Examensarbetets syfte var att skapa och jämföra två alternativa underlag för upphandling av stomkomplement i JSBs typhus ”Trygga Boendet”. Typhusets stomme är av betong och har hög prefabriceringsgrad, det utsågs till vinnare i en tävling SABO anordnade i strävan efter billiga hyresrätter, som grund till tävlingen låg en undersökning som visade att 70 % av Sveriges kommuner har brist på billiga hyresrätter. Undersökningen avgränsades till en jämförelse av två alternativvid uppförande av stomkomplement, ett alternativ var att ta fram upphandlingsunderlag till en så kallad stomkomplementsentreprenör som utförde samtliga stomkomplement, ett andra alternativ var att ta fram underlag för upphandling av separata entreprenörer för varje stomkomplement.

Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde. Med hänsyn till detta har författarna valt att arbeta utifrån en tes som lyder: Anbud-accept modellen är otillräcklig för att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde vid förhandlingsavtal. Av praxis framgår att huvudregeln i svensk rätt tycks vara att bundenhet inte uppstår förrän ett slutgiltigt kontrakt är undertecknat av båda parter såvida inte bundenhet anses föreligga på grund av parternas handlande eller underlåtenhet att handla. Att så är fallet kan mycket väl bero på de bevissvårigheter som är förknippade med framför allt muntliga förhandlingar. Då AvtL inte ställer något formkrav för ingående av avtal anser vi att det är olämpligt att hålla fast vid en modell som i praktiken ändock kräver skriftlighet för att ett förhandlingsavtal skall anses bindande. Då AvtL inte reglerar andra sätt att sluta avtal än just genom anbud och accept medför detta dessutom att det vid internationell handel är ytterst ovanligt att finna lagvalsklausuler som hänför sig till svensk rätt. De svenska företagen hamnar därmed i ett underläge och de svenska juristerna har svårt att hävda sig i internationella sammanhang. Med bakgrund av detta framstår det som förvånande att inte Sverige anslutit sig till United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) del II. På grund av det ovan anförda anser vi vår tes verifierad och en lagreform är starkt påkallad. Detta dels för att utvidga lagens modell för ingående av avtal till att även omfatta andra typer av avtalsslut, däribland förhandlingsavtalen, och dels för att anpassa den nationella rätten till den internationella utvecklingen. En tänkbar lösning skulle kunna vara att införa en modell som tar sin utgångspunkt i den gemensamma partsviljan och helt utelämnar termerna anbud och accept då bilden anbud + accept = avtal inte visar en realistisk bild av verkligheten.

Den ökade digitaliseringen av världsmarknaden har gett upphov till en uppsjö nya former av avtal samt metoder för att uppnå avtalsbundenhet. Samtidigt som denna utveckling öppnat upp för företag att nå ut till en större kundkrets genom så kallade standardiserade användaravtal, har problem uppkommit i den svenska avtalsrätten att enligt gamla modeller definiera avtalen och dess uppkomst. De avtal som avtalslagens anbud-acceptmodell främst är ämnad för bygger på två jämbördiga parter som i en förhandling utväxlar viljeförklaringar i syfte att uppnå en gemensam partsvilja. I och med utvecklingen inom avtalsrätten har denna modell tänjts ut, för att kunna täcka även andra avtalstyper. Med dagens massavtal kan med visst fog framhållas att modellen har sträckts ut för långt för att den längre skall hålla. Dessa standardiserade användaravtal är i regel extensiva till sin omfattning och till följd av dess stora målgrupp, ofta från flertalet olika länder, opersonliga och ej detaljanpassade för respektive lands lagstiftning. Den gemensamma partsviljan som utgjorde kärnan i avtalsbindningen enligt den ursprungliga modellen blir i dessa avtal svår att utröna. Nya grundelement måste till för att i enlighet med avtalsrätten kunna definiera dessa som giltiga avtal. Sammantaget påvisar uppsatsen, genom huvudsakligen tre problemframställningar, vilka element som utgör grunden för ett bindande avtal, där begreppet medvetenhet – kontrahentens befogade uppfattning om avtalets existens samt de rättigheter och skyldigheter avtalet medför – tillförs de tre typiska byggstenarna för en viljeförklaring: viljan, förklaringen samt intrycket. Vidare diskuteras och analyseras de följdproblem de standardiserade användaravtalen ur avtalsrättssynpunkt medför, vilket resulterar i slutsatsen att utställaren av användaravtalet i största möjliga mån bör verka för att främja sin medkontrahents medvetenhet, till exempel genom sammanfattande av de villkor av störst dignitet för avtalet.

