Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse kring hur och varför ett offentligt LVM-hem arbetar med värderingar. Vi har genomförts intervjuer med 6 personer som både är företrädare för ledningen och för medarbetarna. På så sätt har vi försökt få perspektiv från båda håll och intagit en neutral roll i det ofta diskuterade ämnet kring maktpositioner. I denna uppsats kommer vi benämna personal som är verksamma i vårdhemmet som medarbetare, för att det förekommer allt vanligare i litteratur och bland yrkesverksamma. Ledningen representeras av en HR-chef samt en samordnare. Intervjufrågorna har haft en semistrukturerad utformning där utrymme för förändring och följdfrågor funnits. I undersökningen behandlas bland annat fördelar och nackdelar med ett värderingsarbete samt utvecklingsmöjligheter för detta. Vi har visserligen haft olika erfarenheter från tidigare tjänster när det kommer till hur väl implementerad värdegrunden var i organisationen. En av oss har upplevt att värdegrunden endast fungerat som en yta och inte varit ett ämne för aktiv arbete. Vårt resultat visar att organisationen aktivt arbetar med värderingar och detta är synligt på olika håll i verksamheten. Det finns tydliga värdeord som kommuniceras till medarbetarnas och ledningen dagligen, bland annat genom tavlor som finns upphängda på väggen i olika lokaler. Värderingsarbetet kommuniceras vidare även vid arbetsplatsträffar (APT) och andra sammanträden mellan medarbetare och ledning. Det finns en tydlighet att ledarskapet orienteras mot värderingar och att organisationsvärden och medarbetarvärden är samstämmiga med varandra.

I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.

Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Denna granskning redovisas i en årlig rapport. Finansdepartementets politiska ledning har dock under flera år kritiserat språket i rapporterna; man har ansett att det finns brister i objektiviteten samt att bedömningarna varit för negativa och styrande. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns språkliga belägg för sådan kritik genom att studera hur känslor och värderingar hanteras i Finanspolitiska rådets skrivpraktik och texter och diskutera hur det kan påverka uppfattningen av rådet som objektivt och neutralt respektive subjektivt och osakligt värderande. Undersökningen bygger dels på intervjuer med två av rådets skribenter, dels på en textanalys av rapporternas sammanfattningar från 2012–2017. Sammanfattningarna analyseras först med apprailsalramverkets attitydsystem för att belysa hur värderingar realiseras i texterna. Sedan analyseras vilka semantiska domäner som aktualiseras genom värderingarna. Resultatet av intervjuanalysen visar att skribenterna främst betonar rådets granskarroll. Samtidigt finns en ambition att väcka debatt om finanspolitiken. Regeringen och riksdagen beskrivs som de huvudsakliga mottagarna av texterna, men även en bredare allmänhet och media inkluderas i den tänkta läsargruppen. Den för denna studie viktigaste normen som lyfts fram i intervjuerna är att språket i rådets texter inte ska vara återhållet utan snarare direkt om än inte konfrontativt. Av attitydanalysen framgår att värderande uttryck är vanliga i rådets texter. Framförallt förekommer värderingar angående finanspolitikens kvalitet, men även värderingar realiserade genom direktare känslouttryck vilka kan påverka uppfattningen av texternas tonfall som subjektivt och styrande. Analysen av semantiska domäner visar att värderingarna aktualiserar domäner som associeras med naturvetenskap, vilket kan bidra till att de uppfattas som objektiva. Det finns emellertid även en semantisk domän som positionerar Finanspolitiska rådets som en domare av finanspolitikens värde och kvalitet, vilket kan uppfattas som subjektivt. Rådet använder således en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva och styrande. Samtidigt som ett sådant språk lämpar sig för att nå ut i media riskerar en överanvändning att leda till irritation hos de bedömda och därmed ta fokus från själva granskningen.

Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan medvetenhet om värderingar och motivation. Tidigare forskning har däremot inte konkretiserat hur medvetenhet om värderingar kommer till uttryck inom motivation. Studien syftar till att undersöka om anställdas inre motivation påverkas av medvetenhet kring värderingar. Syftet är även att identifiera hur en eventuell motivationsförändring hos de anställda har tagit sig i uttryck. En kvalitativ studie har tillämpats där resultatet gav flera exempel på hur medvetenhet om personliga- och organisationsvärderingar påverkar inre motivation. Ur ett autonomiperspektiv har studien funnit att ökad medvetenhet om värderingar gör det lättare att leva efter sina värderingar. Ur ett samhörighetsperspektiv visar resultatet att en hög medvetenhet kan förstärka gemenskapen. Detta genom förbättrad intern kommunikation grundad i en ökad förståelse för varandra. Vidare visas att individer som tar beslut i linje med sina personliga värderingar och organisationens upplever högre nöjdhet med sin insats, vilket visar att kongruens bidrar till att tillgodose behovet för både autonomi, kompetens och samhörighet.

