Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka funktioner litteraturen tillskriver musik och sång i barns språkutveckling samt med vilken styrka och på vilka grunder litteraturen hävdar dessa funktioner. Som analysmetod studeras olika påståendens retoriska styrka genom att använda följande begrepp som analysverktyg: komplex modalisering, enkel (assertorisk) modalisering och nollmodalisering. Först söks det efter påståenden som berör frågeställningarna för att sedan, med hjälp av utvalda analysverktyg, undersöker dess styrka. Resultat påvisar att en överhängande majoritet hävdar att det finns relationer mellan musik och språkutveckling men att dessa är grundade på olika sätt. Även om författarna verkar vara säkra på sina antaganden, så framkommer inga definitiva forskningsgrunder när det gäller relationerna mellan musik och språkutveckling. Bara för att det nämns forskning eller forskningsresultat så säger det inte att det är fundamentalt eller allmänt bevisat som sant. Många påståenden i litteraturen innehåller assertoriska modaliseringar. Dock är dessa är inte tillräckligt grundade i vetenskaplig forskning för att kunna tillskriva dem styrka.

There has been a long debate about values and science. Especially about the appropriateness of the value-free ideal. The impact of values on science is crucial if science is to maintain its credibility as an undisputed source of knowledge. In this work, I analyze the impact of values in science based on a work by Heather Douglas and try to clarify the difference between epistemic and non-epistemic values and the relevance of the value-free ideal. My conclusion is that Douglas' claims about the inappropriateness of the value-free ideal do not hold and should be rejected. I propose instead a reformulation of the value-free ideal based on the justification of knowledge. / Det har varit en lång debatt om värderingar och vetenskap. Särskilt om lämpligheten av det värdefria idealet. Värdegrundens inverkan på vetenskapen är avgörande om vetenskapen ska behålla sin trovärdighet som en oomtvistad kunskapskälla. I detta arbete analyserar jag värderingarnas inverkan i vetenskapen utifrån ett verk av Heather Douglas och försöker klargöra skillnaden mellan epistemiska och icke-epistemiska värderingar samt relevansen av det värdefria idealet. Min slutsats är att Douglas påståenden om det värdefria idealets olämplighet inte håller och börförkastas. Jag föreslår istället en omformulering av det värdefria idealet som bygger på kunskapensrättfärdigande.

Uncertainty shapes the world for decisionmakers and their supporting intelligence officials. There is much written about the relation between political decisionmakers and the larger intelligence agencies. But most decisionmakers that are handling uncertainty are not politicians and they are not supported by specific intelligence agencies. This essay focus on the military decisionmakers and their “in-house” intelligence officers.The concept of epistemic communities is in this study used in a case study of Swedish military decisionmakers and intelligence officials to better understand the interaction between them. The concept sheds light on the importance of how perceptions of uncertainty and views of knowledge shapes communities and creates differences in norms and culture. The differences between decisionmakers and intelligence officers in turn affects their cooperation and could increase the risk of faulty decision making and surprise.

Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture. During the interviews institution-specific cultures were expressed as well. These institution-specific cultures we chose to call the vertical epistemic cultures. Our study shows that the basic principle of the open access movement, namely to make all research freely available, has encountered difficulties when it comes to being incorporated within both the horizontal and the vertical epistemic culture. The statements of the postgraduates unanimously show that open access is viewed neither as a concept nor as a real publishing-alternative for them. We can conclude that the statements of the postgraduates show a similar conflict between the traditional publishing system and open access publishing that Cullen and Chawner identified. Research libraries should be aware of these cultures in order to be able to collaborate more efficiently with the postgraduates. / Program: Bibliotekarie

