Approximately a third of all food produced globally is thrown away, causing both unnecessary environmental impact and unnecessary costs for producers and consumers. Food waste occurs in all steps in the supply chain, from primary production to retail stores, restaurants, and households. In Sweden, the most common treatments for food waste are biogas or incineration. However, these processes are located relatively far down the waste hierarchy. Therefore, alternative food waste management processes such as using food waste as feed would purposely be more efficient and enable a more circular food value chain. Using food waste as feed to insects has shown great potential and could reduce the environmental impact of the food value chain. Several previous studies have assessed the feasibility of using food waste as feed for insects. However, in order to actually implement it, it also needs to be economically feasible for all involved stakeholders in the value chain. Therefore, the aim of the report was to evaluate the feasibility of implementing a circular food waste management system through the utilization of food waste as feed for insects, with a focus on the economic aspect. The study’s method was mainly based on a Stakeholder Opinion Assessment, where relevant stakeholders along a potential value chain using food waste as feed to insects were consulted. Based on the interviews, the feasibility of implementing circular business models through the utilization of food waste as feed for insects was assessed. This was done by identifying drivers and barriers to implementing circular business models for each stakeholder, as well as by developing a circular business model canvas for a central stakeholder. Key stakeholders in a potential value chain enabling using food waste as feed to insects were identified as waste management companies, insect producers, feed producers, animal producers, and food industries. Insect producers were identified as a central stakeholder. Several drivers and barriers for implementing more circular business models using food waste as feed for insects were identified for these stakeholders. The largest driver was the organizational driver, as there was a large sustainability motivation amongst most actors to contribute to a more circular food value chain and provide a more sustainable protein production for feed or food. For several stakeholders, legislation was identified as a large barrier since it is considered complicated, hard to interpret, and not made for a circular industry. Another large barrier for almost all stakeholders was identified as the financial factor. Many actors considered the price of the product or service to be significant, and a large investment cost would be needed for some stakeholders. The developed circular business model canvas showed for instance that insect producers could provide different value propositions to different customer segments; a more sustainable food waste treatment to municipalities or food industries, or providing an alternative protein to customers or farmers. Several internal and external adoption factors can also support the transition toward the circular business model. For instance, to enable economic feasibility, automation is significant, as well as potentially a large-scale production, or a mix between large and small-scale production. Lastly, using food waste as feed to insects could be a significant part of the circular economy by closing the loop of the food value chain. However, preventing food waste should always be the highest priority. Future studies should investigate the potential risks associated with different substrates found in household food waste, as well as explore the potential impact on flavor in farmed animals due to insect-based feed. Moreover, interviewing more stakeholders would enhance generalizability. / Ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt slängs, vilket orsakar både onödig miljöpåverkan och onödiga kostnader för producenter och konsumenter. Matsvinn uppstår i alla steg i försörjningskedjan; från primärproduktion till butiker, restauranger och i hushåll. I Sverige är den vanligaste behandlingen av matavfall biogasproduktion eller förbränning. Dock är dessa processer placerade relativt långt ner i avfallshierarkin, och därför skulle alternativa processer, som att använda matavfall som foder till djur, vara mer effektivt och möjliggöra en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja. Att använda matavfall som foder till insekter har visat sig ha stor potential och skulle kunna minska miljöpåverkan jämfört med alternativ matavfallshantering. Flera tidigare studier har undersökt möjligheten att använda matavfall som foder för insekter, men för att verkligen genomföra det måste det dessutom vara ekonomiskt genomförbart för alla inblandade intressenter i värdekedjan. Syftet med rapporten var därför att utvärdera genomförbarheten av att implementera ett cirkulärt hanteringssystem för matavfall genom att använda matavfall som foder för insekter, med fokus på den ekonomiska aspekten. Den främsta