Klimatförändring ställer idag krav på högre energieffektivitet vilket lett till utbyggnaden av ett distribuerat energisystem. Samtidigt introduceras framväxande teknologier som digitala tvillingar till det nya energisystemet i hopp om att ytterligare effektivisera systemet. För att främja samarbete mellan industrin och akademin, och således stödja utvecklingen och implementeringen av digitala tvillingar, bör aktörernas syner sammanföras. Syftet med arbetet är därav att undersöka ifall det finns några likheter och skillnader mellan industri och akademi i hur de uppfattar användningsområdena och utmaningarna med digitala tvillingar av distribuerade energisystem. För att besvara forskningsfrågan utfördes inledningsvis en systematisk litteraturstudie. Studien utgör arbetets underlag för akademins uppfattning om digitala tvillingars användningsområden och utmaningar. Vidare utfördes fem intervjuer med olika industriaktörer med insikt i digitala tvillingar och distribuerade energisystem för att avgöra deras uppfattning om teknologin. Insikterna från litteraturstudien och intervjuerna ställdes sedan mot varandra för att identifiera eventuella likheter och skillnader. De användningsområden som identifierades av akademin och industrin var simulering, felidentifiering och prediktivt underhåll, visualisering och styrning, cybersäkerhet, optimering av kraftnätet samt prognostisering och estimering. Utmaningarna som identifierades av akademin var standardiserade ramverk för modellering och för datahantering, brist på passande sensorer, datalagringsmöjligheter, datorers beräkningskapacitet och cyberattacker. Industrin identifierade motstånd till ny teknologi, kompetensbrist, silotänk, teknologins värdeskapande, datahantering och cyberattacker som huvudutmaningarna med digitala tvillingar. Utifrån analysen har industrin och akademin en liknande uppfattning om digitala tvillingars användningsområden inom distribuerade energisystem men uppfattningen om utmaningarna med digitala tvillingar var, inom akademin, mer teknikbaserad medan den inom industrin var främst icketeknisk. / Today, the increasing threat of climate change has created a greater need for higher energy efficiency, which has led to the development of a distributed energy system. At the same time, emerging technologies such as digital twins are being introduced into the new energy system in the hope of further improving the efficiency of the system. To promote cooperation between industry and academia, and thus support the development and implementation of digital twins, the views of the actors should be brought together. The purpose of this work is therefore to investigate whether there are any similarities and differences between industry and academia in how they perceive the applications and challenges of digital twins of distributed energy systems.  To answer the research question, a systematic literature study was initially conducted. The study constitutes the basis for the academia's perception of the use cases and challenges of digital twins. Furthermore, five interviews were conducted with different industrial actors with insight into digital twins and distributed energy systems to determine their perception of the technology. The insights from the literature study and interviews were then compared to identify any similarities and differences.  The application areas identified by academia and industry were simulation, fault identification and predictive maintenance, visualization and control, cyber security, grid optimization, and forecasting and estimation.  The challenges identified by academia were standardized modelling and data management frameworks, lack of suitable sensors, data storage capabilities, computational capacity of computers and cyber-attacks. Industry identified resistance to new technologies, skills shortages, silo thinking, technology value creation, data management and cyber-attacks as the main challenges of digital twins. Based on the analysis, industry and academia have a similar perception of the use cases of digital twins of distributed energy systems but the perception of the challenges of digital twins was, in academia, more technology-based while in industry it was mainly non-technical.

