Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem. Aktuell forskning stödjer delar av detta men forskning på relationen mellan kund och rekryterare saknas. Fler studier på detta område samt subjektiva upplevelser av svårigheter efterlyses.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ”Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former?”Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine how the job interview, when understood as socialinteraction, can be interpreted using a social psychological perspective. The question that hasguided my work is: “ How can the social interaction that emerges and progresses throughout thejob interview, and its consequences, from the recruiters point of view, be understood in a socialpsychological sense using a social constructionist perspective focusing on the different aspects ofrole taking, intersubjectivity, emotional labor and the different forms of sociality”With the use of qualitative method based in hermeneutic science tradition I have analyzed fivesemi-structured themebased interviews that form the basis of my research using four theories basedin a socialconstructionist perspective, to answer the above mentioned question. My results indicatethat both the job interviews purpose as a recruitment tool, when understood as social interaction,and the recruiters and leaders as practitioners of the trade, may benefit from a more relationalperspective.

Denna studies syfte är att ta reda på hur rekryteringskonsulter och HR-personal använder sig av anställningsintervjuer i en rekryteringsprocess. Genom 10 semistrukturerade intervjuer, 6 med rekryteringskonsulter och 4 med anställda på HR-avdelning samlades data in. Insamlade data transkriberades med hjälp av en ortografisk transkriberingsmetod, kodades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att alla respondenter använder kompetensbaserade rekryteringar vilket medför att det finns tydliga strukturer i intervjuerna. Anställningsintervjuerna förbereds genom att skapa en kravprofil och intervjuguide baserat på de kompetenser tjänsten kräver av kandidaten. Under anställningsintervjuerna läggs all fokus på kandidaten för att få fram så mycket information som det går, bland annat genom att ställa följdfrågor och be kandidaten ge konkreta exempel. Efter intervjun ligger kompetenserna från kravprofilen till grund för bedömningen av kandidaterna och den som bäst uppfyller kraven blir erbjuden tjänsten.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju. I denna uppsats får du som läsare följa förloppet när vi som författare utvecklas från naiv kandidat till rekryteringsexpert, där vi problematiserar bedömningsprocessen i en anställningsintervju och tolkar den utifrån våra referensramar. Vår empiri är presenterad genom en narrativ berättelse för att läsaren ska kunna ta till sig empirin på ett sätt som ger läsaren själv möjlighet att tolka vad rekryterarna säger. Genom att presentera materialet narrativt ger det även oss en möjlighet att kunna säga något nytt. Diskussionen präglas av vad det är som avgör och att standardiserade arbetssätt ger utrymme för något annat, och där något annat är känslan. Diskussionen behandlar också konsekvenserna av att använda sig av känslan i en bedömningsprocess vid en anställningsintervju. I slutsatsen strävar vi efter att, som experter, svara på forskningsfrågorna utifrån en anställningsintervju. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt. Hur de rekryteringsansvariga genomförde sina intervjuer skiljde sig lite åt, men gemensamt var att alla försökte få fram relevant information grundad i kravprofiler med hjälp av strukturerade intervjuer och exemplifierande földfrågor. Bedömningen av arbetssökande bör ske utifrån kravprofilen för aktuell tjänst och inte den rekryteringsansvariges personliga värderingar.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.

