År 1965 till år 1975 var den tid i Sverige då bostadsproduktionen var som störst. Det är denna period som kallas för ”miljonprogrammet”. Idag brukar man räkna på att bostäderna från miljonprogrammet utgör en tredjedel av dagens bostäder.  Idag har över 50 år passerat sedan miljonprogrammet sattes igång. Därför har frågan kring renovering av bostäderna tagits upp. Beståndet är idag i behov av upprustningar på grund av skärpta samhällskrav, sociala faktorer, behovet av marknadsanpassning och tekniska brister. Problemet är att staten inte längre kan bidra till finansiering av ombyggnader eller renoveringar vilket har lett till bostadspolitiska frågor.  Syftet med studien är att göra en lönsamhetsutredning för renoveringarna som erfordras för dagens eftersatta miljonprogramsområden i allmännyttiga bostadsbolag. För att kunna bedöma lönsamheten utfördes investeringskalkyler av renovering i ett miljonprogramsbestånd från Kungälvsbostäder. Dessutom använde man sig av litteraturstudier och intervjuer för att komplettera studien.  Beräkningarna utfördes utifrån  fyra olika scenarion där en totalrenovering samt en renovering som bara innefattar arbeten i lägenheterna jämfördes med två olika hyror. Kalkylerna visar att renoveringsarbetena för en totalupprustning är en ren förlustaffär. På grund av de höga byggpriserna och de låga hyresintäkterna så blir det svårt att täcka över de kostnader som uppstår i samband med renoveringen av denna byggnad. En förutsättning för att bostadsföretag skall kunna utföra totalrenoveringar i sitt bestånd från miljonprogrammet är att man har varierat bestånd av bostäder och lokaler i alla åldrar. De bostäder som är i bra skick och som byggdes innan år 2006 är de som bidrar till finansiering av projekt som inte är lönsamma såsom renoveringsprojekt. / Year 1965 to 1975 was a time in Sweden when building production was on it highest point. This period is called the "Millions Homes Program”. It is believed that buildings from the Millions Homes Program make up one-third of today's housing stocks in Sweden. Now 50 years has passed since the Millions Homes Program was started. Since it has been 50 years since the program started the issue of renovation of the housing has been actualized. The stock is today in need of upgrades because of  sharpened social requirements, social factors, the need for market adaptation and technical defects. The problem is that the state no longer can contribute to the financing of reconstruction or renovation, which has led to housing policy issues. The purpose of the study is to make a profitability study for the renovations required for today's deprived Millions Homes Program areas in public housing companies.  In order to assess profitability, investment calculations were preformed out of renovation in a Millions Homes Program financial aid from Kungälvsbostäder. In addition, literature studies and interviews were used to complete the study. The calculations were performed based on four different scenarios. Total renovation and renovation involving only the work in the apartments were compared to two different rents. The estimates show that the renovation work for a total refurbishment is a pure loss business. Due to the high building prices and the low rental income, it will be difficult to cover the costs incurred in the renovation of these buildings. A prerequisite for companies to be able to perform total refurbishments in their stocks from the environmental program is that stocks have been varied at all ages. The homes that are in good condition and built before 2006 are those that help finance projects that are not profitable as renovation projects.