Byggindustrin har en betydande del i ett lands ekonomiska utveckling. Underentreprenörer bidrar med upp till 90 % av ett projekts totala värde, vilket lägger stor vikt vid upphandlingen av underentreprenörer. I denna studie undersöks det hur entreprenörer på den privata marknaden uppfattar upphandlingen av underentreprenörer, vilka problem och möjligheter som kan kopplas till denna process samt hur rätt val av upphandlingsstrategier kan bidra till effektivare processer.  För att besvara syfte och frågeställningar har tio stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna var inköpare, produktionsledare samt representanter från underentreprenörerna. Intervjupersonernas tankar och idéer jämfördes med den information författarna erhållit från studier av artiklar, rapporter och andra texter. Resultatet påvisar att aktörerna uppfattar att upphandlingsarbetet i dagsläget överlag fungerar bra, det finns dock utrymme för förbättringar. Tidsbrist, otydlighet samt dåliga handlingar är faktorer som ständigt tas upp som problem i arbetet.  Entreprenören bör fokusera på vad som är av vikt vid den specifika entreprenaden, samt hålla anbudsförfrågan kort, koncis och projektanpassad. Att i större utsträckning jobba med samma underentreprenörer kan bidra till förbättringar gällande tid och tydlighet, i vissa fall kan det också vara aktuellt att skriva in specifik organisation i kontrakt. Att blanda ersättningsformer kan bidra till flexiblare processer. Hur omfattande detaljnivån i handlingar ska vara är av vikt vid val av entreprenadform. Tradition, vad entreprenör och underentreprenör vanligen jobbar med, påverkar val av upphandlingsstrategi. Detta kan hämma utvecklingen och testandet av nya tekniker och idéer. / The construction industry constitutes a significant part of a country's economic development. Subcontractors contribute up to 90% of a projects total production value, which make the procurement of subcontractors vital. This study examines how private market actors perceive the procurement of subcontractors, which problems and opportunities can be linked to this process and how the right choice of procurement strategies can contribute to more efficient processes.  In order to answer the purpose and the research questions, nine interviews were conducted. The interviewees were buyers, production managers and representatives from subcontractors. The thoughts and ideas from the interviews were compared with scientific articles, reports and other texts. The result indicates that there is room for improvements in the procurement work but in overall it works well, according to the involved actors. Insufficient amount of time, ambiguity and poor documents are constantly mentioned as problems in the procurement process. The client should specify important things for the specific contract as well as keeping the bid request short, concisely and adapted to the project. Working with the sub-contractor to a greater extent could possibly contribute to improvements regarding time and clarity. In some cases it could also be appropriate to include a specific organization in the contract. By mixing different ways of how to pay for contracts the process might get more flexible. The extent of detail in the documents should affect how the contact is designed. Tradition, how the client and sub-contractor usually design their contracts, affects their future strategies of procurement. This might inhibit the use and development of new techniques and ideas.

<p>Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet.</p> / <p>As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.</p>

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet. / As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.

No description available.

