The main aim of this paper was to find out if and how teachers in upper secondary school use oral feedback when they correct their students' oral mistakes. I also wanted to find out which approach the teachers find most useful and if they use different approaches depending on the error made by the student. I have found that the majority of the teachers find oral feedback as an important tool to help students achieve a higher proficiency in a second and foreign language. My results also show that feedback is most often used when the student makes errors regarding content and pronunciation. Most of my respondents are aware of the necessity of applying different feedback approaches to different errors made by the students. My investigation shows that teachers chose to give feedback on different occasions, both directly, but more commonly, indirectly, to a single student or later on to a full class. Most teachers also prefer a mix of feedback approaches depending on the specific student and situation. My intention with this study has also been to determine what factors influence the students' uptake. My respondents have, among several factors, stressed the importance of comfortable learning situations, students' personal interest and size of group.

The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants. The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained. The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews. One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn’t pass the test.

The main aim of the present study was to identify examples of practical grammar instruction methods in an EFL/ESL classroom in Swedish upper secondary school. Data was collected through classroom observations and interviews. Four interview sessions were carried out with five teachers, and twelve observations were conducted in four different English classes. There are conflicting views and attitudes towards the role and place of grammar in EFL/ESL classrooms, but the participants agreed that the main goal of grammar instruction is to help students develop communicative skills. The interview results showed that four of the participants prefer inductive approaches, while the fifth regards deductive approaches as more effective. Characteristics such as student motivation, learning style, and experiences are considered equally vital for the choice of grammar instruction and application. The grammar instruction methods chosen and discussed are based on traditional structuralism, behaviourism, and the progressive natural approaches. Consistent with previous research, an eclectic grammar instruction approach was observed that blends both implicit and explicit methods to meet different learners’ needs. The methodologies which are often practically applied include grammartranslation, audiolingualism, and content- and/or task-based instruction. Nevertheless, a communicative framework using the communicative language teaching methodologies is often in the foreground, resulting in a Systemic Functional Grammar, SFG, approach. / Huvudsyftet med den aktuella studien var att identifieraexempel på praktiska grammatikundervisningsmetoder som används i ämnet engelska som andra- och/eller främmandespråk på gymnasienivå i Sverige. Data samlades in genom klassobservationer och intervjuer. Fyra intervjusessioner genomfördes med fem lärare och det gjordes även tolv klassrumobservationer i fyra olika klasser. Deltagarna hade motstridiga åsikter och attityder angående grammatikens roll och plats i klassrummet, men de var överens om att huvudsyftet med grammatikundervisning är att hjälpa eleverna att utveckla kommunikativa färdigheter. Intervjuresultaten visar att fyra av lärarna föredrar induktiva metoder, medan den femte betraktar deduktiva ansatser som effektivare. Egenskaper såsom lärstil, elevernas motivation och erfarenheter betraktas som lika avgörande för olika metodval och tillämpning. De valda grammatikundervisningsmetoderna som diskuteras i denna uppsats baseras på traditionell strukturalism, behaviorism samt de progressiva, naturliga tillvägsgångsätten. Ett eklektiskt tillvägagångssätt som blandar både implicita och explicita metoder för att möta elevernas behov observeras, vilket är i linje med tidigare forskning. De metoder som ofta praktiskt tillämpas innefattar bland annat grammatik-översättning, audiolingualism samt innehålls- och/eller uppgiftsbaserade instruktioner. Ett kommunikativt ramverk med kommunikativa språkundervisningsmetoder är ofta i förgrunden, vilket resulterar i ett tillvägsgångsätt med fokus på systematisk funktionell grammatik, SFG.

