Att arbeta som undersköterska är fysisk, psykiskt och socialt krävande. Du behöver besitta stor kunskap om det arbete och om de brukare och patienter du dagligen tar hand om. Det är känt att undersköterskornas arbetsmiljö är allt annat än hälsofrämjande. Långa arbetspass, låg bemanning och stress är några problem som undersköterskan möter dagligen. För att klara av sitt arbete och sitt arbetspass krävs hälsofrämjande strategier hos den enskilda medarbetaren. Syftet med denna studie är att beskriva strategier som den enskilda medarbetaren använder sig av för att skapa en hälsofrämjande arbetsvardag. I studien inkluderas undersköterskor inom hälso- och sjukvården samt inom den kommunala vård- och omsorgen. En kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Deltagarna telefonintervjuades och samtalet spelades in. Deltagarna var verksamma som undersköterskor i södra och norra delen av Sverige. Resultatet visade att deltagarna upplevde liknande arbetsmiljörelaterade problem samt att de använde sig av olika strategier för att klara av sina arbetspass. De strategier som användes för att klara av arbetsdagen var: ta varje chans till återhämtning, arbeta snabbt och effektivt, röra på sig och vila regelbundet.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts. / Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt. / The aim of the present paper is to describe first-line manager experience of working in elderly care. The main focus involves their subjective perception of being in a middle position and entails answering to management higher up in the hierarchy, as well as listening and supporting staff within employees. In an attempt to seize this perception we interviewed five first-line manager of elderly care in three different municipalities of Skåne and asked them the following questions: What does it mean to be a first-line manager of elderly care? What qualities consider first-line manager they should have to be a good manager and provide a good leadership? A qualitative method was utilized to analyze the data in which thre overlying themes were detected. We labeled them, discretion, manager and leader, support and guidance. Our conclusions are that first-line manager of elderly care needs more support and mentorship in order to increase the flow in the center of the hourglass.

Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap. Frågeställningar: • På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap? • På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?

Vård och omsorgsyrket har alltid varit präglat av oregelbundna arbetstider. Arbetstiderna är förlagda under dagar, kvällar och nätter, då det behövs personal dygnet runt. Det blir ofta många timmar på obekväma tider, samt så kallade rygg mot ryggpass där arbetstagaren avslutar ett kvällspass för att sedan dagen därpå börja ett dagspass, som tär på arbetstagaren som individ i flera hänseenden. Forskningen visar på effekter av negativ karaktär för arbetstagaren hälsa, detta kan undvikas vid en annan form av arbetstidsförläggning. Denna litteraturstudie genomfördes med Fribergs (2022, ss. 193– 195) modell för litteraturgranskning. Studien visade att det finns många aspekter av arbetstagarens hälsa som påverkas negativt av arbetstidsförläggningen. Slutsatsen av denna studie visar på att det behövs en ändring i tillvägagångssätt för arbetstidsförläggning för att säkerställa ett ökat välbefinnande och en ökad hälsa hos arbetstagarna. Arbetsgivare bör bland annat se till att arbetstagare har inflytande på det egna schemat samt har tillräckligt med återhämtning mellan arbetspassen.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.

Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar? Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal på två korttidsboenden i en närliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena är till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utåtagerande problematik. Det råder en tuff arbetsmiljö där hot och våld förekommer. I studien ställer vi oss frågor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som påverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter från de två korttidsboendena.Resultatet visar på att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller båda och. Dessa faktorer är ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med människor, struktur och arbetsförhållanden. Faktorerna som främst höjde arbetsmotivationen är att personalen får arbeta med människor och den fria strukturen med stort eget ansvar. De faktorer som påverkade arbetsmotivationen negativt är en arbetsmiljö där hot och våld förekommer samt att strukturen upplevs som diffus och arbetsrollen otydlig.Resultatet diskuteras utifrån Frederick Herzbergs tvåfakorsteori, Self-determination-theory av Edward Deci och Richard Ryan tidigare forskning utförd av Yasushi Kudo, Adam M. Grant, Karen Danna och Ricky W. Griffin och Daniel A. Sachau. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The essay is based on the constitutional differences between two swedish laws and the fact that they appear collaterally in practice. The topic is the legal aspects of the conflict of interests that appears in the relationship between the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments and the Work Environment Act. The separate interests are rediscovered in several different sources of law. This essay aims to find guidance for operators within care and welfare on how to make a correct consideration between these interests, in a legal purposive way. The legal dogmatic method has been used to achieve the purpose. The main conclusions is that the risk for a conflict of interests between the Work Environment Act and other laws has been foreseen by the swedish legislator. Although, the legislator states that it is impossible to find a general solution for the conflict and leaves to concerned authorities to issue further regulation if necessary. Today, these regulations does not provide for any guidance regarding the conflict of interest between the concerned laws. Although the consideration has a tendency to be subjective, some implications can be made regarding the argumentation of the court and authority. Case law takes self determination, integrity, participation and the functional impairments into account, when discussing the rights for persons with functional impairments. Regarding the workers’ rights, case law indicate that the psychological strain, the professional precondition and the regularity of the events are relevant factors. In summary, case law show that the person with functional disability has an unconditional right to the entitled assistance. How the assistance shall be performed is depending on a consideration whether the measures taken in order to improve the working environment are reasonable on the results that can be achieved. Further, some examples of taken measures estimated as being comfortable and not are rediscovered. Finally, the outcome for individuals is discussed followed by a further evolved analysis of the dilemma, with connection to specific cicumstances within care and welfare.

Purpose: the aim with this study was to examine how managers in healthcare services, focusing on people with functional variants, work with threats and violence that users exercise against caretakers. Method: Study was conducted through qualitative interviews based on the theoretical framework; hermeneutics. To collect empirical data seven managers in personal assistance and LSS housing in southern Sweden were interviewed. Theory: The results shows that the managers need discretion to handle threat and violence that occur within their operations. The discretion is partly controlled by the conditions that exist in the organization and the managers therefore deem that they need to look at all aspects of the situation. Results: The result shows that there are different variants of threats and violence in the managers operations and that the severity level differs. Further emerges that the managers perception of the incidents is for example based on their knowledge of the functional variant that the users have or on the caretakers treatment towards them. The result also shows that the managers are responsible for creating routines, guidelines, action plans and investigating incidents. Furthermore, they are responsible for ensuring that employees can handle situations that arise. It appears in the result that the caretakers are responsible for following routines, guidelines and action plans that have been established and for reporting incidents that occur to their manager. However, reporting is not always done for various reasons. When incidents have been reported to the managers the result shows that the managers assessments differ. This means that the statistics on reports could be misleading. Circumstances that the respondents believe can make preventative work more difficult are, among other things, lack of time, finances, knowledge, unclear directives from the work environment authority and large staff turnover.