No description available.

Denna studie söker svar på frågan hur vi genom musik kan återberätta en historia. Dettagörs genom en analys av organisten Bo Hanssons studioalbum Sagan om ringen från1970. Genom att analysera albumet i förhållande till sin litterära förlaga, The Lord ofthe Rings av J. R. R. Tolkien, kommer studien fram till att vi med semiotiska ochanalogiska begrepp kan följa berättelsen även i musiken. Semiotiken handlar omtolkningen av tecken och uttryck. Studien använder emellertid mer av den musikaliskasemiotiken som omfattar begreppen tonhöjd, melodi, frasering och rytm. Dessa begreppgör det möjligt att analysera ett musikstycke utifrån de innebörder begreppen ger.Det andra teoretiska perspektivet som denna uppsats utgår ifrån är musikalisk analogi.Musikalisk analogi innebär att vi genom associationer kan finna liknelser i musik ochljud till visuella fenomen baserat på vår tidigare erfarenhet. Studien refererar även tillforskning som gjorts kring liknande områden som visar på hur musik kan förmedlakänslor och bilder.

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

The purpose of this essay is to examine how God-talk can be used to say something reality depicting and potentially true, and at the same time contribute to a feminist aim where women and men are equally qualified in their talk about God. A pure shift from male to female metaphors and properties applied to God is rejected. Religious language that is used from a radical semantic realistic or radical semantic anti-realistic point of view is also rejected since those positions are not in line with the feminist aims. Metaphors are of value when examining how to speak about God. It is examined if, and in that case how, metaphors can express truths and say something reality depicting. It is argued that a theory of metaphors based on semantic modest anti-realism contributes with something more distinct than a theory of metaphors based on realism does. This distinction highlights the different uses in language between an analogical way and a modest anti-realistic use of metaphors. The three classical “ways” in religious language – univocal, analogical, and equivocal language – are possible to use from a feminist perspective of religious language. It is argued, however, that religious language that is supposed to be in line both with a feminist agenda and be able to contribute to our understanding of God, ourselves, and express truths must be based on a semantic modest realism or semantic modest anti-realism. Analogical language is the one and only religious “way” that is compatible with both semantic modest realism and semantic modest anti-realism. For that reason, it is argued, the analogical language has an advantage over univocal and equivocal language. Finally, four criteria are set up that a good feministic metaphor must achieve, and some remarks about the research of feminism and religious language still to examine is made. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vi kan tala om Gud på ett sätt som kan vara verklighetsbeskrivande samtidigt som det gynnar feminismen och kvinnors och mäns lika rätt att tala om Gud. Ett rent skifte från manliga till kvinnliga metaforer om Gud avvisas. Religiöst språk som används ur en radikalt semantiskt realistiskt eller ett radikalt semantiskt anti-realistiskt utgångspunkt avvisas då dessa inte går i linje med en feministisk agenda. Metaforer är viktiga i undersökningen av hur vi kan tala om Gud. Det undersöks om, och i så fall hur, metaforer kan uttrycka något sant och verklighetsbeskrivande. Det argumenteras för att en metaforteori som utgår från semantisk modest anti-realism kan bidra med något mer distinkt och kreativt än en metaforteori som utgår från semantisk kritisk realism. Denna distinktion tyddliggör skillnaden mellan ett analogt religiöst språk och en semantisk modest anti-realistisk användning av metaforer. Både univokt, analogt och ekvivokt språkbruk kan användas ur ett feministiskt perspektiv. Analysen visar emellertid att ett religiöst språkbruk som ska gynna feminismen och samtidigt kunna uttrycka någonting sant och verklighetsbeskrivande måste utgå från semantisk kritisk realism eller semantisk modest anti-realism. Det analoga språkbruket är det enda religiöst språkbruk som är kompatibelt med både semantisk kritisk realism och semantisk modest anti-realism, varpå det analoga språkbruket har en fördel över univokt och ekvivokt språk. Tillsist ställs fyra kriterier upp som en bra religiös feministisk metafor måste möta. Uppsatsen avslutas sedan med några kommentarer om hur vidare forskning av religiöst språk med feministiskt språkperspektiv kan se ut.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