When recruiting new staff, the job interview is the most central and most common selection method, which has traditionally taken place face-to-face with the employer. Video interviews are something that has become more common in recruitment processes as a result of technological development and digitalization but also based on the organization's financial and time rationalization. Previous research in the field indicates that video interviews modify parts of the interaction, and points out that there is a need for further research. The purpose of the study is to investigate how job interviews in video format are experienced by recruiters in terms of social interaction, and what implications there are in assessing the candidate. The results of the study are based on six qualitative interviews with recruiters, where collected data have been analyzed from a social psychological perspective. The results indicate that there is a perceived difference in certain parts of the interaction. Particularly the non-verbal communication and small talk are limited, but the flow and timing are also more difficult in video interviews. The study also shows that the biggest advantage is considered to be that the format is time-saving and provides increased flexibility and the biggest disadvantage is difficulties in connecting with the candidate, which impairs the overall experience. Finally, it emerged that the recruiters consider themselves to have good opportunities to assess candidates in video interviews, but that the data collected indicates an experience of both positive and negative aspects. / Vid rekrytering av ny personal är anställningsintervjun den mest centrala och vanligaste urvalsmetoden, vilken traditionellt ägt rum ansikte-mot-ansikte hos arbetsgivaren. Videointervjuer är något som har kommit att bli mer vanligt i rekryteringsprocesser till följd av den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen, men också utifrån organisationens ekonomiska och tidsmässiga rationalisering. Tidigare forskning på området pekar på att videointervjuer modifierar delar av interaktionen, och poängterar att behovet av vidare forskning är stort. Syftet med studien är att undersöka hur anställningsintervjuer i videoformat upplevs av rekryterare i termer av det sociala samspelet, samt vilka implikationer som finns vid bedömning av kandidaten. Studiens resultat baseras på sex kvalitativa intervjuer med rekryterare, där insamlade data analyserats utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns en upplevd skillnad i vissa delar av interaktionen. Framförallt begränsas icke-verbal kommunikation och småprat, men även flytet och timingen försvåras i videointervjuer. Studien visar även att de största fördelarna anses vara att formatet är tidsbesparande och ger utrymme till ökad flexibilitet och den största nackdelen är svårigheter att känna in kandidaten, vilket försämrar helhetsupplevelsen. Till sist framkom att rekryterare anser sig själva ha goda möjligheter att bedöma kandidater vid videointervjuer, men att insamlade data indikerar på en upplevelse av både positiva och negativa aspekter.

Recruitment processes place high demands on jobseekers' personal characteristics and social abilities, which high-functioning autistic individuals experience as obstacles. They had preferred that recruiters value competence higher. On the other hand, the respondents involved with recruitment believed that personal qualities are important in assessing the jobseeker's suitability to fit into the current team, which was considered an important factor for long-term employment. The organizations advocated diversity in the job advertisements but are perceived to have a lack of knowledge about the meaning of the term. Diversity work can be experienced as contradictory as great emphasis is placed on personal characteristics, which seems to lead to like-minded jobseekers and a homogeneous working group being given priority over diversity. More knowledge is needed to fulfill the diversity work and thereby make the recruitment process more well-functioning and inclusive. Some suggestions for a more inclusive recruitment process are to present job advertisements clearly, focus more on jobseekers' abilities, include job samples in the recruitment process, give jobseekers the freedom to have interviews digitally or physically and dare to promote a heterogeneous team. / Rekryteringsprocesser ställer höga krav på arbetssökandes personliga egenskaper och sociala förmåga, vilket högfungerande autistiska individer upplever som hinder. De hade föredragit att rekryterare värdesatte kompetens högre. Däremot menade respondenterna verksamma inom rekrytering att personliga egenskaper är viktiga för att bedöma den arbetssökandes lämplighet att passa in i det nuvarande teamet, vilket ansågs vara en viktig faktor för långvarig anställning. Organisationerna förespråkade mångfald i jobbannonserna men uppfattas ha bristande kunskap om begreppets innebörd. Mångfaldsarbetet kan upplevas motsägelsefullt då stor vikt läggs vid personliga egenskaper, vilket tycks leda till att likasinnade arbetssökande och en homogen arbetsgrupp prioriteras framför mångfald. Mer kunskap behövs för att fullgöra mångfaldsarbetet och därigenom få rekryteringsprocessen mer välfungerande och inkluderande. Några förslag för en mer inkluderande rekryteringsprocess är att presentera jobbannonser tydligt, fokusera mer på arbetssökandes förmågor, inkludera arbetsprov i rekryteringsprocessen, ge arbetssökande valfrihet att ha intervjuer digitalt eller fysiskt och våga främja ett heterogent team.