En organisationskultur är en komplex sammansättning av antaganden som planeras av en ledning, men byggs upp av de anställda inom ett företag över en längre tid. En hälsosam företagskultur är en betydande tillgång för ett företag. Den kan stärka samhörigheten, stötta organisationen och stärka produktiviteten. För att en kultur ska fungera som tänkt behöver faktorer såsom kommunikation, delaktighet och samhörighet samexistera. Att bygga en kultur från grunden är en komplicerad process som hänger på att de tänkta “byggklossarna” är tydliga för alla.  När en organisation av olika skäl upplever att kulturen behöver reformeras uppstår liknande frågor. Vad vill vi uppnå med den utvecklade kulturen och hur skall den stötta företagets aktiviteter? Hur kan vi få en bred uppslutning och förståelse kring kulturen och kulturarbetet från alla delar av organisationen?  Följande studie syftar till att studera hur ett mindre företag aktivt arbetat med att förändra sin företagskultur. I denna förändring var många från organisationen delaktiga. Organisationen i denna studie följde i sin kulturförändring en strukturerad plan med ett antal hörnstenar för att uppnå önskat resultat. I förändringsprocessen användes inget teoretiskt stöd utan arbetet utgick endast från organisationens egna initiativ och erfarenheter.  För att studera och analysera vårt utvalda företags kulturarbete har vi använt en analysmodell som bygger på teorin Culture Management Plan (Flamholtz & Randle, 2011). Den omfattar hela processen, från målsättningar med kulturen, skapandet av redskap till genomförandet av kulturreformeringen.  För att undersöka detta har fem intervjuer med ledning och medarbetare på företaget gjorts. Företaget verkar inom marknadsföring och har identifierat ett behov att uppdatera företagskulturen. Vårt arbete visar att en ökad delaktighet från hela organisationen kan ha en mycket positiv effekt för utfallet. Vi kan konstatera från vår analys att bolagets process har mycket stora likheter med den föreslagna teoretiska modellen Culture Management Plan. Vi anser att ledningen iGoMoon kan använda modellen som ett stöd i sitt arbete med att på effektivt sätt löpande utveckla kulturen.

Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

The Swedish Sports Confederation is striving towards supporting youth develop a lifelong relationship with sport, but statistics show a tendency of dropouts around the age of 12. This study aims to nuance the understanding of coaches’ perceptions of youth sports within martial arts. The research questions were: How are central aspects of sport for youths valued among coaches? What opinions exist among the coaches concerning involvement and their role in relation to that? Structured interviews were conducted with eight participants. The data were analyzed by forming concentrations of responses which then was categorized. Finally, the data were interpreted in a broader context and compared with previous research. The result shows that joy and development were seen as central parts of youth sport. Improvement of physical and mental health was viewed as important in a long- term perspective. The competitive part of the sport was rated as the least important. Regarding participation, the most common definition by the coaches was inclusion in decision-making, preferably a physical kind such as voicing out opinions or suggestions. However, sometimes participation of children was thought to interfere with or obstruct the plan of a training session and therefore the two components need to be balanced. The role of the coach was perceived as relatively essential for ensuring that children or adolescents were and felt included. This paper concludes that there are several aspects to consider in youth sport. Furthermore, the coaches were seen to have a significant role in creating an open environment for children and adolescents to be involved.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson & Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

Utgångspunkten för denna uppsats är ett intresse för musikundervisning för elever med olika funktionsnedsättningar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka och få känne-dom kring hur musiklärare i grundsärskolan anpassar sin undervisning. Forskningsfrågorna handlar om informanternas tillvägagångssätt, syn på och förhållningssätt till musikundervisning anpassad för elever med olika funktionsnedsättningar i grundsärskolan. För att samla in data till denna uppsats gjordes två kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med två musiklärare verksamma inom grundsärskolan. Då denna studie är intervjubaserad ges informanternas svar stort utrymme i resultatkapitlet. Intervjuerna analyserades via tematisk analys. Den teoretiska ansatsen utgår från Ingrid Maria Hanken och Geir Johansens (2020) redovisning av ramfaktorer samt deras sju exempel på ämnessyn. Uppsatsens resultat delas in i tre huvudkategorier: an-passningar, musikämnet och lärarens yrkesroll. En genomgående röd tråd i resultaten visar på att verksamheten i så hög grad som möjligt behöver stå rustad för att göra individuella anpass-ningar av hela den samlade lärmiljön. Båda informanterna poängterar individernas olikheter och att det inte finns något enskilt, specifikt tillvägagångssätt att genomföra musikundervis-ningen på. Vidare visar resultaten på dilemman kopplade till elevassistenter, värderingar och kringliggande ramfaktorer som påverkar eleverna och lärarna. Resultaten diskuteras i förhål-lande till tidigare forskning, litteratur, teoretiska modeller samt författarens egna erfarenheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

There has been a long debate about values and science. Especially about the appropriateness of the value-free ideal. The impact of values on science is crucial if science is to maintain its credibility as an undisputed source of knowledge. In this work, I analyze the impact of values in science based on a work by Heather Douglas and try to clarify the difference between epistemic and non-epistemic values and the relevance of the value-free ideal. My conclusion is that Douglas' claims about the inappropriateness of the value-free ideal do not hold and should be rejected. I propose instead a reformulation of the value-free ideal based on the justification of knowledge. / Det har varit en lång debatt om värderingar och vetenskap. Särskilt om lämpligheten av det värdefria idealet. Värdegrundens inverkan på vetenskapen är avgörande om vetenskapen ska behålla sin trovärdighet som en oomtvistad kunskapskälla. I detta arbete analyserar jag värderingarnas inverkan i vetenskapen utifrån ett verk av Heather Douglas och försöker klargöra skillnaden mellan epistemiska och icke-epistemiska värderingar samt relevansen av det värdefria idealet. Min slutsats är att Douglas påståenden om det värdefria idealets olämplighet inte håller och börförkastas. Jag föreslår istället en omformulering av det värdefria idealet som bygger på kunskapensrättfärdigande.

Den 7 april 2017 kapades en lastbil och kördes i hög hastighet längs Drottninggatan som sedan kraschade in i Åhléns. Fem personer omkom och dussintals skadades till följd av händelsen, som förklarades vara ett terrordåd. Studien syftar till att undersöka de svenska reaktionerna på terrordådet, med fokus på känslor och värderingar mot bakgrund av Durkheims teori om det kollektiva medvetandet. Detta görs genom tematisk analys med socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Den tematiska analysen utgörs av 2 huvudteman, känslor och värderingar med fem, respektive fyra underteman. 84 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet analyseras och innehållet kodas enligt framework-modellen. Resultatet visar att känslor och värderingar uttrycks på olika sätt, övergripande ses manifestationen dagen efter dådet som en stark symbol för uttrycket av det kollektiva medvetandet, där motstånd, engagemang, känslor och värderingar uttrycks. Stadsrepresentanter, såsom Kungen och Statsministern, blir ytterligare symboler för det kollektiva medvetandet och dess reaktioner, både gällande uttrycken för känslor och värderingar. Det kollektiva medvetandet kom till uttryck i, samt förstärkts och återuppbyggs efter den attack som skett. Studien visar att känslor agerar som ett lim för att hålla samhället intakt. Medan värderingarna, som ligger till grund för känslorna lyfter samhället och bidrar till moralförhöjande handlingar efter dådet.