<p>I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling. Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning. Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat. Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning? Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem. Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg. Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har även resulterat i en analysmodell som varit ett stöd för den empiriska analysen. Empiri: Empiriskt material har insamlats genom kvalitativa intervjuer med chefer på olika nivåer i verksamheten. Analys: Empirin har analyserats med stöd av analysmodellen. Vi har analyserat chefer på olika nivåer om deras förhållningssätt till mål inom målstyrning. Slutsats: Vår slutsats är att förhållningssättet till målstyrning bland chefer i verksamhetens olika nivåer är positiv trots att det finns brister med målstyrningen. Den mest framträdande bristen är att mål kan vara svåra att mäta i kvantitativa termer. Detta har utvecklat en förmåga att kunna mäta mål på andra sätt än i kvantitetsmått. Inom målstyrningsarbetet i den här verksamheten är det även viktigt att förhålla sig till de värderingar och normer som finns eftersom målen grundar sig i dessa. / Background: Management by objectives is an often applied tool in the public sector where overall objectives occurs at the political level and is broken down into a hierarchy of objectives to be handled at each level. Management by objectives means that objectives are set for an operating part or whole to that stakeholder should work in the same direction. Management by objectives requires that objectives are controlled and therefore require objectives to be measurable so a comparison of planned and accomplished objectives becomes possible. The objectives can be of different importance and it should for clarity indicate whether they intend resources, achievements or results. Problem: How do the managers at various levels in the public sector relate to objectives in management by objectives? Purpose: The study intends to contribute to a deeper understanding and knowledge of the objectives in management by objectives where the delimitation is to discern why managers relate the way they do to the organization's objectives. Method: A qualitative case study of the social services in a municipal in Skaraborg. Theory: Literature and scientific articles about management by objectives and institutional theory have created our theoretical framework. This theoretical framework has also resulted in an analytical model that has been supporting the empirical analysis. Empiricism: Empirical material was collected through interviews with managers at different levels in the operation. Analysis: Empirical data have been analyzed with the aid of the analysis model. We have analyzed various levels of management about their approach to objectives in management by objectives. Conclusion: Our conclusion is that the approach to management by objectives for managers in all levels of operation, are positive although there are deficiencies with management by objectives. The most prominent deficiency is that objectives can be difficult to measure in quantitative terms. This has developed an ability to measure objectives in other ways than in quantity. In management by objectives in this operation, it is important to relate to the values and norms because the objectives are based on these.

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp. I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling. / In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups. Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole. The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.

Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga? Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. / This paper aims to gain a picture of how gender equality is implemented in a public administration, from political decision of the board to the practical work in preschool. The survey is conducted in a medium-sized municipality and the selected management is Children- and Youth Administration. This administration was chosen because we believe that it is with help of our children we can change the prevailing norms of equality. By conducting qualitative interviews with people of different hierarchical levels in the organisation, we gained a picture of which operators and which approach is required for gender equality to be a priority all over the organisation. Our questions have been: Does the organization actively work with gender equality and, if so, how? What are the governing documents and policies regulating gender equality? Who has the responsibility in the organization's work with gender equality? What resources are available and how do they use them? and last but not least Is gender equality a priority? The result shows that the municipality have difficulties to implement an active gender equality work. There is an absence of a important dialogue and the gender equality concept is confused with idea of equality. The desire to implement all childrens equal opportunities is strong but knowledge about gender equality and the time to use existing resources are lacking.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten – ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen. Utöver den språkliga analysen tas även kulturella och sociala dimensioner med i studien. För att ringa in rådande diskurser studeras centrala termer och formuleringar genom att undersöka hur ofta och upprepat de förekommer, samt vilken inkludering och exkludering som görs. I spänningsfältet som uppträder mellan den statliga diskursen och den praktiknära diskursen framträder stridigheter om de brister som äldreomsorgen tillskrivs. På politisk statlig nivå framträder en normerande bild av vårdbiträdet som den bristande länken i lagarbetet kring den äldre. På praktiknära nivå framhålls en förklaringsmodell där organisering och ledning är centrala bristkomponenter. Praktiker-diskursens faktorer bemötande och lön konkurrerar med de överordnade faktorerna som återges i SOU-diskursen; utbildning och validering. / This study is a discourse analytical study of norms and values in the Swedish public home health care sector. The discourse is studied at two different levels in Swedish society: the political and the practical. Information is collected through focus-group interviews at the practical level and at the political level from a report in the Swedish Government Official Reports Series (SOU 2008:126), appointed by the Ministry of Health and Social Affairs.   Government-sponsored publications and reports are used as a basis for executive and legislative decision-making in the parliament and the government. The governmental study is an important template for the formation and maintenance of norms and valuations. Elder care workers constitute Sweden's largest labor force and a majority of them are employed by municipalities. The SOU report motivates competence-reform in light of pending waves of retirements within the elder care work force, increased demand for elder care, and decreasing high-school enrollment in care and service programs. The discourse analysis is executed in relation to and in concert with the secondary literature.   The theoretical and methodological perspective in this study takes its starting point in Fairclough's critical discourse analytical theory and method. This provides dialectic of structures and practices, where discourse has an influence on and is influenced by social structures. In Fairclough's view, discourse practices are an important form of social practice that contributes to the forming of identities and relationships. The study investigates discursive practices in the report in order to uncover their role in the perpetuation of an unequal balance of power, so called ideological effects.  The study reveals contradictions within the SOU report and discordance between the report and home health care workers. Despite a societal eagerness to professionalize the home health aide, the political discourse relegates the aide to the bottom of the care hierarchy, by excluding issues such as compensation and subordinating questions concerning the organization and management. Discourses and action-space for workers in the home health care environment can be investigated in light of current deficiencies in top-down guidance and limited opportunities for peer-group meetings, especially since an increasing number of home health care workers have Swedish as a second language. Interactive research with both workers and management could be investigated and developed with pedagogical tools as a part of process of reform. Because Swedish society places such a high value on government reports, it is of continuing importance to scrutinize through critical-discourse analysis the entity of governmental research.