Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

As financial crime increases, banks face greater challenges in preventing money laundering.Since it is the employees of the Anti-Money Laundering (AML)-departments who play acrucial role in combating money laundering, this study will examine their attitudes andprofessional role. The study uses a qualitative method, where semi-structured interviewswere used for data collection. To continuously revise and further develop, an inductiveexploratory approach has been used. The study's theoretical framework is based oninstitutional theory, profession theory and theory of legitimacy, which together helped tocreate an analysis of the collected data. The results of the study indicate that the AMLdepartment is not only a recipient of external regulations but also plays an active role in thebank's ethical obligations. It also appears that employees' motivation is not primarily drivenby compliance with laws and regulations. Instead, the motivation lies in contributingpositively to society. The contribution to society strengthens the professional identity ofthe professional role. In their day-to-day work, AML-staff face significant challenges relatedto bank secrecy, which limit the possibilities for information exchange between banks andthus make it difficult to effectively combat money laundering.

Biståndshandläggare inom äldreområdet är en profession med hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag att verka i skärningspunkten mellan intentionerna i en målrationell lagstiftning, kommunal budget och den enskildes behov. Genom att låta handläggare besvara en vinjettstudie, där de presenterats för Esther, undersöktes biståndshandläggare som profession utifrån ett cyniskt perspektiv, hur biståndshandläggare hanterar sin arbetssituation utifrån diskretionsteori och om egenskaper hos biståndshandläggaren påverkar utfall i handläggningsprocessen. Studien visar att Esthers ärende handläggs på olika sätt, att handläggare fokuserar på olika behov och gör olika bedömningar av hennes rätt till bistånd i form av särskilt boende enligt 4 kap. 1 § SoL. Vidare undersökning av samband mellan egenskaper hos handläggare och utfall i handläggningsprocessen påvisar inga signifikanta samband som kan förklara utfallet. Resultatet pekar på att egenskaper som ålder, erfarenhet av biståndshandläggning eller annan myndighetsutövning och socionomutbildning inte skapar en mer rättssäker handläggning. Skillnader i biståndshandläggningen tycks i stället orsakas av de strategier som biståndshandläggare använder för att klara sin vardag. / Decision makers in the field of eldercare is a profession with a high workload and a complex assignment while navigating in the intersection between the intentions of a goal-oriented legislation, a municipal budget, and the needs of the individual. By asking decision makers to answer a vignette study, where they were presented to Esther, decision makers as a profession were examined from a cynical perspective. Examining the use of strategies to handle their workload, based on theories of discretion and if characteristics of the decision maker affect outcomes in the needs assessment process. The study shows that Esther’s case was handled in different ways, that decision makers focused on different needs and made different assessment regarding her right to accommodation at a retirement home according to chapter 4 § 1 in the Social Services Act. Further examination of the relationship between characteristics of decision makers and outcomes in the needs assessment process shows no significant relationships that explains the outcome. The results indicate that characteristics such as age, experience in needs assessment and other experience of authority or a degree from higher education in social work does not create a more legally secure process. Instead, the differences in the needs assessment seems to be caused by the strategies that decision makers use to cope with their working situation.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion. / The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processes where interaction occurs.

Officiellement, l’Entente entre le Québec et la France en matière de reconnaissance mutuelle des qualifications professionnelles avait pour principal objectif de faciliter la mobilité de la main-d’œuvre qualifiée entre le Québec et la France. Nous avons essayé d’en apprécier l’impact pour une profession particulière : médecin spécialiste en médecine de famille. Nous constatons que l’Entente, étant donné l’objectif de facilitation de la mobilité, a eu une portée somme toute limitée. Cette limitation tient surtout au fait que l’Entente soit subordonnée aux dispositions législatives, règlementaires et administratives internes à chacune des Parties, soit la France et le Québec. C’est donc dire que les principales limites se situent non pas au niveau des relations internationales mais au niveau national.

