The world is facing an ecological crisis, and it is essential that we transition to a sustainable culture and sustainable behavior. At the same time, the gaming industry produces games that largely contradict these principles. We see this as problematic and therefore advocate for a paradigm shift towards sustainable values in television and video games. The study is inspired by the Common Cause Foundation’s perspective on Schwartz’s theory of basic human values as a framework for universal values and how they are correlated with sustainable and unsustainable behavior. We also draw on literature that describes and problematizes the current widespread paradigm in games as unsustainable, while presenting alternatives, known as “ecocriticism”. With the aim of exploring how games can incorporate sustainable values as a form of ecocriticism, we examine the game A Short Hike as an example – a game that, at first glance, appears sustainable. We do this with the research question: “Which elements in the game A Short Hike train the player in sustainable and unsustainable values, and in what ways?” To investigate this, qualitative interviews were conducted with a number of individuals after they played the game for approximately 40 minutes. The interviews were designed to identify the elements in the game that motivated them from a values perspective. The results of the study indicate that A Short Hike incorporates certain sustainable values but also includes some unsustainable ones. Generally, we observed that many common game elements specifically motivate players through unsustainable values. It also became clear that different players have different play styles, which affect their experience and the extent to which they embrace sustainable or unsustainable values as motivation. Finally, we discuss the results from a broader perspective, including questioning whether games, by definition, are unsustainable. We also provide suggestions for patterns on how games can be designed with sustainable values as a foundation. / Världen står inför en ekologisk kris och det är essentiellt att vi ställer om till en hållbar kultur och hållbart beteende. Samtidigt producerar spelindustrin spel som i stor utsträckning hur A Short Hike tränar värderingar Felix Wallin EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap, KTH Stockholm, Sverige felwal@kth.se bygger på motsatsen. Vi ser detta som problematiskt, och förespråkar därför ett paradigmskifte mot hållbara värderingar inom tv- och datorspel. Studien inspireras av Common Cause Foundations syn på Schwartz theory of basic human values som ramverk för universella värderingar och hur dessa är korrelerade med hållbart respektive ohållbart beteende. Vi använder oss även av litteratur som beskriver och problematiserar det nuvarande utbredda paradigmet inom spel som ohållbart samt presenterar alternativ, så kallad ”ekokritik”. Med syfte att se hur spel kan använda sig av hållbara värderingar som en form av ekokritik undersöker vi som exempel spelet A Short Hike – ett spel som vid första anblick ser hållbart ut. Vi gör detta med frågeställningen: ”Vilka element i spelet A Short Hike tränar spelaren i hållbara respektive ohållbara värderingar och på vilka sätt?” För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med ett antal personer efter att de fått spela spelet i cirka 40 minuter. Intervjuerna utformades med syfte att ta reda på vilka element i spelet som motiverade dem utifrån ett värderingsperspektiv. Studiens resultat pekar på att A Short Hike använder sig av vissa hållbara värderingar men även en del ohållbara. Generellt såg vi att många vanliga spelelement specifikt motiverar spelaren via ohållbara värderingar. Det blev även tydligt att olika spelare har olika spelstilar, och att detta påverkar upplevelsen och till vilken grad de tar till sig hållbara respektive ohållbara värderingar som motivation. Slutligen diskuterar vi resultatet utifrån ett större perspektiv, där vi bland annat frågar oss om spel per definition är ohållbara. Vi kommer även med förslag på mönster för hur spel kan designas med hållbara värderingar som grund.

Organisationskultur och värdegrund har länge ansetts vara starkt anknutna till organisationersresultat och prestation. Samtidigt har forskning kring ämnet präglats kraftigt av problem kringdefinitioner av dessa begrepp, nämligen vad det är som definierar en organisations kultur ochvärdegrund. I denna uppsats utforskas organisationskultur utifrån aspekterna av Organizationalculture profile och Bourne & Jenkins modell med en kvantitativ forskningsmetod. Enenkätundersökning har använts för att undersöka om det föreligger klyftor mellan hur anställdauppfattar att organisationskulturen är gentemot hur de anställda anser att organisationskulturenbör vara. Resultatet visar med statistisk signifikans att klyftor förekommer både mellan grupperav anställda och hela organisationen.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklararbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier omkunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar iföreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad påsemistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södraSverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger tillbegreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingarsynliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbarutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbarutveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social.Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernaseget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göraskonkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriversituationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar somförebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörsi pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs avattityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.

