Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. / Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

The purpose of my study is to describe the relationship between housing supporters and clients based on the experience of the residential support. Six semi-structured interviews were analyzed and as shown in the results, personal qualities such as empathy, ability to listen, respect and skills and professional approach are building blocks in the creation of the relationship between housing supporters and clients. Further on, the result has been analyzed by using theories in symbolic interactionism and dramaturgical perspective for finding new angles and perspectives in the result. The result of this study is that a relationship between housing supporters and clients is important and requires both the client's and housing support’s involvement. The study is relevant to social work by increasing awareness that housing support is an important social initiative that helps people with mental disabilities.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar ofta äldre personer och innebär förlust av kognitiva förmågor och orsakar stort vårdbehov. En åldrande befolkning leder till ökat behov av vårdboenden. Vården skall vara personcentrerad och såväl fysisk som psykosocial vårdmiljö är viktiga delar som kan påverka personens välmående och beteenden. Syfte : Att beskriva hur vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom. Metod : En litteraturöversikt grundad i kvalitativa (n=7), mixade (n=2) samt kvantitativa (n=8) studier. Analysen fokuserade på likheter och olikheter i artiklarnas resultat relaterat till hur fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkade personer med demenssjukdom. Som ett steg i analysen skapades två teman och fem subteman för att överskådligt presentera viktiga resultat i forskningsmaterialet. Resultat: Resultaten visar att fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkar personer med demenssjukdom. Arkitektur, inredning, sensoriska inslag, gemensam vårdfilosofi samt meningsfullhet har alla betydelse för möjligheten till autonomi och självbestämmande. Slutsats: Demenssjukdom är inte en sjukdom som drabbar alla på exakt samma sätt utan leder till många olika sorters symtom och begränsningar. Den kognitiva nedsättningen påverkar möjligheten till autonomi, integritet och själv-bestämmande. Eftersom personer med demenssjukdom påverkas individuellt av den fysiska och psykosociala vårdmiljön är ett personcentrerat synsätt en förutsättning för att kunna uppnå god omvårdnad med bibehållen livskvalité. / Background : Dementia often affects older people and involves loss of cognitive abilities and causes great care needs. An ageing population leads to an increased need for nursing accommodation. Care should be person-centered and physical as well as psychosocial care environment are important elements that can affect the person's wellbeing and behaviors. Aim : To describe how the care environment affects people with dementia. Method : A literature review based on qualitative (n =7), mixed (n =2) and quantitative (n =8) studies. The analysis focused on similarities and differences in their results related to the physical and psychosocial environment affecting people with dementia. As a step in the analysis, two themes and five subthemes were created to clearly present key findings in the research material. Results: The results show that the physical and psychosocial care environment affects people with dementia. Architecture, interior design, sensory elements, common care philosophy and meaningfulness are all important for the possibility of autonomy and self-determination. Conclusion: Dementia is not a disease that affects everyone in exactly the same way but leads to many different kinds of symptoms and limitations. The cognitive reduction affects the possibility of autonomy, integrity and self-determination. Since people with dementia are individually affected by the physical and psychosocial care environment, a person-centered approach is a prerequisite for achieving good care with a maintained quality of life.

