Introduction: The activity-based office has had a breakthrough in the past few years. One of the reasons for this is that the technology now allows it to work properly. The concept is a type of open landscaped office that put its main focus on the design of the physical work environment. The office is divided in different areas with the purpose to match employees’ different tasks. There is still not much research done on the new concept and the research that has been carried out has been carried out in connection with the move or a maximum of 15 months after the move to the new office. Purpose: The study aimed at comparing employees' perceived perception of the classic office and the activity-based office abilities with regard to leadership, health, productivity and the social work environment. The essay also concerns how well designed the activity-based office layout is. Method: The study was a quantitative survey and the data was collected through a web survey. The web survey consisted of 25 questions relating to the categories of social, leadership, health, productivity and office layout. Analysis: The data was analyzed by generation of mean values for each category, broken down by gender, age, time in activity-based office and the total from every respondent. The data was also analyzed by a correlation analysis. Results: According to the results that was collected, the activity-based office had a overbalanced positive experience than the classical office in each category investigated, except the category regarding health. Conclusions: Based on the results, it can be noted that an activity-based office towards a classic office provides a higher value for employees in social, leadership, productivity and design. In health, however, it gives a lower value, which shows that employees had better health in the classical office. The results show that the survey can confirm what previous research has said. However, the result can not be generalized on an entire population as the number of respondents and variations was too small. To be able to generalize the results further research must be done. / Introduktion: Aktivitetsbaserade kontor är något som de senaste åren blivit mer och mer vanligt. Till följd av informationsteknikens framfart har denna kontorsutformning tillåtits att fungera på ett effektivt sätt. Konceptet är en typ av öppet kontorslandskap där medarbetaren saknar en fast plats. Mycket vikt läggs på den fysiska utformningen, där olika zoner delar in kontoren i aktiva, stillsamma och tysta områden. Tidigare forskning kring det nya konceptet är otillräcklig då den forskning som finns är genomförd i samband med flytten eller max 15 månader efter inflyttningen. Syfte: Studien syftade till att jämföra medarbetares upplevda uppfattning av cellkontorets och det aktivitetsbaserade kontorets förmågor med avseende på ledarskap, hälsa, produktivitet, den sociala arbetsmiljön. Uppsatsen berör även hur väl utformat det aktivitetsbaserade kontoret är. Metod: Studien var en kvantitativ undersökning och datan som används samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av 25 frågor som berörde kategorierna socialt, ledarskap, hälsa, produktivitet och kontorets utformning. Analys: Datan analyserades genom framtagande av medelvärden för respektive kategori. Totalt, uppdelat efter kön, ålder samt tid i aktivitetsbaserat kontor. Datan analyserades även genom en korrelationsanalys. Resultat: Från resultatet går det att utläsa att det aktivitetsbaserade kontoret upplevdes bättre än det klassiska cellkontoret i varje kategori förutom kategorin angående hälsa. Slutsats: Utifrån resultaten går det att konstatera att ett aktivitetsbaserat kontor gentemot ett cellkontor ger ett högre värde för de anställda i det sociala, ledarskap, produktivitet och utformning. I hälsa ger den dock sämre ett sämre värde. Resultatet visar att undersökningen kan konstatera vad tidigare forskning har bekräftat. Dock går inte resultatet att generalisera på en hel population då antal respondenter och variation var för liten. Detta är något som måste göras i ytterligare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