Olsson, Marie (2015). Flickor ska vara söta och snälla. Om barns rätt till sin egen identitet. Förskollärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att belysa vilka normer och värderingar om kön som pedagogerna förmedlar inom förskolans verksamhet. Jag vill lyfta fram detta på grund av egna tidigare erfarenheter som påvisat att pedagogernas bemötande i vardagliga situationer ofta fokuseras på vilket kön barnet har. Det är viktigt att belysa då det kan finnas barn som inte vill vara som alla andra men har svårt att överskrida könsgränserna och utvecklas till en egen individ på grund av påtryckningar av redan anstiftade normer och värderingar.Jag har nyttjat Hirdmans (2001) teorier om genus samt tidigare forskning av Stuart Hall (1997) som beskriver hur normerna förs vidare genom representationer. Studien kommer också att belysa språkbruket i förskolan bland annat via en kontrastiv jämförelse mellan det tyska och svenska språket. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med individuella intervjuer och videoobservationer, samt egna observationer av förskolans fysiska miljö. Empirin har strukturerats upp i en tematisk analys som blivit indelad efter studiens frågeställningar. Förskolan besöktes under två tillfällen och fyra pedagoger medverkade i studien.Studiens resultat påvisar bland annat att oavsett hur medvetna vi tror att vi är gällande genus så förs representationer av stereotypa normer obemärkt vidare i verksamheten. Detta genom exempelvis bemötande eller berättelser, men även genom språkbruket. Studien belyser att det svenska språket vilar på en maskulin norm, vilket för mig väckte stark nyfikenhet att studera vidare i ämnet.

Organisationskulturer påverkar hur anställda tolkar och upplever organisationen. För att skapa en stark kultur som ger konkurrensfördelar behöver företag skapa en samstämmighet i värderingar. Syftet med studien var att undersöka en organisations formellt definierade värderingar och om dessa stämde överens med de anställdas värderingar. Vidare avser studien att undersöka om det formella värderingarna präglade vad de anställda upplevde på arbetsplatsen. Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie där ett målinriktat bekvämlighetsurval användes vilket resulterade i nio deltagare (n = 9) varav tre var kvinnor och sex män, åldrarna varierade mellan 30–65. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en kombination av både induktiv och deduktiv ansats. Vid identifiering av anställdas värderingar användes den induktiva ansatsen vilket resulterade i fyra teman: organisationsidentitet, trygghet och förutsättningar, hälsa är mer än bara träning och ledarskapet vi litar på. Vid identifiering av organisationens värderingar användes den deduktiva ansatsen genom att sedan jämföra de olika teman med organisationens formellt uttryckta värderingar som identifierades i förväg. Under temat organisationsidentitet framkom fyra överensstämmande värderingar, en delvis och två som inte stämde överens. Under temat trygghet och förutsättningar identifierades två av de formellt uttryckta värderingarna som var samstämmande. Temat hälsa är mer än bara träning visade på två sammanstämmande värderingar och en delvis överensstämmande. Under temat ledarskapet vi litar på fanns två överensstämmande värderingar och en delvis. Totalt framkom samstämmighet i sju av tolv värderingar och att de präglade arbetsplatsen. Två värderingar stämde inte överens mellan företaget och de anställda. Tre stämde delvis men det saknades normer kring dem. Två av värderingarna återfanns under flera teman. Resultatet visade att anställda tolkade organisationen utefter dess handlingar, därför behöver ledarna skapa förutsättningar och normer kring önskade beteenden. Det är mer troligt att det skapas samstämmighet i etiska värderingar. Finns det en hög grad av samstämmighet i värderingar skapar det ökad arbetstillfredsställelse och trivsel.