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet – Samhällsansvar kontra affärsmässighet Nivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:        Joakim Fornaeus och Rickard Mattsson Handledare:     Lars Steiner Datum:             2012-Maj   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt. Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen. Resultat & slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på bostadsmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar. Hur länge klarar de allmännyttiga bostadsbolagen en sådan situation? Uppsatsens bidrag: Denna studie synliggör att detta är ett problem samt vad det innebär. Den bistår med en jämförelse mellan samhällsansvar och affärsmässighet som visar att det finns vissa motsättningar i detta. Nyckelord: Samhällsansvar, allmännyttiga bostadsbolag, affärsmässighet, miljonprogrammet / Title:                 Public housing companies challenges with “Miljonprogrammet” – Corporate responsibility versus a businesslike approach Level:                Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author:             Joakim Fornaeus and Rickard Mattsson Supervisor:       Lars Steiner Date:                 2012-May   Aim: The aim with this paper is to describe and analyze how public municipal housing companies handle the problems with the Swedish phenomena “Miljonprogrammet” in a businesslike way, while they take a social responsibility.   Method: This study has been done in a qualitative scientific method. We have done four interviews, of which two have been done by telephone with three persons from three different companies and one person from Hyresgästföreningen.            Result & Conclusions:  Simply, there must be some changing of the laws to make better economical conditions for public municipal housing companies if the government wants the companies to continue to be prominent players on the housing market. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is to calculate which suggestion that is most realistic. Further on what will be most beneficial for society but also for the housing companies itself. It would also be interesting to see what would happen if there would no changes of the law. How long would the housing companies manage a situation like that?   Contribution of the thesis: This study reveals that this is a problem and what it means. It also contributes with a comparison between social responsibility and a businesslike approach that shows that there are some contradictions between these two aspects.   Key words: Social responsibility, Public municipal housing companies, Businesslike approach, “miljonprogrammet”

Finansvärlden har drabbas av flertalet olika ekonomiska kriser de senaste åren och sedan dess råder det osäkerhet i världsekonomin. Osäkerheten gör att de traditionella investeringsbedömningsmetoder som grundar sig i diskonterade kassaflöden blivit allt mer kritiserade och anses som otillräckliga för att göra ett bra investeringsbeslut. Med hjälp av reala optioner kan osäkerheten minska och på längre sikt göra mer gynnsamma investeringar.  Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har den unika situationen att de har ramar och regler som gör att de måste göra långsiktiga investeringar och inte kan byta sitt geografiska läge, till skillnad från privata bostadsbolag. I denna unika situation måste det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget säkerställa att bolaget har möjligheten och flexibiliteten att göra investeringar som är lönsamma för bolaget. Därför kom vi fram till problemformuleringen: Hur kan reala optioner påverka investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsbolag? Syftet med studien var att beskriva och analysera hur reala optioner kan påverka ett investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och förklara hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag använder sig av reala optioner.  Metoden för studien är en kvalitativ metod där vi intervjuade tre olika allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i Halland och Nordvästra Skåne. Resultatet av studien blev att reala optioner påverkar investeringsbeslut i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samhällseffekter som investeringen tillför kan göra att kommunen på lång sikt får en befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt som väger upp förlusten i den enskilda investeringen. Flexibiliteten och möjligheten finns i investeringen som den bidrar med till samhället och kan därmed påverka ett investeringsbeslut på så sätt att även om kalkylen inte visar på ett positivt nettonuvärde genomförs den ändå.

Problemformulering: Hur ser beslutsprocessen ut för allmännyttiga bostadsbolagen i kommuner med tydlig befolkningstillväxt? Hur arbetar de allmännyttiga bostadsbolagen för att motverka bostadsbristen? Vilka faktorer påverkar beslutsprocessen vid nyproduktion? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen i kommuner med en tydlig befolkningstillväxt för att motverka bostadsbristen Metod: För att uppnå syftet med studien samt besvara befintliga frågeställningar utförde skribenterna en kvalitativ studie tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Skribenterna har insamlat empiri via kvalitativa intervjuer med fem allmännyttiga bostadsbolag från de fem kommuner som haft den tydligaste befolkningstillväxten senaste elva åren Slutsats: Slutsatsen beskriver hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen inför investeringar, varför de bemöter svårigheter, samt diverse faktorer som påverkar processen för nyproduktion / Problem formulation: What does the decision-making process look like for municipal public housing companies with the most apparent population growth? How do the public housing companies work to counteract the housing shortage? What factors influence the decision-making process in new production? Purpose: The purpose of the study is to describe how public housing companies work with the decision-making process in municipalities with a clear population growth to counteract the housing shortage Method: To accomplish the purpose of the study, the writers carried out qualitative research together with a deductive research approach. The writers have collected empirical data through qualitative interviews with five public housing companies from the five municipalities with the most apparent population growth in the last eleven years Conclusion: The conclusion describes how housing companies work with investments, why they face difficulties, and various factors that affect the process of new production