I drygt 200 år har det skett en kraftig urbanisering i Sverige. Det här skiftet i befolkningsunderlag har lett till omställningar i landet, inte minst hos landsbygdskommunerna. Ett fortsatt minskande invånarantal där äldre blir en allt större andel leder till att det är svårare för kommunen att hitta rätt kompetens och kommunens arbete och ekonomiska styrka kan därav bli lidande. En kommun är skyldig att tillhandahålla vissa tjänster, en av vilka är fysisk planering som innefattar översikts-, områdes- och detaljplanering. Inom dessa planarbeten behövs det bland annat göras olika typer av mark- och vattenutredningar som antingen kommunen själv utför eller som upphandlade konsulter utför åt dem.  Den här studien undersöker huruvida personer som jobbar med fysisk planering i Sveriges landsbygdskommuner upplever utmaningar med sin upphandlingsprocess. Studien undersöker vilka dessa utmaningar kan vara, vilka bidragande faktorer som ligger bakom samt vad som anses kunna vara lösningen. För att ta reda på detta utfördes en enkätundersökning hos de svenska landsbygdskommunerna med syftet att samla information om upplevelser och erfarenheter från människor som arbetar med detta. Den insamlade datan jämfördes sedan mot tidigare forsknings som gjorts. Det framkommer att urbaniseringen lett till att landsbygdskommuner inte har den ekonomiska kraft de skulle behöva för att sköta sin verksamhet optimalt. Där fysiska planerare behöver utföra upphandlingar trots bristande tid eller kompetens för att skriva ett gediget förfrågningsunderlag, något som konsulter kan utnyttja vid anbudsgivningen. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de svarande upplever att deras upphandlingar till stor del blir dyrare än förutspått. Sett till regeringens mål med den offentliga upphandlingen bör det enligt detta krävas ändringar, då deras mål är att utnyttja skattepengar på bästa sätt. / For just over 200 years there has been a heavy urbanisation in Sweden. This shift of people moving from rural areas to cities has led to the country having to adapt and rural municipalities more so. A continued decreasing population but growing number of elderlies makes it harder for these municipalities to find the right competence, which can lead to the decline of economic strength and tasks within the municipality. A municipality is required by law to provide certain services, one of which is spatial planning containing comprehensive-, area regulation- and detailed development planning. Working with these plans can sometimes require different kinds of investigations regarding both land and water, which the municipality can do themselves or by purchasing the service through consultants. This study examines whether people who work with spatial planning in Sweden's rural municipalities experience challenges with their procurement process. It also examines what these challenges may be and what the basis and solution to this is. In this study, a survey was conducted among these rural municipalities in order to obtain information about experiences and challenges from those who work with them. This was then set against research where one could draw parallels between the two. It appears that urbanization has led to these municipalities not having the financial power it would need to run its operations optimally. Where spatial planners need to make procurements despite a lack of time or competence to write a tender document, something that consultants can exploit when bidding. The common picture among those who responded to the survey was that their procurements for the majority will be more expensive than predicted. Looking at the government's goals with public procurement, changes must be made in order to reach their goal to use tax money in the best way possible. / <p>2022-06-29</p>

Offentlig upphandling ska ske med alla företag i åtanke, och regelverket ska gynna en sund konkurrens. Tidigare studier har dock visat att mindre företag upplever hinder i samband med offentlig upphandling, regelverket som reglerar denna och dess praktiska implementering.Studien syftar till att undersöka om mindre företag, så kallade SME, i Sverige upplever hinder med offentlig upphandling och om dessa går att koppla till företagets storlek.En enkätundersökning på ämnet har genomförts och skickats ut till SME inom byggbranschen. Undersökningen har visat att SME upplever vissa problem med offentlig upphandling och att företagets storlek gör skillnad i hur den upplevs. Gemensamt för alla företagsstorlekar i undersökningen är upplevelsen att det vore gynnsamt med större fokus på kvalitet i offentlig upphandling. / Public procurement should be undertaken with all businesses in mind, and the regulatory framework should promote fair competition. However, previous studies have shown that smaller companies experience barriers related to public procurement, the regulatory framework governing it and its practical implementation. The study aims to investigate whether smaller companies, so-called SMEs, in Sweden experience obstacles with public procurement and whether these can be linked to the size of the company. A survey on the subject has been conducted and was sent to SMEs in the construction industry. The survey has shown that SMEs experience certain problems with public procurement and that the size of the company makes a difference in how it is perceived. Common to all company sizes in this study is the perception that it would be beneficial to have a greater focus on quality in public procurement. / <p>2023-06-27</p>

Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. / Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna.   En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt.  Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.