This study studies teachers’ use of drama when teaching English in grades 4-6. The material has been collected through semi structured interviews with five teachers. The study concludes that teachers use drama to increase the pupils’ eagerness to learn through variation and commitment. Teachers list passion for the language and the opportunity it creates to work with dialogue in near authentic situations among the advantages of working with drama. Among the disadvantages teachers mention the time and energy required for both planning and conducting this kind of teaching. Teachers agree that the curriculum for English is their starting point when planning classroom activities. Teachers also agree that the knowledge requirement concerning pupils spoken language is the most obvious one to be reached through drama. The teachers can also be said to do things that are not part of the curriculum. However, those tasks can be considered essential stepping stones for pupils to find courage to express themselves. Some pupils reach knowledge requirements through drama, while there are indications that others need drama to build appropriate skills to be able to reach requirements at a later stage. Teachers are in agreement that drama should be seen as part of a long-term method to vary teaching and work with pupils around skills and towards knowledge requirements as described in the curriculum for English. / Studiens syfte är att undersöka lärares användning av drama i engelskundervisning i årskurs 4–6. Materialet för studien har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. En slutsats av studien är att lärare använder drama i syfte att nå ett lustfyllt lärande genom variation och engagemang. Olika typer av övningar beskrivs, med dialogen och talad engelska i fokus. Bland fördelarna att arbeta med drama nämns lusten till språket och möjligheten att träna dialog i nära autentiska sammanhang. Bland nackdelarna nämns tid och energi som krävs av läraren, i planering och genomförande av sådan undervisning. Kursplanen i engelska ses som utgångspunkt för de intervjuade lärarna, där kunskapskrav kring det talade språket kan uppnås. Lärarna gör även sådant som kan sägas vara utanför kursplanen i engelska, men som kan vara nödvändiga mellansteg för att få elever att våga uttrycka sig på engelska. Vissa elever når kunskapskrav genom och under tillfällen med drama, medan det finns tecken på att andra behöver drama för att bygga nödvändiga kunskaper för att vid annat tillfälle kunna nå kunskapskraven. Lärarna är överens om att drama ses som en del av en långsiktig metod för att variera undervisningen och arbeta med elever kring förmågor och mot de kunskapskrav kursplanen i engelska beskriver.

The aim of this study is to investigate teachers’ opinions and experiences using analogue coursebooks in lower secondary school English teaching. The study was conducted using written interviews, interviewing 7 currently active teachers teaching English in the Swedish school system, with the participants’ answers being the material. Thematic Analysis was a method used to structure the results, and Sociocultural Theory was the theoretical perspective. The themes that were identified were: analogue coursebooks; digital coursebooks; more or less suitable activities for coursebook usage; the future of coursebook usage; and desirable qualities of a coursebook. The results of the study reveal that the participants have a positive outlook on using analogue coursebooks in the English classroom as a way of maintaining a certain level of difficulty and quality in the teaching, whilst also having something to fall back on as a source with varied content that can be used. There were no noticeable differences in the teachers’ opinion of what they could be used for but the extent to which they used them varied depending on their experience in the profession. Finally, the cost of coursebooks was mentioned as a key aspect in the process of selecting coursebooks, together with user-friendliness and flexibility.

Syftet med denna studie var att belysa vilka motivationsstrategier som lärare som undervisar i engelska för årskurs 4-6 använder sig av, samt vilka aktiviteter som lärarna anser mest motiverande för eleverna. Studien baseras på intervjuer med sex lärare verksamma i år 4-6, som alla undervisar i engelska och materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna ansåg att nivåanpassade uppgifter är den strategin som de upplever motiverar alla elever. Detta eftersom nivåanpassade uppgifter får elever att känna sig kompetenta och att de kan lyckas i skolan. Känslan av att lyckas i skolan ansåg lärarna vara betydelsefull för alla elever och en viktig faktor för att de ska vara motiverade till att vilja lära sig ännu mer. Utöver nivåanpassade uppgifter ansåg lärarna att undervisning som utformas med hänsyn till elevernas intressen upplevs som motiverande. Resultaten visar även att det är viktigt att klassrumsklimatet är positivt och accepterande. Lärarna i denna studie menar att ett sådant klassrumsklimat främjar elevernas lärande och motivation. / The present study focuses on the motivational strategies used by primary school teachers in their English classes as well as the tasks they find the most motivational for the students.  This study is based on interviews with six primary school teachers who teach English in grade 4-6, and the data was processed with the help of thematic analysis.   The results show that teachers motivate students by adjusting the tasks according on the students’ proficiency level in order to make the students feel more competent. By doing so the teachers argue that the students will feel more confident knowing that they can be successful in school, which will result in increased motivation. The results also highlight the importance for teachers to get to know their students and their interests. When creating learning activities based on the students’ interests, the teachers have seen an increase in the student motivation. Another crucial factor regarding students’ motivation is the classroom environment. The results also indicate that a positive and accepting classroom environment is beneficial for the students’ learning processes and for their motivation.