Sammanfattning Titel: Hur ser de allmännyttiga bostadsbolagen på hållbara investeringar?   Ämne: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning företagsfinansiering och fastighetsvärdering, 15 hp   Författare: Adam Lundqvist och Måns Rickardsson   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur allmännyttiga fastighetsbolag avväger ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid investeringar.   Forskningsfråga: Hur sker avvägningen mellan hållbarhetsaspekter och ekonomiska mål?   Metod: Studien inleds med att identifiera forskningsluckan för att sedan utifrån tidigare forskning utforma en problemformulering. För att kunna besvara frågeställningen samlades empiriskt material in genom fem semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns tydliga skillnader i betoning på hållbarhet och lönsamhetskrav hos de allmännyttiga fastighetsbolagen. Den visar också att bolagen anser det svårt att väga in vad som är hållbart i investeringskalkylen och att företagen är beredda att satsa mer på hållbarhet men upplever inte att de får tillbaka det ekonomiskt. Studien beskriver också att de som har mer ekonomiskt utrymme tenderar att ha ett större hållbarhetsfokus. Nyckelord: Hållbarhet, hållbart byggande, allmännyttiga fastighetsbolag, ekologi, ekonomi, investeringar, avkastningskrav, kalkylränta, lönsamhet.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Allmännyttiga ideella föreningar är en samling av människor med gemensamma intressen som arbetar för allmänhetens nytta. Verksamheten kräver resurser för att drivas vilket oftast genereras av samhället i form av bidrag och donationer. Därav blir ideella föreningar beroende av intressenter som tillför resurser för att kunna driva en ideell verksamhet. Beroendet kräver i sin tur att ideella föreningar anses vara legitima. Föreningar använder därför strategier för att skapa och bevara legitimitet, varav årsredovisningar är ett av verktygen som används. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar använder årsredovisningar för att skapa och bevara legitimitet. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på tio allmännyttiga ideella föreningars årsredovisningar genom en undersökningsmodell för att identifiera koder, nyckelord och meningsbärande enheter i ett kodningsschema. Undersökningsmodellen bygger på tidigare forskning kring fyra olika strategier som är; informera, anpassa, ändra och manipulera. Resultatet av studien visar att allmännyttiga ideella föreningar informerar, anpassar, ändrar eller manipulerar genom årsredovisningarna för att skapa och bevara legitimitet. Studiens teoretiska bidrag är en mer teoretiskt utvecklad modell för en fortsatt framtida forskning. Studiens sociala bidrag är att bidra med en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar skapar och bevarar legitimitet genom årsredovisningen. / Public non-profit organizations are groups of people with common interests working towards specific goals. To be able to operate, the organizations require resources generated by the society through gifts and donations. Therefore, the organizations are dependent on the stakeholders to be able to survive the market. Organizations also require that the society assumes the non-profit organizations to be legitimate. Legitimacy can be created and maintained through various strategies, including annual reports as one of the tools to do so. The purpose of the study is to create an understanding of how public non-profit organizations uses annual reports to create and maintain legitimacy. A qualitative content analysis is adapted on ten annual reports of public non-profit organizations through a research model to identify codes, keywords and meaningful components in an encoding scheme. The research model is based on previous research on four different strategies; inform, adapt, modify and manipulate. The results of the study indicate that public non-profit organizations inform, adapt, modify or manipulate in order to create and maintain legitimacy through the annual reports. The study’s theoretical contribution is a further developed theoretical model for future research. The study’s social contribution is to contribute with an understanding of how the public non-profit organizations in Sweden create and maintain legitimacy through annual reports.

Det har blivit ett allt större fokus på företags arbete med corporate social responsibility (CSR). Denna uppsats har som syfte att studera sambandet mellan svenska allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolags CSR-arbete och mängden CSR-upplysningar i deras årsredovisningar. Dessa bolag ska både driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och ta ett samhällsansvar, vilket skiljer dem åt från bolag som tidigare har studerats. I studien undersöks 146 bolags CSR-arbete och CSR-upplysningar genom att sekundärdata från en enkätundersökning används och genom att en innehållsanalys av bolagens årsredovisningar från 2016 utförs. Sambandet mellan de två variablerna testas sedan genom en multivariat regressionsanalys, där resultatet visar på ett positivt samband mellan CSR-arbete och CSR-upplysningar. Detta resultat analyseras utifrån legitimitetsteorin och voluntary disclosure theory (VDT), och indikerar på att den senare skulle kunna förklara de allmännyttiga bolagens val vid rapportering av CSR-upplysningar i form av att bolag som utför mycket CSR-arbete vill visa upp detta för sin omgivning.

