<p>Sammanfattning</p><p>Ända sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.</p><p>Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal. Huvudfrågeställningen; ”Vem får kalla sig konstnär” besvaras genom samtal med två fokusgrupper, en lärargrupp och en elevgrupp, för att därigenom utröna eventuella åsiktsskillnader dem emellan. I resultatet framkommer skillnader mellan grupperna; lärarna diskuterar utifrån sina erfarenheter och ur ett historiskt perspektiv och anser framför allt att Konsthögskolan är kriteriet. Eleverna pratar utifrån sig själva och hävdar att vem som helt får kalla sig konstnär bara man gör något med en tanke bakom. Konstnärsbegreppet är utan tvekan en bildpedagogisk utmaning.</p> / <p>Since the modern public was invited to view art in Sweden in the 16th century, there have been split opinions about the amateur and the artist. Should they be allowed to hang their paintings side by side at an exhibition? Despite the opening of the Swedish academy of art and the fact that the universities were educating artists you can’t be certified as an artist. How can a student attending upper secondary school know who can call themselves an artist or not? This becomes an educational challenge for teachers to think about, partly for their own sake and partly for finding arguments for their students.</p><p>This survey is made from a qualitative method named focusgroup. The main question “Who can call themselves an artist” is answered by discussing with two focusgroups, one group of teachers and one group of students. The results of the two group’s answers were then compared to find out possible differences. In the results we find differences between the groups; the teachers discuss on the basis of their experience and from a historical perspective and find that the main criteria is to have attended the University of Arts. The students however find that anybody can call themselves an artist as long as there’s a thought behind the work. The concept of an artist is without a doubt an educational challenge.</p>

<p>Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.</p>

<p>Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.</p><p>Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.</p><p>Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik. Matematiklärarna påpekade dock värdet av den teoretiska matematiken. Vidare menade både matematik och trä- och metallslöjdlärarna att geometrins områden lämpar sig för praktisk matematik, i form av att tillverka slöjdföremål.</p><p>De fyra slöjdföremålen redovisas i arbetets resultatdel och i utställningsform.</p>

<p>Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö. Hemmiljöer och synen på tapeter behandlas utifrån målgruppens, inredningsarkitektens och designerns perspektiv. Arbetet fokuserar också på Eco-Boråstapeters industri, produktion och miljökrav.</p> / <p>The project is about creating a wallpaper collection of five patterns for Eco-Boråstapeter. The collection consists of five patterns dealing with structure, volume, movement and rhythm. Printing method of the wallpapers is deep print on plain coated non woven paper. The target group is young people interested in design. The design process is based on an inspiration phase which consisted of watching experimental films (Grey Gardens, Gummo and The Brown Bunny) and photographs that were taken during walks around Växjö Lake. Home environments and the perceptions of wallpapers are treated from the target group, the designer and the interior arcitect’s perspective. The project also focuses on the industry, production and environmental issues of Eco-Boråstapeter.</p>

<p>Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.</p>

<p>This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual. The essay will show psychologists and pedagogs view on encouragement for creativity and it will especially study the art subjects in relation to the other ones in order to se what gains collaborations between them may bring . More thorough collaborations may be a good cross disciplinary structure in “projektarbete” (cross-cultural communication) which stimulates creativity in both education and within the school. Just as creativity is found in various environments the school benefits from studying the parts of society that uses creativity, to see what the expectations may be on the students in the future.</p> / <p>I denna uppsats undersöks hur kreativitet kan vara till nytta för skolan. Det kommer att diskuteras om det finns ett behov och en efterfrågan av kreativitet och hur det förhåller sig i nuläget med denna inom skolan i Sverige. Att exakt definiera kreativitet är svårt och därför kan det bli mer fruktbart att utforska kreativitetens användningsområden och funktioner. Det finns en mängd litteratur från skilda områden och den varierar en hel del. Kreativitet uppkommer ur möten och kombinationer, både inom individen och utanför denne. I uppsatsen nämns också ett antal psykologers och pedagogers syn på uppmuntran till kreativitet. Särskilt diskuteras de estetiska ämnena i relation till de övriga för att se vilka förtjänster ett samarbete kan ge. Vidare visar sig samarbeten genom exempelvis projektarbete vara en bra tvärvetenskaplig företeelse som kan stimulera kreativitet i undervisningen och i skolan. Liksom kreativitet återfinns i skilda områden så kan skolan ha nytta av att se hur olika delar av samhället använder sig av kreativitet, och för att se vilka förväntningar som kan komma att ställas på eleverna i framtiden.</p>

<p>Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället.</p> / <p>Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.</p>

<p>This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.</p><p>The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work.</p><p>The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality.</p><p>The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan.</p><p>I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem.</p><p>Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag.</p><p>I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.</p>