Despite the fact that the creation of films has a place in language teaching, there haven’t been many studies about the learning outcome of such film production projects so far. In this study, a group of eighth grade pupils at a comprehensive school in Sweden have been creating their own film in German. They have been observed while they did so, and they answered an online survey one year after the project. The results of the analysis of that data show a visible increase in awareness for the purpose, the receiver, and the situation of the produced texts during the writing process. The level of motivation and meaningfulness experienced by the pupils during the film project was high. Furthermore, the finished film gave the participants a feeling of success, something they were proud of, and eager to repeat. As a conclusion it can be stated that creating a film in a foreign language has a positive impact on language learning.

Extramural English (EE) activities are activities in English that students spend time on outside of school. Previous studies have often concluded that EE activities have a positive effect on students’ English proficiency. The phrasal verb is a language feature which often causes problems for learners of English as a second language. Phrasal verbs are multi-word phrases whose meaning cannot be guessed by the learner, often causing them to avoid using them. This study investigates the phrasal verb usage among Swedish secondary school students and if it is possible to link the usage to level of engagement in popular EE activities. The source of data for this study is the Swedish Learners English Corpus (SLEC), which contains texts written by Swedish secondary school students. An important feature that makes this corpus suitable for this study is that the metadata contains information about time spent on EE activities among the students. The analysis of the phrasal verb usage is structured around a three-level analysis of phrasal verb constructions. Although some differences in the use were noted, the study shows that phrasal verbs are a language feature which is not affected by amount of time spent on EE activities to a significant extent. / Extramural engelska (EE)-aktiviteter är aktiviteter på engelska som elever spenderar tid på utanför skolan. Tidigare studier har ofta kommit fram till att EE-aktiviteter har en positiv effekt på elevernas engelska kunskaper. Frasverb är en språkfunktion som ofta orsakar problem för elever som studerar engelska som andraspråk. Frasverb är fraser som består av flera ord och vars betydelse inte kan gissas av eleven, vilket ofta får dem att undvika att använda dem. Denna studie undersöker användningen av frasverb bland svenska högstadieoch gymnasieelever och om det är möjligt att koppla användningen till hur mycket tid de spenderar på populära EE-aktiviteter. Datakällan för denna studie är ’Swedish Learners English Corpus’ (SLEC), som innehåller texter skrivna av svenska högstadie- och gymnasieelever. En viktig del som gör denna korpus lämplig för studien är attkorpusens metadata innehåller information om hur mycket tid som läggs på EE-aktiviteter bland studenterna. Analysen av användningen av frasverb-konstruktioner är uppbyggd kring en analys i tre nivåer. Även om vissa skillnader i användningen noterades, visar studien att frasverb är en språkfunktion som inte påverkas av mängden tid som spenderas på EE-aktiviteter i betydande utsträckning.

