Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades. I resultatet fann vi tre teman som utgör grunden i ett motivationsarbete; relation, individuellt samt process.

Motivation är viktigt för människor, både i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende på vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom själva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsställande. Handlingar baserade på yttre motivation har sin grund i något annat än själva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jämföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelärare avseende inre och yttre motivation. I studien undersöktes även om typen av motivation som ansågs som viktig samtidigt upplevdes som väl uppfylld eller inte. Studien var kvantitativ och utgick ifrån Deci och Ryans teori om självbestämmande (SDT) vid utformningen av enkätfrågorna. I studien ingick 296 högskolelärare och svarsfrekvensen var på 47 %. Studiens resultat visade att kvinnorna värderade samtliga motivationsfaktorer utom en signifikant högre än männen. Därmed var Ekonomisk belöning den enda motivationsfaktor där skillnaderna inte var signifikanta. Resultatet visade också att de deltagare som värderade en motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i hög grad var i klar majoritet. Väldigt få deltagare värderade en typ av motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i låg grad. / Motivation is important for people, both in work-life and life in general. Motivation can mainly be divided into intrinsic and extrinsic motivation, which depends on the intentions behind the individual’s actions. An individual with intrinsic motivation performs an activity because it is based on interest and satisfaction. Actions based on extrinsic motivation are founded on something other than the activity itself for example economic reward. The aim of the study was to compare possible differences between male and female university teachers regarding intrinsic and extrinsic motivation. The study also examined whether a type of motivation was valued as important and at the same time fulfilled. The study had a quantative approach and the design of the questions in the questionnaire was based on Deci and Ryan’s theory of self-determination (SDT). The study included 296 university teachers and the response rate was 47 %. The results of the study showed that the women valued all but one of the motivational factors significantly higher than the men. Thereby the motivational factor Economic reward was the only one where the differences were not significant. The results also showed that the participants who valued a motivational factor as important and at the same time were fulfilled to a high extent were in a large majority. Very few of the participants valued a type of motivational factor as important and also were fulfilled to a low extent.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv. I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner. Resultatet visar bl.a. att en inre känsla av att skolan är ”på riktigt” spelar roll för varför eleverna kommer eller inte kommer till skolan, men också att en positiv attityd till närvaro inte behöver stämma överens med elevens handlande eller motivation att komma till skolan. Att vara frånvarande kan skapa en utanförskapskänsla. Men även att hamna efter i undervisningen kan skapa en sådan känsla, vilket i undersökningen tolkas som en typ av frånvaro. Attityderna till närvaro och frånvaro visar sig också hänga ihop med de intervjuade elevernas studiekulturer.

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan. Eleverna upplever även att de kan bestämma sig för att prestera.</p>

 Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek. Slutsatserna är att de monetära samt de icke-monetära belöningarna skapade både yttre respektive inre motivation. Resultaten visar att storleken på organisationerna inte påverkade skillnaderna i motivation hos säljarna. Utifrån resultatet drog vi även slutsatsen att en kombination av monetära och icke-monetära belöningar föredrogs av säljarna i de båda små organisationerna.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet. De identifierar sig själva som viktiga i sammanhanget och använder sitt förhållningssätt som verktyg. Samtidigt är de rädda för att på något sätt kväva sina elevers motivation vilket kan medföra att de ibland är rädda för att ställa krav och påpeka förbättringsområden. Vidare implementeras motivationsfrämjande faktorer i den konkreta undervisningen. Aktiviteter och förutsättningar som upplevs motivera eleverna får utrymme och styr val av uppgifter och innehåll. Konkreta uppgifter, rutiner och variation, visuell framställning samt att utgå från den proximala utvecklingszonen och hjälpa eleverna att se sitt eget lärande var motiverande faktorer som framkom i resultatet. Till sist visar resultatet även att lärare ibland använder strategier för att hantera omotiverade elever trots att det egentligen inte känns bra. Det kan vara att ignorera en elevs beteende för att prioritera resten av klassens undervisning eller att bara vara hård och bestämma rakt av. För att hjälpa en elev att långsiktligt återhämta sin motivation i skolan menade lärarna att en helhetssyn på eleven och dess behov var viktig samt att stärka elevens självförtroende.

Genom att undersöka psykologiska mekanismer hos ideellt engagerade i en studentkår söktes stöd för studiens syfte samt två frågeställningar. Om det finns något samband mellan varför en individ blev motiverad till att engagera sig ifrån början och varför denne är motiverad till att fortsätta vara engagerad i studentkåren samt vilka känslor individen kan känna vid sitt engagemang och vad som utlöser dessa känslor. Genom en webbaserad enkät samlades data in ifrån respondenterna (N= 44). Individerna som besvarade enkäten tillhörde en liten studentkår vid en högskola och var eller hade varit ideellt engagerade. Datan analyserades utifrån Spearman’s korrelationstest i SPSS samt ATLAS.ti som användes vid bearbetning av fritextsvaren. Resultatet visade på att de inre motivationsorsakerna var starkare än de yttre motivationsorsakerna till fortsatt ideellt engagemang. Resultatet visade även på att känslor och attityder hängde samman då positiv attityd genererade positiva svar.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa. Resultatet av studiens explorativa frågeställningar visade att delaktighet och inre motivation i arbetet skattades som viktigt av medarbetarna. Resultaten indikerade att Organisationen hade en stark organisationskultur med fokus på delaktighet, som delades av medarbetare från olika yrkeskategorier.