metoden som användes i studien var “Stakeholder Opinion Assessment”, där intervjuer skedde med relevanta intressenter längs en potentiell värdekedja som använder matavfall som foder till insekter. Baserat på intervjuerna utvärderades genomförbarheten av att implementera cirkulära affärsmodeller genom att använda matavfall som foder för insekter. Detta gjordes genom att identifiera drivkrafter och hinder för att implementera cirkulära affärsmodeller för varje intressent, samt genom att utveckla en cirkulär affärsmodellcanvas för en central intressent. Nyckelintressenter i en potentiell värdekedja som möjliggör användning av matavfall som foder till insekter identifierades som avfallshanteringsföretag, insektsproducenter, foderproducenter, djurproducenter och livsmedelsindustrier. Av dessa identifierades insektsproducenter som en central intressent. Flera drivkrafter och hinder för att implementera mer cirkulära affärsmodeller med matavfall som foder för insekter identifierades för dessa intressenter. Den största drivkraften visade sig vara den organisatoriska drivkraften, eftersom det fanns en stor hållbarhetsmotivation bland de flesta aktörer att bidra till en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja, samt tillhandahålla en mer hållbar proteinproduktion för foder eller livsmedel. För flera intressenter identifierades lagstiftning som en stor barriär eftersom den anses vara komplicerad, svårtolkad och inte gjord för en cirkulär industri. En annan stor barriär för nästan alla intressenter identifierades som den finansiella faktorn. Många aktörer ansåg att priset på produkten eller tjänsten var betydande och en stor investeringskostnad skulle behövas för vissa intressenter. Cirkulära affärsmodellcanvasen visade exempelvis att insektsproducenter kan ge olika värdeerbjudanden till olika kundsegment; en mer hållbar hantering av matavfall till kommuner eller livsmedelsindustrier, eller erbjuda en alternativ proteinkälla till kunder eller bönder. Flera interna och externa adoptionsfaktorer kan också stödja övergången till den cirkulära affärsmodellen. Bland annat är automatisering och potentiellt en storskalig produktion, eller en blandning mellan stor- och småskalig produktion, viktigt för att möjliggöra ekonomisk genomförbarhet. Slutligen kan användningen av matavfall som foder till insekter vara en betydande del i en cirkulär ekonomi då det kan göra livsmedelsvärdekedjan mer cirkulär. Att förhindra matsvinn bör dock alltid ha högsta prioritet. Framtida studier bör undersöka de potentiella riskerna förknippade med olika substrat som kan finnas i hushållsmatavfall, samt undersöka om smaken på lantbruksdjur påverkas till följd av insektsbaserat foder. Att intervjua fler intressenter skulle dessutom öka generaliserbarheten.

Multi-service transport hubs provide a potential opportunity to achieve sustainability and emission goals and have been in contemporary research and policy discussions, however, mostly in the passenger transport sector. In Urban logistics, the delivery vehicles leaving a warehouse or a consolidation centre entering the city to deliver goods are usually filled to a certain capacity during their onward journey and when the goods are delivered, they return mostly empty during their return journey. In Urban waste management, the waste collection vehicles leaving from a waste collection centre into the city are almost empty during the onward journey and are filled to a certain capacity during their return journey, which is the opposite. To address this underutilized capacity issue, in 2017, in the city of Stockholm, a new type of Urban logistics hub was created through the Älskade Stad initiative which combined the urban logistics flows with the urban waste management flows reducing the number of vehicles required and reducing the empty space in the vehicles during both the onward and return journeys. This type of hub consolidates deliveries acting as an urban consolidation centre and also consolidates wastes, acting as a waste management centre. Due to the central nature of the hub, it can also include other services. The study coins a new term called ‘Cologistics Hub’ for this type of hub and investigates the scenarios in which Cologistics hubs are required and then builds the business models suitable for these scenarios and for maximum scalability. It identifies different types of stakeholders that can be part of the Cologistics hub ecosystem. Along with this, the study analyses different types of flows involved in a Cologistics hub, maps the business ecosystem, and identifies added values for all types of identified stakeholders in the ecosystem. In addition to this, this study analyses the perception of Cologistics hubs among the identified stakeholders and compares how the stakeholders perceive their current business-as-usual solution for urban logistics and waste management versus the Cologistics hub solution. In the end, the study provides a step-by-step strategy to follow using different conceptual frameworks used in this research for implementing a scalable Cologistics hub solution.