An essay on whether high school students have different views on religion and religious education, and on conceivable didactic conequences of demonstrable differences. / Ett arbete om vilka uppfattningar elever på olika program har när det gäller religion och religionskunskap. Utifrån enkätresultat diskuteras också tänkbara didaktiska konsekvenser.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur historielärare tolkar och undervisar i skolans demokratiuppdrag med fokus på de demokratiska värderingar som ska utvecklas. Genom en intervjustudie med tre historielärare undersöker vi enligt våra frågeställningar hur lärarna tolkar uppdraget och hur de uttalat anser sig arbeta med det (explicit arbete). Genom tre lektionsobservationer undersöker vi även hur lärarna arbetar med uppdraget outtalat eller omedvetet (implicit) baserat på teorier om hur demokratiska värderingar kan utvecklas genom historiemedvetande och historisk empati i historieundervisningen. I observationerna tittar vi då efter aktiviteter och stoff som låter eleverna resonera kring historiska aktörer, deras val och handlingar samt bakgrund till och konsekvenser av dessa. Vi undersöker också om aktörernas levnadsvillkor diskuteras och om jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid görs för att utveckla ett historiemedvetande som, enligt de teoretiker vi lutar oss mot anser är väsentligt för att utveckla den historiska empatin. Den historiska empatin är sedan i sin tur grundläggande för att demokratiska värderingar ska kunna utvecklas.Studiens resultat visar att alla de lärare vi intervjuat kopplar demokratiuppdraget till praktiska demokratiska färdigheter samt kunskapen om demokrati, men ingen av lärarna tar upp utvecklingen av värderingar. Trots att ingen av lärarna tar upp de demokratiska värderingarna som en del av demokratiuppdraget i intervjun kan vi se att samtliga ägnar lektionstid åt att diskutera aktörers val och handlingar i förhållande till deras levnadsvillkor. Enligt våra teorier är det en indikation på att lärarna anser sig arbeta med demokratiuppdragets praktiska och teoretiska del, men att de omedvetet även arbetar med värderingar i historieundervisningen.

Organisationskultur är ett abstrakt fenomen som genomsyrar organisationens alla delar.Det påverkar både arbetstagarna och organisationens sätt att bedriva sin verksamhet.I samband med Corona-pandemin övergick ett stort antal organisationer till att vara verksamma på distans vilket medförde att arbetstagare blev tvungna att arbeta hemifrån. Detta resulterade i stora ändringar i arbetsdagen och dess rutiner, i synnerhet kommunikationen. En sådan snabb förändring kan påverka utformningen av organisationskulturen inom arbetsplatsen. I och med detta blir det intressant att studera kopplingen mellan organisationskultur och distansarbete ur arbetstagares upplevelser.  Studiens syfte är därmed att få en ökad förståelse om hur organisationskulturen påverkas av distansarbete.  Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från en arbetsorganisation.  Studien visar att det finns en koppling mellan organisationskultur och distansarbete. Det framgår att en arbetsorganisation som har en välutvecklad organisationskultur redan innan pandemin, har en möjlighet av att klara av organisationsförändringen i form av distansarbete någorlunda väl. Det är framförallt de synliga delarna av kulturen som påverkas medan kulturens kärnelement förblir detsamma. Studien påvisar att det finns en stark koppling mellan arbetstagare och deras upplevelser av organisationskultur i samband med upprätthållandet av och identifieringen med gällande värderingar och normer.  Studien bidrar även till en egen slutsats om att förekomsten av en välutvecklad kultur, kommunicerad från ledningen, bidrar till organisationens möjlighet att hantera övergången till distansarbete.

Fokus för denna studie är teorin om att Sverige är statsindividualistiskt. Det pedagogiska problemet är att samhället existerar genom en överföringsprocess där pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar. Studien inriktar sig därför på svenskars värderingar och uppfattningar om sitt samhälle. Studien baseras på en enkätundersökning med 170 personer i åldrarna 18–66+. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället utvecklats till en välfärdsstat och följderna av detta som lett till att Sverige betraktas som ett av världens mest individualiserade länder. Tidigare forskning visar på svenskars särart när det kommer till värderingar och effekterna av detta har debatterats i både tidningaroch inom litteraturen. Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår från en tes om varför Sverige kan betraktas som statsindividualistiskt. Därtill används teori om individualiseringsprocessen och det postmoderna samhället. Med utgångspunkt från uppsatsens syfte har en kvantitativ metod använts. Resultaten av det empiriska materialet överensstämmer endast på vissa punkter med teorin statsindividualism. Det senmoderna samhället sägs vara mer individuellt (Bauman, 2002a) och respondenterna i denna studie valde hellre att vara beroende av staten än sin familj. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>