<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

This thesis by the name To create oneself: Carl Peter Thunberg’s persona constructed by means of his travel account draws inspiration from recent studies within the history of science regarding the concept of persona. It seeks to expand the notion of persona to examine how it could be constructed and refined by individuals. In doing so, it offers an alternative approach to persona. Not as intellectual standard types but as a joining together of qualities that through the joining creates unique personae to each individual. Furthermore, the essay looks at change, and how it could function as an aspect of a persona. In order to examine this, I will look at how the persona of Carl Peter Thunberg was constructed in his travel account which was published in four parts and covered his travels in Europe, Africa and Asia in the 1770s. Thunberg was one of Carl von Linné’s students and a natural historian and physician in his own right. His travel account was widely anticipated and offered an opportunity for him to introduce himself to a wider audience. This source is exemplary for this kind of analysis as all four parts of the travel account existed within the same genre and was written for the same public, yet changes occurred in how Thunberg was portrayed. Rather than explaining these changes in how Thunberg was portrayed by changes in his personal circumstances, I will argue that they are best understood by considering the aspect of change as a central strategy in constructing Thunberg’s persona as a evolving scientist and natural historian.

Egophoric marking as a potentially categorical expression in language is conceived of as a binary semantic contrast that marks an event as either involving one of the speech act participants (egophoric), or as one that does not (non-egophoric). Prima facie, the egophoric marking pattern resembles person indexing and has been interpreted as such. However, it appears that what is marked does not simply correspond to indexing the speech act roles of speaker and addressee. Rather, egophoric marking appears to encode the speech participant’s respective access to events/information in terms of ‘involvement’ and is therefore more akin to epistemic categories, such as evidentiality. This thesis presents a comparative study of egophoric marking on the basis of data from descriptions of relevant languages from the Barbacoan (South America), Nakh-Daghestanian (Caucasus) and Tibeto-Burman (Himalaya) language families. The study covers grammatical and functional properties, as well as diachronic aspects of egophoric marking systems. The findings are discussed in relation to typological studies on person and evidentiality in order to determine similarities and differences between egophoric marking and these associated categories. / Egoforicitet som en potentiell språklig kategori innebär en semantisk kontrast mellan händelser som involverar någon av taldeltagarna (egoforisk), och händelser som inte gör det (icke-egoforisk). Vid första anblick kan egoforicitet verka snarlik personkongruens (personböjning), och egoforicitet har ibland analyserats som sådan. Vid närmare undersökning uttrycker egoforicitet deltagarnas tillgång till en händelse med hänsyn till deras respektive delaktighet i denna, snarare än deras roller som talare eller mottagare. Detta gör att egoforicitet är mer lik en epistemisk kategori som t.ex. evidentialitet än personböjning. Uppsatsen diskuterar grammatiska, funktionella och diakrona egenskaper hos egoforicitets- markeringssystem. En typologisk-jämförande studie av egoforicitet görs baserad på data från beskrivningar av relevanta språk ur de Barbakoanska (Sydamerika), Nakh-Dagestanska (Kaukasus), och Tibetoburmesiska (Himalaya) språkfamiljerna. Resultaten jämförs med typologiska studier av personböjning och evidentialitet med syfte att identifiera likheter och skillnader mellan egoforicitet och dessa närbesläktade kategorier.

While the school subject geography is defined as a unified subject, academic geography is divided into two scientific disciplines; human geography and physical geography, which makes the relationship between the academic disciplines and the school subject geography somewhat complicated. Research shows that the textbook is often equal to the course. The textbook has a central role in the teacher's planning of the course and is thus crucial for the student's learning. The purpose of this study is to investigate and discuss how the school subject geography is presented in textbooks. I examine how the interdisciplinary, unified subject geography, which illustrates the connections and the mutual influence between societal development, natural environments and human activity, is exemplified, and what challenges teachers face depending on the design of the textbooks. In addition to a quantitative analysis, I make a more qualitative one in order to concretize and nuance the image that emerges. The study shows that the school subject geography is mainly presented according to the identified common and specialized areas of interest, concepts and theories for the respective discipline of human and physical geography. Overall, relatively few examples in the textbooks are identified, only about 35 percent of all analyzed pages, where human-nature interaction is clear and which portrays the coherent, unified subject of geography according to the curriculum.