Road freight transport is changing, with an uncertain future and climate change calling for adaptation. Batteries as the power source are one solution for sustainable transport, yet these are affected by degrading effects, eventually making the batteries unusable. However, previous studies have shown that stationary second-life applications are possible for the used batteries. Another possibility is to reuse batteries in trucks with lower load requirements, thus extending their useful life, which also could aid in coping with the large number of batteries that battery electric vehicles will require. Nevertheless, few scholars have focused on this, and the literature is scarce. How battery usage affects truck performance in different life cycles must then be answered. Additionally, a proper business model must be adopted since the ownership of batteries and responsibility for the degrading becomes less clear with several users. Hence, investigating how more circular business models for batteries perform compared to linear business models is enticing. However, the uncertain future makes several possible future scenarios equally likely to happen, leading to future planning struggles. This work dives into the problem by developing a simulation model that uses a future scenario framework to simulate the effect of battery usage and different business models in the future. This work has several valuable contributions. First, it shows that using batteries in several lifecycles has benefits. Second, more circular business models for batteries can be more beneficial than linear business models, depending on the future values and payment methods. Above all, this work also has implications on a greater level, showing the potential value of using simulation methods in product and business model development processes. Using such models can develop products and business models to be sustainable, robust against futu reuncertainties, and perform the best on a module, product, and company level. In short, this study has shown the value of combining future scenarios with technical and business model aspects to simulate the future and gain insights for development. / Vägtransport är under förändring, där en osäker framtid och miljöförändringar kräver anpassning. Batterier som energikälla är en lösning för hållbara transporter, dock är dessa påverkade av degraderingseffekter, som till slut gör batterierna oanvändbara. Tidigare studier har visar på att återanvändning i stationära applikationer är möjligt för använda batterier. En annan möjlighet är att återanvända batterier i lastbilar med lägre belastningskrav, och därmed förlänga dess användbara liv, vilket också kan hjälpa att hantera det stora behovet av batterier som batteri-elektriska fordon kommer kräva. Dock är litteraturen om detta otillräcklig. Därmed måste batterianvändingens påverkan på lastbilsprestanda i olika livscykler av batteriet undersökas. Utöver det måste också en lämplig affärsmodell användas eftersom ägandeskapet av batterier och ansvaret för degradingseffekter blir mindre tydlig med flera användare. Därför är det intressant hur cirkulära affärsmodeller för batterier presterar jämfört med linjära affärsmodeller. En osäker framtid med många möjliga framtida scenarier gör planering för framtiden svårt. Detta arbete hanterar problemet genom att skapa en simuleringsmodell som använda ett ramverk för framtida scenarier för att simulera effekten av batterianvändning och affärsmodeller i framtiden. Detta arbete bidrar med flera viktiga insikter. För det första, visas att användning av batterier i flera livscykler har fördelar jämfört med bara en livscykel. För det andra, visas att mer cirkulära affärsmodeller för batterier kan vara förmånligt jämfört med linjära affärsmodeller, beroende på framtida värderingar och betalningsstrukturer. Framförallt visar detta arbete implikationer på en högre nivå, genom att visa potentialen av att använda simuleringsmodeller i utvecklingsprocesser för produkt och affärsmodeller. Genom att använda denna typ av model kan produkter och affärsmodeller utvecklas till att vara hållbara, robusta mot framtida osäkerheter, och prestera bäst på en modul-, produkt-, och företagsnivå. Sammanfattat visar denna studie på värdet av kombinera framtida scenarier med tekniska- och affärsmodellsaspekter för att simulera framtiden och få insikter för utveckling.