Skrivande och skrivet språk är idag en viktig del av många människors liv, i datorns ordbehandlare, i e-postprogram och i chattkanaler på Internet. Skrivet språk har blivit mer eller mindre en förutsättning för människors dagliga kommunikation. Denna utveckling av samhället leder till ökade behov av att på olika sätt hantera text. En teknologi som har stor potential att hjälpa människor med skrivande och skrivet språk är språkteknologi. I denna avhandling ligger fokus på olika språkverktyg vars avsikt är att stödja skribenter och de som lär sig svenska bland annat genom att skriva. Ett språkverktyg som har utvecklats och utvärderats i avhandlingen är språkgranskningsverktyget Granska. I arbetet med Granska har fokus legat på utvecklingen av regelspråk, granskningsregler och generella analysregler samt utvärdering av dessa. Granska kombinerar en statistisk grundanalys av ordens ordklasser med regelbaserade metoder för sökning av grammatiska fel och frasanalys. I utvecklingen av granskningsreglerna är dragkampen mellan felaktiga utpekningar av fel, så kallade falska alarm, och uteblivna utpekningar av fel, det största enskilda problemet. Dragkampen uppstår genom att det är svårt att hitta många fel utan att också göra en del felaktiga utpekningar. Språkverktyg för skrivande kan i stort sett utvärderas på två sätt: med fokus på texten eller på den som skriver. I denna avhandling har båda typerna av utvärdering utförts med såväl modersmålskribenter som skribenter med svenska som andraspråk. I en första textbaserad utvärdering visade det sig att textgenre spelar stor roll för Granskas resultat. Ett vanligt fel i en textgenre förekommer nästan inte alls i en annan. Detta innebär att det blir mycket svårt för programmet att inte avge några falska alarm i de texter där feltypen saknas. I en andra textbaserad utvärdering jämfördes Granska och en kommersiell grammatikkontroll på texter från andraspråksskribenter. Den kommersiella grammatikkontrollen visade sig att ha bättre träffsäkerhet, men upptäckte färre fel än Granska. En första mindre användarstudie utfördes med Granska och fem erfarna skribenter. Syfte med studien var att utveckla Granska i linje med skribenters behov vid revision av text. Resultatet indikerade att användarna inte hade några problem med att välja mellan olika feldiagnoser om ett av ersättningsförslagen var korrekt. Falska alarm verkade vara av varierande svårighetsgrad: falska alarm från stavningskontrollen är mer eller mindre ofarliga, medan falska alarm från granskningen av mer komplicerade feltyper kan försvåra revisionsarbetet för användaren. Granska utvecklades från början för erfarna skribenter med svenska som modersmål, men allteftersom arbetet har fortskridit har även skribenter med svenska som andraspråk blivit en allt viktigare användargrupp. I detta arbete har diskussionen om granskningsmetod blivit mer och mer central. Även om gruppen andraspråksskribenter är mycket heterogen, så innehåller den här gruppens texter generellt sett mer fel, och i många fall fler fel i samma mening. Detta gör granskningsproblemet betydligt svårare. För det första så blir det svårare att avgöra ordens ordklass och frastillhörighet när flera fel finns i samma mening, och därmed har programmet allt mindre att hänga upp den grundläggande språkliga analysen på. För det andra är det svårare att konstruera granskningsregler för fel vars natur är svår att förutsäga på förhand. För att förbättra den grundläggande språkanalysen utvecklades programmet GTA, som gör en frasanalys och satsgränsigenkänning. GTA utvecklades ur de generella analysregler som redan fanns i Granska. GTA designades för att klara av att analysera texter som innehåller vissa avvikelser från språkets norm, t.ex. inkongruens. För att ta reda på hur väl programmet klarade av mindre avvikelser i form av stavfel utvärderades GTA och även två program för ordklassanalys på texter med olika andel stavfel. GTA bygger till mycket stor del på att identifikationen av ordklass fungerar för att fraser och satsgränser skall analyseras korrekt. Detta bekräftas också i utvärderingen, där det visade sig att GTA klarar sig bra så länge som den underliggande ordklassanalysen klarar att hantera avvikelser i texten. En viktig faktor för att klara språkliga avvikelser, i form av stavfel, är en fungerande metod för att hantera ord som är okända för programmet. Nya metoder för språkgranskning har undersökts i samarbete med andra forskare, och där har avhandlingens bidrag varit i form av transformationsregler i den statistiska språkgranskaren ProbGranska. Dessa regler visade sig vid en utvärdering avsevärt förbättra ProbGranskas säkerhet när det gällde att identifiera grammatiska problem. I utvecklingen av språkgranskaren SnålGranska har avhandlingen bidragit med idéer till dess grundläggande algoritm. Denna algoritm bygger på att träna ett maskininlärningsprogram på konstgjorda fel i avsaknad av en korpus med många uppmärkta autentiska fel. För att komma vidare med utvecklingen av språkverktyg för andraspråksskribenter genomfördes en längre fältstudie vid ett svenskt universitet. Syftet var att studera användningen av Granska i autentiska skrivuppgifter som studenterna genomförde i en avancerad kurs i svenska som främmande språk. Sexton studenter med olika språklig och kulturell bakgrund deltog i studien. En viktig del av studien utgjordes av studenternas bedömningar av Granskas alarm. Bedömningarna gjordes på en betygsskala från 1 till 5. Studenternas texter samlades också in i två versioner; en version före och en efter användningen av programmet. Denna metod gjorde det möjligt att studera i vilken grad studenterna följde Granskas råd, och huruvida dåliga eller bra råd från programmet fick höga eller låga betyg. Mest alarmerande var att dåliga råd angående ordföljd alltid fick högsta betyg. Andra ofta lämpliga råd dömdes ut för att beskrivningen av dessa feltyper, t.ex. anmärkningar om saknade tempusböjda verb och uteblivna subjekt, var svåra att förstå samt att de saknade ersättningsförslag. En viktig insikt från fältstudien var att