It is becoming increasingly common for offices to change and move from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. These offices are adapted to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose how and where they want to sit and work. Telia is one of the companies that recently has undergone a reorganization and designed its offices with an activity-oriented design. The purpose of this study is to find out how Telia employees experience working in the new environment. But also to find out whether the physical design is perceived to affect the social interactions in the workplace. This study is of a qualitative nature as it aims to clarify the experiences of the employees. Semi-structured interviews have been conducted with five employees, each of which has different occupational roles within the company. The theoretical framework used to analyze the results is Bang’s (1999) Theory of Organizational Culture, different parts of Goffman’s (2006) Dramaturgical Perspective and Jacobsen & Thorsvik’s (2014) Theory of Organizational Communication. The results found show both the pros and cons of activity-based approach. Besides ergonomics, deep interactions and the feeling of knowing where one’s colleagues sit, Telia’s employees seem to be positively set on the new office landscape. The results in this study demonstrate, among other things that the activity-based office is perceived to create flexibility and networking between employees. Finally, the study shows that hierarchy, solidarity and communication together represent a positive sense of the new activity-based office landscape at Telia, according to the employees. / Det blir allt vanligare att kontor förändras och går från det traditionella cellkontoret till öppna och aktivitetsbaserade kontorslandskap. De senare är behovsanpassade och sägs vara flexibla där anställda själva kan välja hur och var de vill arbeta. Teliaär ett av de företag som nyligen genomgått en omorganisation och utformat sitt kontor med en aktivitetsanpassad design. Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring hur de anställda på Telia upplever arbetet i den nya arbetsmiljön. Men även att ta reda på huruvida den fysiska utformningen upplevs påverka de sociala interaktionerna på arbetsplatsen. Denna studie är av kvalitativ karaktär då den avser att tydliggöra upplevelserna hos medarbetarna. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem anställda vilka alla har olika yrkesroller inom företaget. Det teoretiska ramverket som har använts för att kunna analysera resultatet är Bangs (1999) teori om organisationskultur, olika delar av Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv samt Jacobsen & Thorsviks (2014) teori om organisatorisk kommunikation. De resultat som framkommit visar både för-och nackdelar med det aktivitetsbaserade arbetssättet. Förutom ergonomi, djupa interaktioner och känslan av att veta var ens kollegor sitter verkar medarbetarna påTelia mestadels vara positivt inställda till det nya kontorslandskapet. Resultaten i denna studie påvisar bland annat att det aktivitetsbaserade kontoret upplevs skapa flexibilitet och nätverkande mellan medarbetare. Slutligen visar studiens resultat att hierarki, samhörighet och kommunikation tillsammans utgör en positiv känsla av det nya aktivitetsbaserade kontorslandskapet på Telia, enligt de anställda.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna. / Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand.  Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Sammanfattning  Bakgrund. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på ökad produktivitet och ökad effektivitet. En effekt av detta är att det uppstår nya sätt att organisera arbetet. Nya arbetsformer kan innebära såväl möjligheter som utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. En hållbar arbetsmiljö på kontoret är en arbetsmiljö där medarbetare oavsett individuella förutsättningar och/eller behov kan arbeta, vara delaktiga och prestera under ett helt arbetsliv.  Syfte: Syftet med studien var att studera planeringsprocessen hos ett företag eller organisation som genomfört förändringar till ett aktivitetsbaserat kontor och att analysera nöjdheten med den fysiska arbetsmiljön ur ett medarbetar- och delaktighetsperspektiv.  Metod: Studien utgör en del av projektet “Projektering och planering av nya arbetsmiljöer” som drivs av en forskargrupp vid KTH (Kungliga Tekniska högskolan). Ansatsen var både kvantitativ och kvalitativ där webbaserad enkät och individuella telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetoder.  Teoretisk bakgrund: Det har skett förändringar inom utformningen av kontorsmiljöer i Sverige. Idag har trenden kommit till det aktivitetsbaserade kontoret som erbjuder olika typer av arbetsplatser anpassade för de arbetsuppgifter som förekommer. Det är fortfarande oklart vilka effekterna blir för medarbetaren och för organisationen då ett aktivitetsbaserat kontor innebär ett nytt arbetssätt. Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i processen för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt för att uppnå uppställda mål vid en kontorsförändring. Resultat och slutsats: Delaktighet är en viktig faktor men inte den enda av betydelse vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor. Medarbetare som varit delaktiga i planeringsprocessen bidrar med värdefulla erfarenheter om vikten av förberedelser, information och behovskartläggningar. Fördjupning av begreppet delaktighet rekommenderas vara en del av förberedelsearbetet för att säkerställa att hela organisationen har en samsyn vad delaktighet innebär.  Nyckelord: Aktivitetsbaserade kontor, arbetsmiljö, ergonomi, utvärdering, framgångsfaktorer / Abstract  Background: Global competition continually demands increased productivity and increased efficiency. One effect of this is the emergence of new ways of organizing work. New forms of work can involve both opportunities and challenges from a working environment perspective. In a sustainable office work environment an employee, irrespective of individual circumstances and/or needs, can work, participate and perform throughout an entire working life.  Aim: The purpose of this study was to look at the planning process of a company or organization that implemented changes to an activity based flexible office (A-FO) and to analyze the satisfaction regarding the physical work environment from an employee- and participation perspective.  Method: The study was a part of the project "Designing and planning of new working environments", run by a research group at KTH (Royal Institute of Technology). The approach was both quantitative and qualitative, where web-based surveys and individual telephone interviews were conducted as data collection methods.  Theory: There have been changes in the design of office environments in Sweden. The current trend is the A-FO that is designed for different types of work settings and are supposed to be adapted to the activities that occur. It is still unclear what the consequences are for the employees and for the organization. Relocating to an A-FO involves a new way of working. It is important that employees are involved in the entire process of creating a health promoting workplace and for achieving the goals set for an office change.  Results and conclusion: Participation is an important factor, but not the only one, when implementing an A-FO. Employees who have participated in the planning process provide valuable experiences on the importance of preparation, information and needs mapping. Deepening of the concept of participation is recommended to be part of the preparatory work to ensure that the entire organization has a consensus regarding the meaning of participation.  Keywords: Activity-based office, work environment, ergonomics, evaluation, best practice / Projektering och planering av nya arbetsmiljöer

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW. / In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW

Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda. / Globalization and the outside world's influence on modern organizations have created new demands and goals for our Swedish employers. Flexibility and rapid changes demand that today's employers must be well-suited for change. This in turn means that the employee must also be ready to meet similar requirements. New technology and new ways of working have given the modern office worker a daily life that can be completely paperless and because of this the employee isn't linked to one specific workstation. The key reason for to the new way of working is to increase profitability, but benefits such as increased creativity and increased cooperation among employees are highlighted as benefits from the employer. This study is based on a qualitative approach. The aim of the study was to capture the employees experiences of working activity-based. The study does not intend to explain whether this new way of working is good or bad for the employee, but only for the purpose of capturing their experience. The study shows that the overall experience of working activity-based is good, but that experiences vary between different individuals. The conclusion is that employees need to have the feeling of being able to control their everyday lives and opportunities to choose the right place for the right task for this work method to be experienced well. The value of this research lies in the fact that because employee experience is something that has not been the center of the research before, and we need to know more about the effects of this increasingly popular way of designing modern offices. If we capture the employee's experience of working in this environment, we can more easily understand how it is perceived and better conditions improve the working environment in the long term in a society that continually places new demands on organizations and employee's.