Syftet med studien är att studera kvinnliga akademikers upplevelser av möjlighet till akademisk karriär. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnliga akademiker karriärstrukturen vid lärosätet utifrån ett genusperspektiv? Vilka möjligheter och hinder till karriärutveckling har kvinnliga akademiker identifierat och kan de i sådana fall kopplas till kön/jämställdhet? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor vid det berörda lärosätet. De teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Yvonne Hirdmans genussystem och Rosabeth Moss Kanters förklaringsmodell. Resultatet visar att kvinnor vid lärosätet upplever möjligheten till akademisk karriär som begränsad eftersom karriärstrukturen vid lärosätet är anpassad efter en manlig norm, vilket får en hindrande effekt för kvinnors karriärutveckling. Vidare bekräftar resultatet tidigare forskning som visar på att kvinnor möter hindrande faktorer kopplade till kön när de försöker avancera i karriären. / The aim of this study is to investigate female academics’ experiences of the opportunity for academic career. The study answers the following research questions: How do female academics perceive the career structure by the university from a gender perspective? Which opportunities and obstacles to career development did they identify and can they be connected to gender/gender equality? In order to answer our aim and our research questions a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with women at the university concerned. The theoretical starting points used to analyze the empirical material are Yvonne Hirdman’s gender system and a model by Rosabeth Moss Kanter. The result shows that women at the university experience the opportunity for academic career as limited since the career structure is adapted to a male norm, which contributes to an impeding effect on women’s career development. Furthermore, the result confirms previous research that shows women face impeding factors linked to gender when trying to advance in their careers.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

In the old university of Turku there were written about 4 400 theses. About 1100 of them havefound their way to Linköping in Sweden. This paper describes these theses, new variants whichwere found and some characteristics of their provenance. They are compared with the largebibliography over theses from Turku by Vallinkoski. A couple of theses with completeinformation which have not been available since 1827 were found. Several new variants werefound and together with the known variants they have increased our knowledge about use oftheses by students. Different variants could be designed to thank people at the Academy and inTurku, to thank people at home in Sweden who have contributed to the costsome studies andvery often to the bishop of the students home-diocese. There are even examples of wbichdifferent variants were printed for different dioceses.Theses from time before 1713 are quite few, about 150. They seem to have come to the libraryby private persons, mostly by priests who studied in Turku. No signs of other forms of distributioncan be seen.There are many more theses from the period 1722-1827. The collection is anonymous withhundreds of theses which never have been opened. This and other facts indicate amassdistribution. The author presumes that this massdistribution is connected with the exchangeof publications that started in Sweden in the 1740s initiated by the Uppsala university.

This research thesis delves into the challenges pertaining to Industry 5.0 in Sweden, with a particular focus on the Quadruple Helix Collaboration (QHC) Model. The investigation aims to shed light on how the collaboration between the government, academia, society, and industry (comprising the quadruple helix model of innovation) influences the adoption and implementation of sustainability practices in Sweden. Additionally, the article scrutinizes the challenges encountered within the realm of close collaboration and puts forth recommendations for addressing these challenges. It explores potential solutions and suggests approaches for academia to effectively alleviate these obstacles, thereby fostering sustainable growth. The ultimate goal of this study is to provide valuable insights and recommendations to academics in Sweden, enabling them to fortify their collaborations and facilitate synergistic partnerships across the various helices within the QHC framework. / Denna forskningsuppsats undersöker utmaningarna relaterade till Industri 5.0 i Sverige med särskilt fokus på Quadruple Helix Collaboration (QHC) Model. Undersökningen syftar till att belysa hur samarbetet mellan regeringen, akademin, samhället och industrin (som omfattar quadruple helix-modellen för innovation) påverkar antagandet och genomförandet av hållbarhetspraxis i Sverige. Dessutom granskar uppsatsen de utmaningar som uppstår inom området för nära samarbete och presenterar rekommendationer för att hantera dessa utmaningar. Den utforskar potentiella lösningar och föreslår tillvägagångssätt för akademin att effektivt mildra dessa hinder och främja hållbar tillväxt. Målet med denna studie är att ge värdefulla insikter och rekommendationer till akademiker i Sverige, vilket möjliggör stärkande av deras samarbeten och underlättar synergistiska partnerskap över de olika helixarna inom QHC-ramverket.

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

<p>This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.</p> / <p>Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.</p>

<p>Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need.</p><p>In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood & timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material.</p><p>The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required.</p> / <p>Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov.</p><p>För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet.</p><p>Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.</p>