The interest for blockchains and cryptocurrencies, like Bitcoin, from corporations, policymakers and individuals continues to increase. Due to its rapid growth in adoption, this technology can no longer be ignored. However, researchers have mainly been focused on the technical details of Bitcoin while the business and managerial opportunities have received little attention. This is especially true when looking at Bitcoin mining, the very fundamental operation that protects and maintains the network. Initiatives from the commercial sector are abundant as companies scramble to gain a competitive advantage in this industry but their business models and strategies are unexplored by modern literature. The thesis aims to contribute with knowledge to fill this gap in literature by studying the business models of Bitcoin mining and investigate their sustainability. This thesis is a case study with embedded units of three Swedish companies in the Bitcoin mining industry together with the commissioner company. The findings show that all companies have developed sustainable business models with very different approaches to value creation. In an industry marked by high dependence on volatile externalities, vertical integration of electricity production was shown to be a successful business model strategy for capturing value. Furthermore, the study highlights that such a strategy opens the possibility for a Bitcoin miner to create or take part in a private financial ecosystem of bitcoin that is largely disconnected from the traditional economy of local fiat currencies. The result of this study makes three contributions to literature. Firstly, the findings contribute to knowledge on the economics and the business models of the Bitcoin mining industry. Secondly, the thesis contributes by applying the business model strategy of vertical integration on the Bitcoin mining industry and showing that it can help companies create value. Lastly, the thesis contributes by developing the Business 2 Protocol (B2P) model for describing the dynamics of the Bitcoin mining industry. / Intresset för blockkedjor och kryptovalutor som Bitcoin från företag, lagstiftare och individer fortsätter att öka i snabb takt. Den snabba adoptionstakten som vi nu ser kan denna teknik inte längre förbises. Trots detta har nuvarande forskning främst fokuserat på de tekniska detaljerna kring Bitcoin medan de affärsmässiga möjligheterna i det stora hela har förbisetts. Detta gäller speciellt Bitcoin mining, den fundamentala verksamhet som skyddar nätverket och får det att fungera. Det finns gott om kommersiella initiativ i branschen där företag skyndar sig in i branschen för att etablera sig och försöker etablera marknadsmässiga övertag med affärsmodeller och strategier som är outforskade av den moderna forskningslitteraturen. Målet med denna uppsats är att utforska detta gap i litteraturen genom att studera affärsmodellerna hos Bitcoin mining och undersöka hur hållbara de är ur ett miljömässigt och finansiellt perspektiv. Det här examensarbetet är en studie av tre svenska företag inom Bitcoin mining branschen. Resultaten pekar mot att företagen i studien har arbetat med att utveckla hållbara affärsmodeller genom att närma sig värdeskapande från olika ingångsvinklar. I en bransch som är präglad av högt beroende av volatila externaliteter så har vertikal integration av energiproduktion visats vara en framgångsrik affärsstrategi för att skapa värde. Vidare så visar studien att en sådan strategi möjliggör för en Bitcoin miner att skapa eller ta del av ett privat finansiellt ekosystem av bitcoin som till stor del är frikopplat från den traditionella ekonomin av lokala fiatvalutor. Resultaten från det här examensarbetet gör tre bidrag till den befintliga litteraturen. För det första så bidrar det med kunskap om ekonomin och affärsmodellerna kopplade till Bitcoin mining branschen. Vidare så visas hur en strategi med en vertikalt integrerad affärsmodell kan användas för värdeskapande inom Bitcoin mining. Slutligen så utvecklas modellen Business 2 Protocol (B2P) för att beskriva dynamiken som finns i Bitcoin mining branschen.

Energy Storage Battery Systems (BESS) will have an important role in the transformation from conventional energy systems to the decentralized energy systems of the future with a larger share of renewable energy sources. At the same time, the high investment costs for batteries are a challenge to the development and transformation of the Swedish energy system. This study examines the technical and economic performance of a battery system in a case study, where it is connected to a waste vacuum machine with daily power peaks that are higher than the base demand. The purpose of the battery system is to combine it for peak shaving and for Svenska Kraftnät's market for grid services. This study also examines how a service-based business model, where the ownership of the battery is transferred to a third party, affects value proposition, value creation and value capture. The results from this study show that actual cost savings are realized through peak shaving as well as opportunities for revenue by offering the battery for grid services. Furthermore, scenario modeling shows on certain operational insights, that at a certain level of compensation for grid services, it is most profitable to perform as high peak shaving as possible. Offering the battery as a service is shown to provide additional benefits for customers and companies, while society and the environment benefit above all from the battery technology itself. / Stationära batterisystem (BESS) kommer ha en viktig roll i transformationen från konventionella energisystem till framtidens decentraliserade energisystem med större andel förnyelsebara energikällor. Samtidigt är de höga investeringskostnaderna för batterier ett hinder för utvecklingen och transformationen av det svenska energisystemet. Denna studie undersöker ett batterisystems tekniska och ekonomiska prestanda i en case studie, där det är kopplat till en sopsug med dagliga effekttoppar som är högre en basbehovet. Syftet med batterisystemet är att kombinera det för effektkapning och för Svenska Kraftnäts balansmarknad. Denna studie undersöker även hur en tjänstebaserad affärsmodell, där ägarskapet av batteriet flyttas till en tredje part påverkar värdeerbjudande, värdeskapande och värdefångst. Resultatet från denna studie visar att faktiska kostnadsbesparingar blir realiserade genom effektkapning samt möjligheter till intäkter genom att erbjuda batteriet för stödtjänster. Vidare visar scenariomodellering på vissa operationella insikter, att det till en viss nivå av ersättning för stödtjänster är det mest lönsamt att utföra så hög effektkapning som möjligt. Att erbjuda batteriet som tjänst visas ge ytterligare fördelar för kunder och företag, medan samhället och miljön gynnas framför allt av själva batteritekniken.

Digital teknik används alltmer av företag för att utveckla sina erbjudanden, och framstegen inom området har haft en betydande inverkan på att företag omprövar och förändrar sina affärsmodeller. En viktig teknologi inom detta område är molntjänster (eng. Cloud Computing), som möjliggör lagring och tillhandahållande av information som en tjänst via internet. Inom molntjänster finns olika tjänstemodeller, och en av dem är Software-as-a-Service (SaaS). SaaS utgör en tredjedel av den totala mjukvarumarknaden och förväntas fortsätta växa inom industrin för internetbaserad mjukvara och tjänster. SaaS har potentialen att främja transformationen av affärsmodeller genom att introducera en ny logik för att skapa, leverera och fånga värde. För att lyckas med användningen av SaaS behöver tjänsteleverantören implementera och införa nya affärsmodeller. Trots att många företag strävar efter att utveckla digitala tjänster, upplever många företag svårigheter med att skapa verkligt kundvärde med sina digitala tjänster. Dessutom möter företagen utmaningar när det gäller att generera en lönsam intäktsström och bedöma vilken intäktsmodell som är lämpligast för tjänsten. Med grund i detta formulerades studiens syfte: att undersöka hur ett företag kan styra affärsmodellens utveckling mot ett SaaS-baserat erbjudande. En litteraturstudie genomfördes inom områdena affärsmodeller och affärsmodellsinnovation. I denna studie betraktas affärsmodellen som en modell bestående av tre komponenter: skapa, fånga och leverera värde, där varje komponent byggs upp av aktiviteter. Baserat på dessa teoretiska områden utvecklades en analysmodell. I litteraturstudien presenteras även tjänstefiering och digital tjänstefiering för att ge förståelse för drivkraften och relevansen av molntjänster. Studien utfördes som en flerfallsstudie av åtta företag som erbjuder en SaaS-lösning. Dessa företag är verksamma inom olika branscher och befinner sig på olika stadier i utvecklingen av sitt SaaS-erbjudande. Empirisk data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var personer med relevant kompetens inom studieområdet. Studien visade att kunderna spelar en central roll i utvecklingen av affärsmodellen för en SaaS-baserad lösning. Kunden har särskild betydelse i de tidiga faserna av affärsmodellens utveckling, och deras påverkan på styrningen av affärsmodellens utveckling är av stor vikt. När det gäller affärsmodellens komponenter framkom det att komponenten för att fånga värde spelar en betydande roll i styrningen av affärsmodellens utveckling. Vidare har studien visat att mognadsgraden och vidareutvecklingen av affärsmodellens komponenter sker i en särskild ordning (skapa värde→leverera värde→fånga värde), där företagets mognadsgrad styr vilken affärsmodellskomponent deras utvecklingsaktiviteter fokuseras på. Studien visade också att utvecklingsprocessen mot en SaaS-baserad affärsmodell är en iterativ process, där det är svårt att undvika behovet av att aktivt iterera affärsmodellen mot kunder för att fortsätta utveckla den. / Digital technology is increasingly being used by companies to develop their offerings, and advances in the field have had a significant impact on businesses reconsidering and changing their business models. One important technology in this area is cloud computing, which enable the storage and provision of information as a service over the internet to customers. Within cloud services, there are different service models, and one of them is Software-as- a-Service (SaaS). SaaS accounts for one-third of the total software market and is expected to continue growing in the industry of internet-based software and services. SaaS has the potential to promote the transformation of business models by introducing a new logic for creating, delivering, and capturing value. To succeed in the use of SaaS, the service provi- der needs to implement and adopt new business models. Despite many companies striving to develop digital services, many of them struggle to create real customer value with their digital services. Additionally, companies face challenges in generating a profitable revenue stream and choosing the appropriate revenue model for their service. Based on this, the following purpose of the study was formulated: to investigate how a company can steer the development of its business model towards a SaaS-based offering. A literature review was conducted in the areas of business models and business model innovation. In this study, the business model is considered as a model consisting of three components: creating, capturing, and delivering value, where these components consist of activities. Based on these theoretical areas, an analytical model was developed. The litera- ture review also presents servitization and digital servitization to provide an understanding of the driving force and the relevance of cloud services. The study was conducted as a multiple case study of eight companies offering a SaaS so- lution. These companies operate in different industries and are at different stages in the development of their SaaS offering. Empirical data was collected through 15 semi-structured interviews, where the respondents were individuals with relevant expertise in the study area. The study showed that customers play a central role in the development of the business model for a SaaS-based solution. Customers have particular significance in the early stages of business model development, and their influence on the development of the business model is of great importance. Regarding the components of the business model, it emerged that the value capture component plays a significant role in guiding the development of the business model. However, the study has shown that the maturity and further develop- ment of the business model components occur in a specific order (value creation→value delivery→value capture), where the company’s maturity level determines which business model component their development activities focus on. The study also demonstrated that the development of a SaaS-based business model is an iterative process, where companies need to actively iterate their business model with customers to continue its development.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Background: Revenue recognition has been a debated issue for a long time. During the 1990s and 2000s, several critical revenue related events took place. These events led to the development of a new standard for revenues called IFRS 15"Revenue from contracts with customers". One year has passed since the adoption in Swedish law and the aftermaths are available for analysis. The implementation of IFRS 15 is expected to affect the revenue reporting and the disclosure requirements referred to them. However, this change is not expected to affect all industries the same way but will likely depend on business model used. Purpose: The purpose of the study is to illustrate how revenue recognition has been affected by the implementation of IFRS 15 from an industry perspective as well as increase understanding of why some industries are affected and others not. Method:IFRS 15 has one single model for all revenuearising from contracts with customers and the standard also includes expanded disclosure requirements. The first approach examines how net sales change in companies when implementing IFRS 15. The reason for this is to determine if the standard has had anyeffect on the company's sales revenue. The second approach in the study is to examine the companies segment reporting to determine whether the implementation have had an effect on the company's financial report, based on the expanded disclosure requirements. Some industries are expected to be affected more than others which is why both approaches are examined from an industry-oriented perspective. Results: Customer serviceand telecom are the two industries that have the most affected net sales in connection with the implementation of IFRS 15. The two industries that showed the biggest impact on changed segment reporting are industrial and health care. Oil and gas and utilities reported no impact on net sales or changed segment reporting.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