“Stockholmshusen” is a project to produce rental housing for the municipality of Stockholm's three public housing companies in a faster and more efficient way. Through a simplified construction process and a collaborative way of working, the main purpose is to reduce construction costs and thereby get lower rental costs for tenants. The project is a close collaboration between the municipality owned housing companies and the municipal administrations, which together developed a house concept adapted to Stockholm. In 2016, the goal was set to produce 3500-5000 homes by 2020. The project was initiated politically due to housing shortage, high new production costs and long planning processes that characterized Stockholm's housing market in the beginning of the 2010s. After the municipal elections in 2014, the newly-installed city hall majority commissioned parts of the municipal to develop the new concept. In a case study this report examines the municipal of Stockholm's decision-making process, politically and inside the administrations, from the initiation in the City Council to the first tenant's move in. An important question raised in the study is how the project was affected by the change of majority after the municipal elections in 2018. The study is based on a qualitative method based on document studies, literature studies and interviews with two politicians from previous and current city hall majority. Since the Stockholmshusen project was initiated politically and at the same time spans two periods of political mandate, the meetings of the building committee (in charge of decisions regarding new buildings) has been examined in order to draw conclusions how the project has changed after the change of majority in 2018. The committee's meetings and the interviewed politicians' answers, describe the new majority's view of the Stockholmhusen project. Due to the criticism that the new majority pointed out during his time in opposition, it has been interesting to follow how the project changed due to the change of majority. The conclusion of this study presents that the new majority in the city hall intends to finalize the project but with a different focus on block structure and building volume. At the time this report was written, only a handful decisions regarding the project’s new direction has been made from the new city hall majority. A future study, for example when the project is finalized, could more accurately describe change in the Stockholmshusen project. / Stockholmshusen är ett projekt för att snabbare och mer effektivt producera hyresrätter till Stockholms allmännytta. Genom en förenklad byggprocess och ett nytt arbetssätt är det huvudsakliga syftet att sänka byggkostnader och därmed erhålla lägre hyreskostnader än konventionell nyproduktion. Projektet är ett nära samarbete mellan Stockholms stads bostadsbolag och tekniska förvaltningar som tillsammans tagit fram ett typhuskoncept anpassat till Stockholm. År 2016 sattes målet att producera 3500-5000 bostäder på fyra år. Projektet initierades politiskt med anledning av bostadsbrist, höga nyproduktionskostnader och långa planprocesser som under början av 2010-talet utmärkte Stockholms bostadsmarknad. Efter kommunvalet 2014 gav den nyvunna stadshusmajoriteten delar av kommunkoncernen i uppdrag att ta fram det nya konceptet. Denna rapport undersöker i en fallstudie Stockholm stads beslutsgång, politisk såväl som tjänstemannamässigt, från att projektet initierades i kommunfullmäktige till första hyresgästens inflyttning. En bärande frågeställning är huruvida projektet påverkats av majoritetskiftet efter kommunvalet 2018. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på dokumentstudier, litteraturstudier samt intervjuer med politiker från två stadshusmajoriteter. Då stockholmshusprojektet initierades politiskt och samtidigt spänner över två mandatperioder har stadsbyggnadsnämndens sammanträden efter majoritetskiftet 2018 undersökts för att kunna dra slutsatser för hur projektet förändrats. Med anledning av den kritik den nya majoriteten framhöll under sin tid i opposition har stadsbyggnadsnämndens protokoll och de intervjuade politikernas utsagor tillsammans gett svar på den nya majoritetens avsikter. Av studiens resultat framgår att den nya majoriteten avser att låta projektet fortlöpa men med en annan inriktning vad gäller kvartersstruktur och byggnadsvolym. Vid tidpunkten för denna rapport är endast ett fåtal beslut antagna för hur projektet ska fortlöpa. En framtida undersökning, förslagsvis när projektet är slutfört, skulle mer noggrant kunna påvisa förändring i stockholmshusprojektet.