Bakgrund: Delaktighet erfars av de äldre när de har en stöttande anhörig vid sin sida, och en god relation till sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor erfar delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara sensibel, men de ser det som ett kall att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 vårdvetenskapliga artiklar. 11 artiklar med kvalitativ ansats, en med blandad ansats och en med kvantitativ ansats. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över de anhörigas erfarenheter av delaktighet vid vårdplaneringssamtal på vårdboenden. Resultat:Tre tema framkom; den goda relationens betydelse för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet samt anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Temana visade på att de anhöriga önskade vara delaktiga vid vårdplaneringstalen, där de med sin närvaro kunde inta en medlande och stöttande roll. I rollen erfor de anhöriga att de äldres delaktighet i vårdplaneringen ökade. Vidare är för de anhöriga att en god relation till sjuksköterskor och tillräcklig information erfors som utförande aspekter för deras delaktighet. Slutsats: Resultatet presenterade tema som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som verktyg för sjuksköterskor att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet. / Bakgrund: Delaktighet upplevs av äldre när de har en stödjande anhörig vid sin sida, och en god relation med sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor upplever delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara lyhörd, men de ser det som en kallelse att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 hälsovetenskapliga artiklar. 11 artiklar med ett kvalitativt förhållningssätt, en med ett blandat förhållningssätt och en med ett kvantitativt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att skapa en överblick över de anhörigas erfarenheter av deltagande i vårdplaneringssamtal på äldreboenden. Resultat:Tre teman dök upp; betydelsen av den goda relationen för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet och de anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Teman visade att de anhöriga ville vara delaktiga i vårdplaneringssamtalen, där de kunde spela en förmedlande och stödjande roll med sin närvaro. I rollen upplevde de anhöriga att äldres deltagande i vårdplanering ökade. För de anhöriga krävs vidare en god relation med sjuksköterskor och tillräcklig information som genomförandeaspekter för deras deltagande. Slutsats:Resultatet presenterade teman som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som ett verktyg för sjuksköterskor för att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och deras upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Nio legitimerade tandhygienister som arbetar med uppsökande tandvård inkluderades i studien. Inklusionskriterier var tandhygienister som arbetade med uppsökande tandvård i minst sex månader och minst två år som tandhygienist. Exklusionskriterien var tandhygienister som arbetade mindre än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Intervjuer utfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Uppsökande tandvård upplevdes höja engagemanget hos vårdpersonalen gällande den orala hälsan. En tanke har väckts att den orala hälsan tillhör resten av kroppen. Okunskap och attityder kunde dock begränsa effekten av arbetet med munvård. Känsla av frihet samt meningsfullhet nämndes som fördelar med arbetet med uppsökande tandvård. Faktorer som behövde förändras för att arbetet med uppsökande tandvård skulle vara mer effektivt och den orala hälsan bättre hos de äldre var större samverkan mellan professioner, bättre ergonomiskt stöd samt stöd till vårdpersonal som upplevdes för stressad. Slutsats: Äldre individer på vårdboende upplevs fortfarande ha en eftersatt munhygien. Uppsökande tandvård uppfattas vara en insats som sätter den orala hälsan i fokus, men det finns faktorer som försvårar arbetet med munvård på vårdboenden, främst på organisationsnivå. Trots detta finns möjligheter för att kunna erbjuda en mer adekvat munvård.

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv. / There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom hemsjukvård har till uppgift att bland flera andra arbetsuppgifter även symtomlindra patienter med palliativt vårdbehov som lider på grund av fysiska, psykiska, psykosociala eller existentiella orsaker. Palliativ vård innebär ett personcentrerat synsätt där kärnan ligger i att se hela människan och inte bara sjukdomen eller det för stunden framträdande symtomet. Palliativ vård bedrivs inom flera verksamheter med olika huvudmän. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utfördes på 16 artiklar som hittades genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av integrativ metod. Genom analys framkom tre kategorier med sex underkategorier gällande sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård behöver kunskap och kompetens inom palliativ vård och symtomlindring. Det behöver även finnas ett fungerande samarbete med ansvarig läkare för att kunna erbjuda patienten en personcentrerad vård och symtomlindring. Att arbeta som sjuksköterska i hemsjukvård kan i arbetet med palliativ vård ge en känslomässig påverkan i form av frustration och oro. Slutsats: För att patienter med palliativt vårdbehov inom hemsjukvård ska få optimal symtomlindring krävs att sjuksköterskor har kunskap och tidigare erfarenhet, vilket påverkar i vilken utsträckning patienters symtom blir lindrade. Det är även viktigt att det finns en fungerande samverkan med ansvarig läkare i primärvård. Läkares engagemang, kunskap, tid och intresse för palliativ vård är avgörande för kvaliteten på vården. / Background: Nurses in home care have the task of among several other tasks, also relieving symptoms of patients with palliative care needs who suffer due to physical, menthal, psychosocial or existential causes. Palliative care involves a person centered approach where the core lies in seeing the whole person, not just the disease or the currently prominent symptom. Palliative care is conducted in many different activities with different principals. Aim: The aim was to describe nurses experiences of symptom management in palliative care in home care services. Method: A qualitative literature review was performed on 16 articles found through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsychInfo. The result of the articles were then analyzed with inspiration from an integrative method. Through analysis three categories emerged with six subcategories regarding nurses experiences of symptoms relief in palliative care in home care. Results: The result showed that in order for nurses to be able to offer the patient optimal symptom relief, conditions were required in form of time, right prescriptions, commitment and collaboration with the district physician. Nurses' experience and knowledge of palliative care were also important for the outcome of the effect of symptom relief, as increased experience provided greater security in symptom relief. Regardless of previous experience and knowledge level, more training in symptom relief was requested. Deficiencies in collaboration with the district physician could create anxiety and frustration among the nurses. Conclusion: In order for patients with palliative care needs in home care to receive optimal symptom relief, it is required that nurses have knowledge and previous experience, which affect the extent to which patient´s symptoms are alleviated. It is also important that there is a functioning collaboration with the responsible doctor in primary care. The doctor's commitment, knowledge, time and interest in palliative care are crucial for the quality of care.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg