Problem: In South Africa, women have not always had opportunities in society or the workplace due to historical discriminatory political and socio-economic policies and practices, including apartheid (United Nations Economic Commission for Africa, 2011). Gender disparity at the top echelons of organisations is still prevalent, and the South African business landscape is not different despite progressive legislation promulgated in the late 90s when the democratic government took over. Aim of the study: The aim was to identify challenges faced by women when attempting to advance into executive positions and strategies that could assist them in this respect. Method: A literature study was conducted to establish what work had already been done in the field of gender studies and advancement of women in the corporate world. For the empirical study an interpretivist paradigm with a qualitative research approach was adopted. Interviews were conducted with ten women who were members of the Port Elizabeth branch of the Businesswomen's Association of South Africa (BWASA) and who were categorised as hopeful, emerging or already in executive positions. They were asked about the challenges they were facing or had experienced and the strategies that assisted or could assist them in advancing to an executive position. They were also asked to provide critical incidents with the view of enriching the data and gaining a deeper understanding of the phenomenon. Results: Gender-insensitive organisational policies, an unsupportive organisational culture and unknown barriers in selection emerged as key challenges experienced by the participants. Facilitative strategies that emerged included a supportive corporate culture, family support, an enabling supervisor and affiliation to professional bodies. Conclusion: Whilst a large pool of work has been done on the advancement of women, gender equality in corporate South Africa remained a challenge. This challenge should be addressed from a corporate, personal and professional perspective. Recommendations: An integrated organisational approach to this phenomenon is required which should include appropriate company policies, a supportive organisational culture and enabling supervisors. In addition, women should garner the support that their families provide and they could greatly benefit from affiliating to professional bodies.

Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress. Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl. Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård. / Background: Working person-centered is an important part of the profession as a nurse, not least because the nurse's ethical rules suggest that, but also because every person is unique, and that care should therefore be adapted to each individual. As part of this degree project, the person-centered care and the work environment in hospitals has been overlooked for how the person centered care is affected by the nurse's experience of stress. Aim: The aim is to describe how stress in the nurse's work environment affects the personcentered care of patients in hospitals. Methods: The degree project was conducted as a literature review based on 17 scientific articles with publication between 2009 and 2018. The database used was Cinahl. Results: The results show that despite a stressful working environment for the nurse, the emotional part does not affect the patient's care. However practical care may cause damage, which in turn can affect patient safety. The result also shows that management has a major responsibility in setting up guidelines for person-centered care, as well as preventing burnout of the nurse and patient safety. Conclusion: There is a clear link between the working environment and the psychologist's nurse, despite this, the nurses do not receive the opportunity to participate in decisions made by the management. More studies need to be done about the work environment and the impact on the nurse in terms of stress and burnout. The concept of person-centered care is wide and extensive, therefore, clear guidelines for the practice of person-centered care need to be made in practice to ensure the results of how the work environment affects person-centered care.

Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö. / The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

Studien syftar till att belysa sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inom hotellbranschen, där specifikt chefens och personalens egna upplevelser studeras samt hur de hanterar fenomenet. Studien utgörs av en helt anonym fallstudie, där hotell i en medelstor stad i Sverige är medverkande. På dessa hotell förs intervjuer med cheferna samt en enkätundersökning med hotellens personal som arbetar nära gästerna. Chefernas åsikter jämförs med personalens för att utläsa likheter men också skillnader i hur förekomsten av sexuella trakasserier från gäster gentemot personal upplevs, hur och vid vilka situationer sexuella trakasserier sker samt på vilket sätt sexuella trakasserier från gäster hanteras av både chefer och personal. Definitionen av sexuella trakasserier i uppsatsen har sin grund i Diskrimineringslagen, det vill säga “ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet” (1 kap 4 § st. 5 DiskL).            Enligt studiens utfall går det att läsa att sexuella trakasserier upplevs olika av chefer samt personal. Cheferna på de olika hotellen ansåg att sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inte förekommer längre. Personalen däremot anser att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen då cirka 70 % av respondenterna själva varit med om sexuella trakasserier samt 50 % sett någon annan bli utsatt för fenomenet. Sexuella trakasserier sker mestadels verbalt, men det sker även via kroppsspråk. Undersökningen tyder på att sexuella trakasserier förekommer på kvällstid, speciellt på helger samt i samband med att gästen konsumerat alkoholhaltiga drycker. Undersökningen påvisade även att cheferna på de olika hotellen aldrig fått in en anmälan om sexuella trakasserier från sin personal. Detta kan kopplas till att majoriteten av respondenterna väljer att inte gå vidare med sexuella trakasserier till sina chefer då den anställde exempelvis hanterar det på plats själv, anklagar sig själv eller skäms över det som hänt. Detta visar på att sexuella trakasserier är ett känsligt och skambelagt problem inom hotellbranschen som behöver belysas mer. / This study aims at highlighting sexual harassment from guests towards employees in the hotel industry, where specifically the hotel manager’s and staff's own experiences are studied and how they handle the phenomenon. The study consists of a completely anonymous case study, where hotels in a medium-sized city in Sweden are involved. Interviews with the managers and a survey with the hotel staff who work close to the guests have been done. The managers' views are compared with the staffs' to identify similarities, but also differences in how sexual harassment from guests towards employees experiences, how and at what situations sexual harassment occurs and how sexual harassment from guests is managed by managers and employees. Definition of sexual harassment in this study has its foundation in the Discrimination Act, which describes it as "a behavior of sexual nature that violates someone's dignity" (Chapter 4, paragraph 5, DiskL).   According to this study, sexual harassment is experienced differently by managers and staff. The managers at the various hotels felt that sexual harassment from guests towards staff does not occur anymore. The staff, on the other hand, consider that sexual harassment is a common phenomenon in the workplace, and about 70% of respondents themselves have been involved in sexual harassment and 50% have seen someone else been exposed to the phenomenon. Sexual harassment occurs most verbally, but it also happens through body language. The survey shows that sexual harassment occurs in the evening, especially on weekends and in connection with the guest consuming alcoholic beverages. The survey also showed that the managers of the various hotels never received a notification of sexual harassment from their staff. This can be connected to the fact that the majority of respondents choose not to proceed with sexual harassment to their bosses because the employee handles it themselves, accuses himself or is ashamed. This shows that sexual harassment is a sensitive and shameful problem in the hotel industry that should be highlighted even more.

Submitted in fulfillment of the requirements for the degree of the Master of Information Technology, Durban University of Technology, Durban, South Africa.,2016. / Office setting is a widely acceptable means of providing an enabling environment that best facilitates employees’ performance and general productivity. This study sought to investigate the impact of office setting on employee performance using, eThekwini (KwaZulu-Natal) municipal offices and employees at the Durban City Hall, as a case study. The objectives of the study were to analyse the office design, finishes and furnishings of the head office building of eThekwini municipality and identify features in the design, finishes and furnishings in terms of their suitability and comfort of the employees; assess the impact of office settings on the performance of eThekwini municipality employees at the City Hall; and propose specific settings based interventions that would address employee health, comfort and wellbeing and thereby enhance optimum performance. The study was based on a sample of 65 City Hall staff randomly drawn from various departments and units, as well as 10 senior managers. Data for the study obtained mainly from the administration of questionnaires was analysed quantitatively using SPSS and Microsoft Excel and presented with the aid of frequency distributions, pie charts, tables, pictures and graphs. The research identified considerable office settings deficiencies which included uninspiring and old-fashioned office design and decor (largely cellular offices), use of dark wooden partitions resulting in poorly illuminated offices, and continued use of old furniture at the City Hall. The study also confirmed that the settings deficiencies had varying adverse effects on the performance of City Hall employees by between (20% - 80%). The study recommends the relocation of the City Hall head office to a new modern facility designed and furnished to suit the particular needs of the organisation. The development and operation of a real estate policy that leverages on the workplace environment to attract, retain and boost employee performance has also been recommended. / M

Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp med ansträngd arbetssituation. Inom kommunerna arbetar även inhyrd personal, socionomkonsulter. Studien syftade till att undersöka skillnaderna i den psykosociala arbetsmiljön mellan socialsekreterare och socionomkonsulter avseende socialt stöd mellan kollegor och chef, uppmuntrande ledarskap och socialt klimat. Det gjordes en webbenkät, utifrån QPS Nordic 34+, där 26 Socialsekreterare och 11 Socionomkonsulter svarade (n=37). På grund av få deltagare har några generella slutsatser inte varit möjliga. Dock visade studien vissa skillnader mellan gruppernas skattningar gällande stöd från kollega och chef samt socialt klimat. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att inhyrd personal har färre sociala kontakter än fast anställda. Socialsekreterarna skattade högre än referensdata avseende socialt stöd. Flera andra faktorer påverkar dock den psykosociala arbetsmiljön och vidare studier behövs. / Social workers are an exposed profession due to strained working situation. The municipalities also use temporary agency workers in social authority work. The purpose of the study was to investigate the differences in the psychosocial work environment between regular social workers and agency social workers regarding social support between colleagues and managers, encouraging leadership and social climate. A web survey, QPS Nordic 34+ was done. 26 regular social workers and 11 agency social workers participated (n=37). Since it was few participants it has not been able to make any general conclusions. Significant differences were found for support from colleague and manager and social climate. Regular social workers estimated higher than reference data on the variables included in social support. Several other variables than social support affects the psychosocial work environment and further studies are needed.

På svenska arbetsplatser är psykisk ohälsa i arbetslivet ett problem för både individer och organisationer. Ett sätt att stävja eskaleringen av människor som mår dåligt i arbetslivet är genom hälsofrämjande förhållningssätt som motiverar medarbetare att använda sin fulla kapacitet i arbetet. Detta examensarbetes övergripande syfte är att bidra till ökad förståelse av medarbetarengagemang genom att beskriva och undersöka begreppet som en del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i ett kommunalägt bolag. I examensarbetet användes självbestämmandeteorin som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utifrån kvalitativa djupintervjuer med tjugo informanter framkom det att förutsättningar för ökat medarbetarengagemang återfinns i skapandet av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visar att det är genom medarbetares tolkning av sin arbetsmiljö möjlighet ges till förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller förhindrar medarbetarengagemang. Denna kunskap är relevant för organisationer som vill arbeta hälsofrämjande för medarbetares ökade engagemang och välbefinnande. / At Swedish workplaces, mental ill-health in work life is a problem for both individuals and organizations. One way to counter this issue is through health promoting approaches that motivate employees in using their full capacity at work. The overall aim of this thesis was to contribute to increased understanding of employee engagement by describing and examining the concept as part of the organizational and social work environment of a municipality-owned company. In the thesis work the self-determination theory was used as an overall theoretical framework. Based on qualitative interviews with twenty informants, what emerged was that the conditions for increased employee involvement are found in the creation of a good organizational and social work environment. The result showed that it is through employees interpretation of their working environment that the understanding of what factors enables or prevents employee engagement lies. This knowledge is relevant to organizations who want to work with health promotion with intent to increase employees' engagement and well-being.

Bakgrund: Patienter inom intensivvården sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvården är stressfull, högteknologisk och intensivvårdssjuksköterskan måste alltid finnas tillgänglig. Inom intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde ligger läkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade läkemedel är högre inom intensivvården än övrig sjukvård, dock saknas det tidigare forskning om läkemedelshantering på vårdsal inom intensivvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, användes för att analysera materialet. Resultat: Distraktion, trängsel, bristande hygien och ett behov av att visa hänsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvårdssjuksköterskorna positiva till läkemedelshantering på vårdsal. Att hantera läkemedel bedside gav intensivvårds-sjuksköterskorna en överblick som de upplevde ökade patientsäkerheten. Deltagarna upplevde dock att det tog tid att vänja sig med detta. Slutsats: Resultatet visar att läkemedelshantering på vårdsal inte är helt enkelt, speciellt inte för den oerfarna intensivvårdssjuksköterskan. Med tiden vande sig intensivvårdssjuksköterskorna med arbetsmiljön. Det upplevdes då som en fördel, patientsäkerhetsmässigt, att bereda läkemedel på vårdsal. Detta då de ständigt kunde vara nära patienten, dock upplevde intensivvårdssjuksköterskorna att det fanns flera faktorer i arbetsmiljön som inte var optimala. Klinisk betydelse: Denna studie belyser fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Studien kan vidare ligga till grund för förbättringsarbete inom patientsäkerhet och läkemedelshantering på berörd avdelning och vidare forskning i ämnet. Detta är något som saknas i dagsläget. / Background: Patients in critical care often falters in multiple organ systems. The environment in critical care is stressful, high-tech and the critical care nurse must always be available. Within the critical care nurses responsibility lays medication management. Previous research has shown that the frequency of incorrectly administrated drugs is higher in critical care than other health care settings, however, there is no previous research on medication management at the bedside in intensive care. Aim: The aim of this study is to highlight critical nurses’ experiences of the benefits and risks of medication management bedside. Method: A focus group interview was conducted in an intensive care unit in Mid Sweden and a qualitative content analysis, inspired by Granheim and Lundman, was used to analyze the material. Results: Distraction, overcrowding, lack of hygiene and the need to show respect to the patient contributed to that the work environment was not optimal. Despite this, critical care nurses were in favor of medication management bedside. Preparing drugs at the bedside gave the critical care nurses an overview that they experienced increased patient safety. Although the participants felt that it took a while to get used to this. Conclusion: The results show that bedside medication management is not entirely easy, especially not for the novice critical care nurse. Over time, the critical care nurses got used to the work environment. Preparing drugs at the bedside was perceived as a benefit in terms of patient safety, this because they always could be close to the patient. However, the critical care nurses felt that there were several factors in the work environment that was not optimal. Clinical relevance: This study highlights the benefits and risks of medication management at the bedside. The study can form the basis for improvements in patient safety and medication management on the affected ward and also further research on the subject. This is something that is missing at this date.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017. Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå. Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress. Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv / Aim: To describe nurses' experience of work-related stress in the healthcare sector. Method: This study is a descriptive general literature study based on five qualitative articles as well as seven quantitative articles. The search included articles between the years 20052017. Result: The analysis showed three main categories: High workload and shortage of staff, Inadequate opportunities to influence the work situation and Emotional work - a stress factor. The results showed that factors such as high workload, shortage of staff, interpersonal issues, unavailability of physicians, insufficient feedback from managers, and work with dying patients, were the reasons leading to the highest level of stress. Conclusions: Work-related stress does not only affect staff in the healthcare sector. Stress also occurs in occupations where the work is characterized by emotionally demanding situations and events. Work-related stress in nurses is a global phenomenon, which may be due to several reasons. The most prominent causes of stress have been shown to be high workload, shortage of staff, emotional work and personal conflicts. Unless stress is addressed, nurse's ability to provide good and patient-safe care can be compromised. It is therefore important that interprofessional cooperation and procedures work in the workplace, and that the employer detects and prevents stress. Proposals for continued research: During the article search, the authors responded to the fact that there were too few qualitative studies on the subject, as requested. Studies how the patient experiences the work-related stress would be of interest. More studies are being asked about differences and similarities between men and women's experience of work-related stress. Hopefully this study will contribute to increased knowledge and understanding of the triggering causes of work-related stress. Keywords: Work-related stress, nurses, work environment, experience, global perspective