation i syfte att nå ett lyckat rehabiliteringsarbete, något som resulterade i ett komplext förhållningssätt.

Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning säger om möjligheterna för värdegrundsarbete genom användandet av litteratur. Studiens fokus ligger på hur litteratur kan skapa samtalsmöjligheter som uppmärksammar värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för grundskolans årskurser F-3. Studien utgår i första hand från ett sociokulturellt perspektiv där socialt samspel och muntlig interaktion med varandra står i centrum. Resultatet från litteraturanalysen går att dela in i sex tydliga teman; samtalens betydelse, utmaningar, val av litteratur, att relatera till litteratur, att utveckla empati och litteraturens fördelar för värdegrundsarbetet. Under temana redovisas vad aktuell forskning lyfter fram som grundläggande för en fungerade värdegrundsundervisning genom litteraturläsning. I resultatet som redovisas ligger 15 vetenskapliga artiklar till grund för de teman som nämns ovan. För ett lyckat värdegrundsarbete genom litteraturläsning gäller det att beakta alla sex teman. Studiens diskussionsavsnitt utgår från resultatet och där ställs två av resultatets teman (utmaningar och fördelar) i relation till resterande teman. Den slutsats som litteraturstudien drar är att det finns goda möjligheter för värdegrundsarbete utifrån litteratur förutsatt att lärare har tydliga avsikter för undervisningen och är medvetna om de utmaningar som finns med värdegrundsarbetet och litteratursamtal.

I takt med att samhället utvecklas i form av nya trender, skapas och förändras organisationer. När organisationsförändringar genomförs, påverkas medlemmarna i organisationerna och kulturen som finns mellan dem. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur organisationsförändringar och organisationskultur påverkade varandra genom att undersöka en organisation. Studien ser även över applicerbarheten i Scheins teoretiska bidrag vid undersökning av dessa aspekter. Syftet besvarades genom sju semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur organisationen, som haft utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Resultatet visar på att medarbetarna är de som upprätthåller kulturen. För att medarbetarna ska ha möjlighet att identifiera sig med organisationen, bör ledningen lära sig kulturen av dem och handla utifrån vad organisationen står för. Ledningen bör också kommunicera och involvera medarbetarna i förändringsprocessen för att det ska leda till en framgångsrik förändring. Studien bidrar med en förståelse för hur organisationskultur och organisationsförändring överlappar varandra, vilket kan vara av intresse att undersöka vidare i andra sammanhang.

Kulturen är av stor vikt för hur företag och andra organisationer fungerar: från strategisk förändring, till vardagligt ledarskap, och hur chefer och anställda förhåller sig till varandra och samverkar med kunderna. Cheferna i en organisation har genom sitt agerande påverkan på kulturen och hur den uppfattas av de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur chefers tolkning och uppfattning av företagskultur påverkar kulturen i det organisatoriska sammanhang de ingår i. Detta genomfördes genom en fallstudie där cheferna i det utvalda fallföretaget intervjuades för att besvara vad företagskultur innebär för dem, hur de uppfattar företagskulturen på fallföretaget, om det råder koncensus om kulturen cheferna emellan, samt om det framgick ett behov av att förtydliga, kommunicera eller förändra företagskulturen. Som forskningsdesign valdes ett kritiskt perspektiv med målet att skapa debatt och bilda diskussionsmönster med avsikten att bidra till ett öppnare samförstånd bland cheferna om uppfattningen av företagskulturen.Studien visade att cheferna anser att företagskultur primärt är ett outtalat fenomen som inte går att förändra genom att informera om värderingar eller givna instruktioner om hur människor ska bete sig, och i stor utsträckning delar de uppfattningen om fallföretagets kultur på det outtalade planet. Gällande hur företagskulturen bör formuleras och kommuniceras fanns dock viss dissensus.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning.

Biståndsarbetares erfarenheter och tankar kring utmaningar och frustrationer tenderar att försummas i både internationella debatter samt i vetenskaplig forskning. Att arbeta med internationellt bistånd innebär för många att vistas i en interkulturell kontext där kulturell identitet, värderingar och antaganden utmanas och där arbetaren i många fall behöver anpassa sig. Denna studie avsåg därför att undersöka internationella biståndsarbetares erfarenheter av interkulturella möten med ett särskilt fokus på vilka utmaningar och frustrationer som uppstår. Genom en tematisk analys av intervjuer med åtta biståndsarbetare och med användning av det teoretiska ramverket Developmental Model of Intercultural Sensitivity (DMIS) visade studien att biståndsarbetarna mötte många olika typer av oundvikliga utmaningar och frustrationer som främst grundade sig i kulturella skillnader. Samtidigt belyste respondenterna vikten av att ständigt vara medveten om sina egna antaganden och värderingar. Dessutom behövs ett öppet tillvägagångssätt och en vilja att lära sig om- och förstå andra människor och kulturer. De teman som identifierades var: mötet mellan kulturer, organisatorisk frustration, personliga utmaningar och frustrationer, moraliska dilemman, förberedande utbildning och lokala perspektiv.

The  purpose  of  this  report  is  to  examine  and  describe  how  an  elite  sports organization uses  implementation  of  values  to  strengthen  the  organizational culture and the strategy.   The author has made a case study of Luleå Hockey, consisting  of   eight  interviews  and   necessary  observations.  The  report  is interview based but books, scientific articles and reports have also been taken into consideration.  Research emphasizes that the ongoing commercializing-­‐  and professionalizing processes in non-­‐profit  organizations has led to a greater influence of business thinking,  which can  be  noted in  the  case Luleå Hockey who knowingly uses strategy. The theoretical framework of the report, however, proves that strategy needs  the  support  of  a  strong  organizational  culture  in  order  to  be  used effectively. To develop an organizational culture that correlate with strategy, the understanding of how to implement values is important. Luleå   Hockey   uses   strategy   and   realizes   how   shared   values   influence organizational culture, however the procedure where Luleå Hockey implements the   values   into   the   organization   can   still   be   improved.   In   elite   sports organizations a conflict of interests arises when the non-­‐profit fundament of the organization  is  put  in  contrast  to  the  profit-­‐generating  goals,  shared  values  can therefor be the glue that holds these organizations together. / Denna  uppsats  syftar  till  att  undersöka  och  beskriva  hur  en  elitidrottsförening arbetar med värdegrundsimplementering för att stärka organisationskultur och strategi. Med utgångspunkt i ovanstående syfte har författaren genomfört en fallstudie  av  Luleå  Hockey,  innehållande  åtta  intervjuer  samt  observationer. Uppsatsen är kvalitativt baserad men material i form av vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter har också visats hänsyn. Forskning       understryker       att       pågående       professionaliserings-­‐        och kommersialiseringsprocesser  inom  ideell  verksamhet  har  lett  till  ett  ökat näringslivstänkande,  vilket  konstateras  i  fallet  Luleå  Hockey  som  medvetet använder strategi.  Uppsatsens teoretiska referensram bevisar dock att strategi behöver stöd av en stark organisationskultur för att användas effektivt. För att utveckla  en  organisationskultur till  att  korrelera  med  formulerad  strategi  är värdegrundsimplementering viktigt.  Luleå  Hockey  använder  sig  av  strategi  och  förstår  hur  delade  värderingar påverkar  organisationskulturen,  däremot  kan  värdegrundsimplementeringen utvecklas. Inom elitidrottsföreningar där en intressekonflikt uppstår mellan det ideella  fundamentet  och  de  vinstgenererande  målsättningarna,  kan  delade värderingar   som   genomsyrar   verksamheten   vara   det   lim   som   håller   dessa föreningar samman.

The purpose of this study is to investigate and analyze how organizational members experience the organizational culture of companies that claim to have diversity among employees. A qualitative research method was used in the study, where the empirical data was collected through semi-structured interviews. The interview questions are based on the study's chosen theory and a total of 10 interviews were conducted. The empirical data was analyzed with the chosen theory to be able to answer the research question. Broadly speaking, companies' organizational cultures are experienced as inclusive by employees. They feel that they need each other because they work together. However, there is a lack of trust between several employees, which may be due to too weak relationships. Not all employees agree on whether the companies have a diversity identity, but that it needs to be managed to a greater extent. Employees feel that there is potential in the development of diversity management, by including more people with other differences, especially among managers and recruiters. Employees feel recognized, where open communication plays an important role. Not all members of the organization agree on the companies' most important values, and many employees feel that they have no influence over them. Employees also emphasize the importance of individuals' impact on opportunities and convenience, which can affect their motivation. / Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur organisationsmedlemmar upplever organisationskulturen på företag som påstår sig ha mångfald bland anställda. I denna studie genomfördes det en kvalitativ forskningsmetod där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna grundar sig utifrån studiens valda teori och totalt genomfördes 10 intervjuer. Empirin analyserades med den valda teorin för att kunna besvara forskningsfrågan. I stora drag upplevs företagens organisationskulturer inkluderande av anställda. De upplever att de behöver varandra eftersom de samarbetar. Dock upplevs det en bristande tillit mellan flertalet anställda, vilket kan bero på för svaga relationer. Alla anställda är inte eniga om företagen har en mångfaldsidentitet, men att den behöver hanteras i större utsträckning. Anställda upplever att det finns potentialer i utvecklingen av mångfaldshantering, i form av inkludering av fler personer med andra skillnader, speciellt bland chefer och rekryterare. Anställda känner sig erkända, där öppen kommunikation spelar en viktig roll. Alla organisationsmedlemmar är även inte eniga om företagens viktigaste värderingar, och flertalet anställda upplever att de inte har något inflytande av de. Anställda framhäver även vikten av enskilda individers påverkan av möjligheter och bekvämlighet, vilket kan påverka deras motivation.