Företag med en omfattande produktionshastighet ställer krav på en viss kvalitet på sin produkt, särskilt inom läkemedelsindustrin. Misstag kan leda till att en hel sats går till spillo och sannolikheten för misstag påverkas av de anställdas kompetens. Nyanställdas introduktion till arbetet är därför en viktig faktor för att minimera förlust. Studiens syfte är att analysera utbildning för nyanställda operatörer inom AstraZeneca Sweden Operations, vilket genomförs i två delstudier med olika perspektiv. Utifrån analyserna ges sedan förbättringsförslag till utbildningarna. Första delstudien fokuserar på en nyligen bearbetad introduktionsutbildning utifrån ett pedagogiskt perspektiv med teorier om effektivt lärande och läroplansteori. En överblick erhålls genom en blandning av intervjuer, observationer och dokumentation. Andra delstudien fokuserar på vilka förkunskaper i kemi som operatörer förväntas ha utifrån kunskapsnivån som presenteras i utbildningsmaterial. Materialet jämförs sedan med kemi på gymnasienivå. Resultat från första delstudien visar att introduktionsutbildningens upplägg har flera faktorer som bidrar till ett mer effektivt lärande, vilket även bekräftas under intervjuer med operatörer och utbildare. Utvecklingsförslag är att implementera ett styrdokument som genomsyrar utbildningen inom hela företaget samt att använda en modell för effektivt lärande vid ändring av lärandeaktiviteter. Den andra delstudien visar på att utbildningsmaterialet är på högre nivå än vad som krävs som förkunskap för tjänsten. För att minimera kunskapsklyftan kan olika pedagogiska verktyg användas i undervisningen när nya begrepp och processer introduceras. Som exempel på detta har en analogi för reningsprocessen kristallisation tagits fram.Sammanfattningsvis visar detta arbete att den utarbetade introduktionsutbildningen är väl utvecklad utifrån ett perspektiv om effektivt lärande medan den mer detaljerade produktutbildningen behöver andra pedagogiska verktyg för att möta operatörerna på deras befintliga kunskapsnivå. / Companies with an extensive production rate demand a certain quality of their product, especially in the pharmaceutical industry. Mistakes can lead to an entire batch being wasted which is affected by the employees' skills. New employees' introduction to work is therefore an important factor in minimizing losses. This study is divided into two parts. The purpose of the study is to analyze training for newly hired operators within AstraZeneca Sweden Operations, which is carried out in two sub-studies with different perspectives. Based on the analyzes, suggestions for improvement are given to the educations. The first part of the study focuses on a recently processed introductory education from a pedagogical perspective with theories of effective learning and curriculum theory. An overview is obtained through interviews, observations and documentation. The second sub-study focuses on what prior knowledge in chemistry that operators are expected to have based on the level of knowledge presented in teaching materials. The material is then compared with chemistry at upper secondary school level. Results from the first sub-study show that the introductory training has several factors that contribute to more effective learning, which is also confirmed through interviews with operators and educators. Suggestions for improvement are to implement a document that permeates the education within the entire company and to use a model for effective learning when improving learning activities.The second sub-study shows that the teaching material is at a higher level than what is required as prior knowledge for the position. To minimize the gap, pedagogical tools can be used in teaching when new concepts and processes are introduced. As an example of this, an analogy for the crystallization process of crystallization has been developed.In summary, this work shows that the prepared introductory education is well developed from a perspective of effective learning, while the more detailed product lecture needs more pedagogical methods to meet the operators at their existing level of knowledge.

Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga. / Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.

This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones.

ABSTRACT And concrete diction Carl Jonas Love Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen's Tiara; 1834) is, along with Amorina, the work primarily associated with the ”poetic fugue” – a concept the author develops in ”Om enheten av epism och dramatism; en aning om den poetiska fugan” (”On the unity of epism and dramatism; a notion of the poetic fugue”; 1821); an essay often considered vague and theoretical by researchers in the field. The meaning of the poetic fugue has been regarded unclear, but mainly considered as some kind of synthesis of epic and dramatic writing. This essay argues that that is not the case, and that this one-dimensional approach both limits the interpretations of the essay and the poetic fugue as a whole. From a multidisciplinary perspective, with myself and my own reader as a part of the fugue itself, the aim of this essay is to highlight a very important overseen aspect of the poetic fugue, and Almqvist’s writing in general – the connections to mathematics, the analogies between abstract and concrete levels, and how these are deeply intertwined. The results in this essay are derived from a close reading technique based on mathematical problem solving called the ideotic method (den ideotiska metoden), and analyzed with Douglas Hofstadter's theory of Strange loops in Gödel, Escher, Bach – an eternal golden braid (1979). This analysis shows that this analogy is not just about the composition of a poetic piece of art, a synthesis of epic and dramatic writing, or the relation between music and text. Instead the results do point to an alternative interdisciplinary interpretation, where the relations between parts and units, realities and fictions, readers and texts, make the poetic fugue more of an analogy for the universe as a whole – a living and breathing ”animal coeleste” in contrast to the Newtonian ”mechanical coeleste”. An analogy which, thanks to its mathematical construction and way of looking at time as non-linear, is connected to both Einstein’s theory of relativity and quantum theory – the science of the very big and the very small, parts and units, of everything, including ourselves.