Des études récentes rapportent des données inquiétantes quant à des signes de détresse psychologique au travail et à des niveaux faibles d'engagement professionnel chez les enseignants du primaire. La documentation permet de croire que plusieurs facteurs contextuels inhérents à la pratique enseignante sont susceptibles d'être en cause dans cet état de fait, mais ceux-ci demeurent peu étudiés en lien avec l'engagement professionnel des enseignants dans le contexte spécifiquement québécois. Le premier objectif de la présente thèse consiste à mesurer auprès d'enseignants du primaire québécois l'intensité des difficultés perçues en rapport avec 15 facteurs contextuels liés à leur profession, afin de faire ressortir ceux qui apparaissent les plus problématiques. En second lieu, cette thèse vise à investiguer la valeur prédictive de ces difficultés sur l'engagement professionnel des enseignants à partir d'un modèle qui distingue trois modes d'engagement (optimal, surengagement, sous-engagement) incluant chacun trois composantes. Pour répondre à ces objectifs, 223 enseignants du primaire ont rempli un questionnaire électronique mesurant leur engagement professionnel ainsi que l'intensité perçue des difficultés se rapportant aux 15 facteurs contextuels à l'étude. Des analyses descriptives ont été effectuées pour répondre au premier objectif et des analyses de régression multiple standard et hiérarchique ont été effectuées afin de répondre au deuxième objectif. Les résultats de l'étude montrent d'abord que le soutien aux élèves en difficulté et que la gestion de classe (hétérogénéité des groupes) apparaissent comme les facteurs contextuels les plus problématiques au sein de la profession aux yeux des enseignants participants. Ensuite, il est démontré que l'engagement optimal et ses composantes sont, au total, prédits négativement par 7 des 15 facteurs contextuels à l'étude, alors que le surengagement et ses composantes sont prédits positivement par 4 facteurs contextuels et que le sous-engagement et ses composantes sont prédits positivement par 10 facteurs contextuels. Finalement, les résultats permettent de dégager que les relations avec les élèves, le soutien aux élèves en difficulté, l'autonomie dans la réalisation des tâches, la stabilité des conditions de travail et les relations avec la direction d'école semblent représenter les facteurs contextuels les plus fortement associés à l'engagement professionnel chez les enseignants du primaire. La discussion aborde la contribution potentielle de l'étude pour guider les acteurs du milieu de l'éducation appelés à jouer un rôle de gestion ou de soutien auprès des enseignants, mais également pour la pratique du psychologue. Notons que cette thèse s'inscrit dans une recherche plus large menée dans le cadre des Actions concertées FQRSC--MELS (programme Persévérance et réussite scolaire phase II).

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs. / Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.

<p>In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.</p><p>Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish. We also want to illustrate how the individual teacher motivates their choice of leadership.</p><p>The report takes place in three questions at issue:</p><p>· What teaching style agrees best with the Lpo 94?</p><p>· How do the two teachers understand their leadership styles?</p><p>· What are the pupils’ opinions of the leadership styles?</p><p>Our final conclusion is that the pupils prefer the traditional teacher who dictates the terms in the classroom, teaching as well as work procedures. However, the curriculum is relatively modern and the school as an institution has not been able to catch up with the Lpo 94.</p>

Profesija ir karjera - tai socialiniai ir psichologiniai reiškiniai, turintys giminingų sampratų, kurios visos apima žmogaus asmenybės charakteristikas kaip gebėjimai, interesai ar vertybinės orientacijos. Pagrindinis šių sampratų skirtumas, kad profesijos pasirinkimas dažniausiai vienkartinis momentas, o karjera – trunkantis visą asmens gyvenimą. Mano darbas susideda iš dviejų dalių, tai yra iš teorinės ir praktinės dalies. Teorinėje dalyje siekiama apibrėžti motyvacijos, karjeros sampratas, policininko profesijos ypatumus, policininko karjeros tobulėjimo galimybes, studijuotą literatūrą, analizuoti valstybės tarnybą reglamentuojantys dokumentai, suformuluotas darbo tikslas. Tyrimo tikslas - atskleisti moters policininkės profesijos pasirinkimo motyvaciją ir karjeros tobulėjimo galimybes. Praktinėje dalyje atlikta būsimųjų policininkių anketinė apklausa. Remiantis mokslinės literatūros analize ir konstatuojamo tyrimo duomenimis, atlikta statistinė duomenų analizė, formuluojamos išvados. Tyrime dalyvavo tik moteriškos lyties atstovės, nes tiriama buvo moters policininkės profesijos pasirinkimas ir karjeros tobulėjimo galimybės. Tyrimas išryškino policininko profesijos studenčių ir kursančių požiūrį į moters policininkės profesijos pasirinkimo motyvus ir karjeros tobulėjimo galimybes. / Profession and career are social and psychological phenomena with kindred concepts that cover various properties of a human personality, such as skills, interests or value-orientation. The principal difference of the said concepts lies in the fact that choosing a profession usually is a single moment and the career is life-long lasting. My Paper consists of two parts, i.e. the theoretical and the practical ones. In the theoretical part, it is strived to define the motivations, the concepts of the career, the peculiarities of the profession of a policeman, the opportunities for improvement of the career of a policeman, and the studied references, to analyze the documents for regulating civil service and to formulate the goal of the Paper. The goal of the Paper – to disclose the motivation for choosing the profession of a policewoman and the opportunities of improvement of the career. In the practical part, interviewing of future policewomen under a questionnaire was carried out. On the base of an analysis of scientific references and the data of the research, the statistical data analysis was carried out and the conclusions were formulated. In the research, only females were involved, because choosing of the profession of policeman by a woman and the opportunities of improvement of career were discussed upon. The research cleared up the attitude of students in the programme of the profession of policeman towards the motivations for choosing the profession of a policewoman... [to full text]