From the 1960s until today it was more or less common to use different methods to lead an organization towards success. A common problem with these methods, however, was its focus on problem-solving methods and statistical follow-ups, which is why modern business management was increasingly inspired by behavioural science. The purpose is to create conditions where the corporate culture is in line with the organization's vision and strategies, also characterized as “values based management”. As of today values are still important, especially in the organizational world.To investigate how values based management works or if it has an impact on the organizational culture, a case study of Berotec's values based management has been conducted. The purposewas to identify and analyze the company's values based management and its effect by collectingand understanding how the organization’s members experience and interpret the values.The conclusion that stands out in this study is that the majority of factors identified as importantfor a successful values based management can be found at Berotec. There is a good understanding of the purpose of the values and they are also turned into behaviours with the use of different methods. Above all, the management has an open attitude and views the valuesbuilding as an ongoing process. The company, however, lacks a systematic measurement of the values based management in order to identify an efficient management or not, but overall the study indicates a well-functioning values based management at Berotec. / Från 1960-talet fram tills idag har det under olika tidsperioder varit mer eller mindre vanligt att använda sig av olika metoder för att styra organisationen mot framgång. Ett dock vanligt förekommande problem med dessa styrmetoder var dess fokus på “hårda delar” som problemlösningsmetoder och statistisk uppföljning av processer, varför den moderna verksamhetsstyrningen alltmer inspirerades av beteendevetenskapen. I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för en företagsmiljö där medarbetare vill ta ansvar, arbeta och samarbeta, och gemensamt skapa en kultur som är i linje med organisationens vision och strategier. Denna typ av styrning brukar karaktäriseras som ”värderingsstyrning” och har fått stor genomslagskraft inom svenska företag. Även om värderingar har blivit allt mer igenkänt under de två senaste decennierna är värderingar fortfarande högst väsentliga, framförallt inom den organisatoriska världen.För att undersöka huruvida värderingsstyrning fungerar eller har en inverkan på ett företags organisationskultur har en fallstudie av Berotecs värderingsarbete genomförts. Syftet var att kartlägga och analysera företagets värderingsstyrning och dess effekt genom att fånga upp och samordna hur företagets medarbetare upplever och tolkar företagets värderingar.Den framträdande slutsatsen i denna studie är att majoriteten av teorins faktorer för framgångsrik värderingsstyrning finns på Berotec. Det finns en god förståelse för syftet med värderingarna och de omsätts i beteenden med olika verktyg. Framförallt har ledningen en öppen inställning till värderingsarbetet och ser det som ett ständigt pågående arbete. Det som saknas är systematisk mätning av värderingsarbetets effektivitet, men sammantaget indikerar studien på ett bra fungerande värderingsarbete på Berotec.

Sambandet mellan individers klassbakgrund och utbildningsbakgrund med nuvarande värderingar i sociokulturella respektive socioekonomiska dimensioner undersöks. En genomgång av tidigare forskning, såväl kvantiativ, kvalitativ, som samhällsteori, ger flera konkreta hypoteser som testas. Sociokulturella värderingar operationaliseras genom Ingleharts postmaterialism-index. Socioekonomiska värderingar genom ett egenskapat index för socioekonomisk interventionism. Metoden är en multivariat regression med landfixa effekter, på data från European Values Survey, ur vilket väljs 21 europeiska OECD-länder. Förutom demografiska kontroller kontrolleras för nuvarande klass och utbildning. För socioekonomiska värderingar visar resultatet på små eller icke-existerande effekter för klassbakgrund och utbildningsbakgrund. Den starkaste effekten ges istället av nuvarande klassposition. För sociokulturella värderingar är resultatet att klassbakgrund har starkt förklaringsvärde för nuvarande värderingar, även efter kontroller för utbildning och klass. Denna effekt är jämförbar med utbildning och minst lika stark som den för klass. Andelen förklarad varians i samtliga modeller är samtidigt mycket låg. För kvantitativ värderingsforskning har resultaten implikationen att modeller för sociokulturella värderingar inte bara kan undersöka klass och utbildning, utan även måste även ta hänsyn till klassbakgrund. För teorier om primärsocialisering bekräftar vi en viktig och bestående roll, men också att enbart en liten del av variationen kan förklaras av variablerna vi använder. Slutligen ger de skilda mönster vi finner för värderingarna skäl att tro att dessa tillägnas genom olika mekanismer.