Granska eller liknade verktyg inte är det enda verktyg som andraspråksskribenter behöver när de skriver text. Denna insikt tillsammans med andra resultat från fältstudien mynnade ut i flera designprinciper för program med fokus på andraspråksskribenter. Dessa designprinciper användes sedan i utformningen av språkmiljön Grim. Grim är en ordbehandlingsmiljö med olika interaktiva språkverktyg integrerade: Granska, GTA, den statistiska språkgranskaren ProbGranska, lexikonet Lexin med åtta olika språkpar, konkordansgränssnitt mot stora textmängder från korpusen Parole, och en ordböjningsfunktion. I Grim kan användaren arbeta med egna eller andras texter, och få återkoppling på språkets former från Granska och GTA, undersöka ords användning i autentiska texter samt få en ökad förståelse av målspråket genom integrerade tvåspråkiga lexikon. / Writing and written language play today an increasingly important part in many people’s lives. Written language has become more or less a prerequisite for daily communication. This development of society leads to increased needs for tools that can help humans in dealing with text. A technology that has a potential to aid people with writing and written language is language technology. In this thesis, the focus is on language tools based on language technology that can aid writers and learners of Swedish. A language tool that has been developed and evaluated in the thesis is the grammar checker Granska. The thesis work on Granska includes the design of its rule language, and the development of grammar checking rules for common error types in Swedish. In addition, rules for phrase analysis and clause boundary detection have been developed constituting a partial and shallow parser called GTA. Language tools for writing can mainly be evaluated in two ways: with focus on text or with focus on the writer. In this thesis, both types of evaluations have been carried out both with native writers and second language writers. The first textual evaluation of Granska showed that the genre has a strong influence on the result. In a second evaluation, Granska was compared with a commercial grammar checker on second language writers’ texts. Granska found more errors, but with a lower precision. A third evaluation focused on the general text analyzers, which Granska relies on, in this case a statistical word class analyzer and the parser GTA. These programs were evaluated on texts where spelling errors were introduced, in order to test the programs’ robustness. Results showed that as long as the word class analyzer is robust the parser GTA would also be robust. In a first formative user study with Granska and five participants, results suggested that several and competing error diagnoses and correction proposals are not a problem for the users as long as there exist at least one accurate correction proposal. Moreover, false alarms from the spelling checker seemed to pose a limited problem for the users, but false alarms on more complicated error types might disturb the revision process of the users. In order to improve the design of language tools for second language writers a field study was carried out at a Swedish university. Sixteen students with different linguistic and cultural backgrounds participated in the study. The objective was to study the use of Granska in students’ free writing. The results indicated that although most alarms from Granska are accurate, lack of feedback and misleading feedback are problems for second language writers. The results also suggested that providing the students with feedback on different aspects of their interlanguage, not only errors, and facilitating the processes of language exploration and reflection are important processes to be supported in second-language learning environments. These insights were used as design principles in the design and development of an interactive language environment called Grim. This program includes a basic word processor, in which the user can get feedback on linguistic code features from different language tools such as Granska and GTA. In addition, other tools are available for the user to explore language use in authentic texts and to achieve lexical comprehension through bilingual dictionaries. / QC 20100428

The divided Swedish subject – a comparison of the curriculums in Swedish and Swedish as a second language The aim of this essay is to examine and appose the curriculums of the school subjects Swedish and Swedish as a second language in upper secondary school in relation to prevalent second language development research and didactics. My theoretical framework consists of discourse theory and the socio-cultural perspective on teaching and learning. The overall purpose of this essay is biramous and the study aims towards answering the following questions: 1. What didactic considerations are made in the two curriculums? And 2. In what ways is the curriculum in Swedish as a second language based on prevalent second language development research, and in what ways is it not? To answer these questions I have chosen discursive analysis as my main method to examine and compare the curriculums in order to delineate what implications its language use and goal formulations has for the perception of both student groups and in turn the possible quality of their language education. Through my analysis I have found that the curriculum for Swedish as a second language have some bearing in second language research, but that the differences between the two subjects’ curriculums as a whole lack feasible reasoning. The differences in language use and goal formulations between the two curriculums comes across as a result of both fleeting reasoning as well as fleeting judgement in relation to didactics and second language education. My proposition is to have a united Swedish subject for the currently existing student groups with the possibility of a new version of Swedish as a second language intended solely as a temporary educational form for newly immigrated students to assist their early Swedish acquisition.