The development of IT has enabled the Internet of Things. Internet of Things is connected devices that communicate with each other and generate data that can then be used for different purposes. The number of connected devices is estimated to 20.4 billion by year 2020. The technology allows the automotive industry to connect its vehicles, which is called Internet of Vehicles, an application of the Internet of Things and intelligent cars. The amount of scientific literature that addresses the economic aspects related to the Internet of Things is scarce and need to be investigated further. The connected car is a disruptive technology that is expected to affect the automotive industry and their business models radically in the next few years and nobody really knows how the industry may look like the next 10-15 years. This type of disruptive technology requires companies to have the competence to implement innovative business models. The study focuses on the connected car from a business perspective and makes no insight into technical aspects or security challenges. The purpose of the study is to create an under-standing of the challenges facing the automotive business models with the introduction of the Internet of Things, which gives the automotive industry the opportunity to connect their cars to a greater extent than before. The study's results show that the value proposition and the channels are the most important parts to focus on in the business model. In order for companies to capitalize on the connection, it is extremely important that the customers understand the value of the connection and that the companies properly manage the information derived from the connected cars. Today, companies offer services or increased value in existing business models to strengthen their brand. The respondents share the opinion that the traditional business models will not change radically as long as the ownership of the car stay the same. Ownership and autonomous cars are the factors that are expected to affect the automotive industry the most. According to the respondents in the study, in order to deal with disruptive innovations in the industry, courage, adaptability, prospects and innovative thinking are required. / IT-utvecklingen har möjliggjort sakernas internet, Internet of Things. Internet of Things är uppkopplade enheter som kommunicerar med varandra och genererar data som sedan kan användas i olika syften. Antalet anslutna enheter beräknas att uppgå till 20,4 miljarder år 2020. Tekniken ger bilindustrin möjligheten att koppla upp sina fordon vilket benämns som Internet of Vehicles, en applikation av Internet of Things och intelligenta bilar. Vetenskaplig litteratur som tar upp de ekonomiska aspekterna i relation till Internet of Things är begränsad och behöver undersökas i större utsträckning. Den uppkopplade bilen är en disruptiv teknologi som förväntas påverka bilindustrin och deras affärsmodeller radikalt inom de närmaste åren och det är ingen som riktigt vet hur industrin kan komma att se ut de närmsta 10-15 åren. Denna typ av disruptiv teknologi kräver att företagen har kompetensen att implementera innovativa affärsmodeller. Studien fokuserar på den uppkopplade bilen ur ett affärsperspektiv och gör ingen fördjupning i tekniska aspekter eller säkerhetsutmaningar. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka utmaningar bilindustrins affärsmodeller står inför med introduktionen av Internet of Things som ger industrin möjligheten att koppla upp sina bilar i en större omfattning än tidigare. Studiens resultat visar att värdeerbjudandet och kanalerna är de viktigaste delarna att fokusera på i affärsmodellen. För att företagen ska kunna kapitalisera på uppkopplingen är det viktigt att kunderna förstår värdet av uppkoppling och att företagen förvaltar informationen från de uppkopplade bilarna på rätt sätt. Idag erbjuder företagen tjänster eller utökat värde i befintlig affärsmodell för att stärka sitt varumärke. Respondenterna delar uppfattningen om att de traditionella affärsmodellerna inte kommer förändras radikalt så länge ägandet av bilen inte gör en helomvändning. Ägandeskapet och autonoma bilar är de faktorer som förväntas påverka industrin störst. Respondenterna i studien nämner fyra viktiga egenskaper för att kunna hantera disruptiva innovationer i branschen, mod, anpassningsbarhet, framtidsutsikt och nytänkande.