A qualitative study of the implementation of Skolverkets educational documents in the pragmatic teaching of the Swedish upper secondary school. Based on material from the theoretical curriculum and education documents from Skolverket and practical feedback from teachers through semistructured interviews, this bachelor thesis wants to see how the teaching of Swedish rightwing extremist groups, racism and intolerance manifests itself in the different history courses on offer. Through a backgroundpresentation of the right-wing extremism group´s past in the decades of 1990´s, 2000´s and the 2010´s in Sweden, the practice of history is discussed as a theory in which this implementation could be applicated in teaching in the undergraduate courses History 1a1, 1a2, 1b and immersion courses 2a, 2b and History 3. Everything based on the statement of the theoretical education documents, and the label of the teaching, as inclusive and based on the values with focus on democratic values and human rights. The result that the teaching of racism and intolerance exists clearly matches the changes that were implemented in the curriculum for upper secondary school in 2011, but that the teachers does not discuss right-wing extremist groups, which also means that an interest of these may grow into the student’s mindset and that could be a problem for the democratic society. Through this, the extremist’s groups may in some cases have a method of entrenchment among pupils, and a new generation of members is persuaded by a misuse of the history practice.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen om några förskolepedagogers syn på genus samt synliggöra eventuella skillnader mellan pedagogernas reflektioner om genus och deras bemötande av barnen i förskolan. Det är en kvalitativ studie och det insamlade materialet är i form av intervjuer och observationer. Vi har studerat fem pedagoger på två olika förskolor. Den teori som väglett oss vid analys och bearbetning är feministisk poststrukturalism och dess centrala begrepp. Vårt resultat visar att pedagogernas bemötande av barn kan vara mer eller mindre genusmedvetet. I intervjuerna talade pedagogerna om genus och genusarbete som något viktigt. Det vi kunde se under våra observationer var dock att teori och praktik inte alltid samspelar. Resultatet visar även på faktorer som kan underlätta samt försvåra genusarbetet på förskolan. En av de faktorer som underlättar genusmedvetandet är fortbildning av pedagogerna. En del slutsatser vi kan dra är att pedagogerna vill arbeta genusinriktat men att arbetsrelaterad stress kan försvåra detta.

Svenska värderingar har blivit en mycket välanvänd politisk term under de senaste åren, i allt från debatter och uttalanden i media till offentligt tryck. Jag vill med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori analysera hur begreppet svenska värderingar konstrueras i politisk debatt, hur detta påverkar subjekten och hur begreppets aktualitet kan förklaras. De texter jag analyserat är uttalanden från Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Jimmie Åkesson. Resultatet visar att svenska värderingars aktualitet förklaras med bakgrund i flyktingkrisen, medias bevakning och diskursens påverkan på väljare. Alla partiledare ger uttryck för en övergripande dikotomidiskurs där det "svenska" ställs i motsats till det "icke-svenska". De subjektspositioner som konstrueras i det politiska talet, och tillskrivs de som ses som "icke-svenska", påverkar hur dessa människor förstår sig själv och hur de förstås av andra. I partiledarnas olika diskurser går det att utläsa både skillnader och likheter, vilket konstruerar svenska värderingar på delvis olika sätt. Det uppstår hegemoniska drag i bl.a. hur svenska värderingar konstrueras som under hot, vilket jag tillskriver kulturdiskursens övertag i den diskursiva kampen. Svenska värderingar uttrycks som ett komplext begrepp som artikuleras på flertalet olika sätt.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger talar om likabehandlingsarbete och vilken roll barnen får i likabehandlingsarbetet. Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med barnskötare och förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt var det poststrukturalistiska perspektivet. För att analysera datamaterialet använde vi oss av diskursanalys som analysmetod. Studiens resultat har visat på tre diskurser, varav två av dessa är dominerande diskurser där olika arbets- och förhållningssätt kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet framträtt utifrån pedagogernas berättelser. Barnens möjligheter begränsas och möjliggörs i sin tur av en tredje diskurs som visar hur pedagogernas subjektspositioner påverkas av likabehandlingsplanens innehåll och roll i likabehandlingsarbetet. I den ena diskursen framträder en bild av att barnens delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet begränsas av barnens ålder samt språkliga förmågor. I den andra diskursen framgår att barns möjligheter till delaktighet och inflytande förutsätter ett anpassat arbetssätt från pedagogernas sida. I den tredje framgår att pedagogerna ser likabehandlingsplanen som ett verktyg för deras arbete med likabehandling.