<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.

The purpose of this study was to examine the experience of organizational culture among salespeople at a specific workplace. The purpose was also to investigate what motivates these salespeople in their work and the impact culture has on their motivation. We have used a qualitative research method to collect the empirical material. With the help of seven interviews, including six salespeople from one of Sweden’s biggest electronic retailer and also one information interview with a sales consultant, we attempted to find the answer to how they perceive the organizational culture and how it affects their work motivation.  The following questions are used to fulfill this purpose:   How do the salespeople experience the organizational culture?   What motivates the salespeople in their daily work?   What effects does the organizational culture have on the salespersons motivation?  As analytical tools we have used are the concept of organizational culture, Schein's description of the three components of culture and Herzberg Motivation-Hygiene theory.  The results of the study indicate that the salespeople experience a positive organizational culture and that this culture promotes fellowship and unity between colleagues, which in turn contributes to an enhanced motivation. Our study also shows that there are other factors contributing to the salespeople’s motivation such as conscious efforts of the organization and the factors that are built in into their daily work. A strong contest culture is also shown in the organization, the colleagues compete amongst each other to become the best salesperson. / Syftet med denna studie var att undersöka hur försäljarna inom en specifik butikskedja upplever organisationskulturen på sin arbetsplats. Syftet var även att undersöka vad som motiverar försäljarna i deras dagliga arbete samt vilken betydelse organisationskulturen har på försäljarnas motivation.  Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Vi har tagit hjälp av sju intervjupersoner varav sex försäljare i en av Sveriges största elektronikkedjor och en informant som informationskälla till försäljaryrket. Med hjälp av dessa intervjupersoner har vi försökt få svar på hur de upplever organisationskulturen och vad i denna organisationskultur som påverkar deras motivation. Följande frågeställningar används för att uppfylla detta syfte:   Hur upplever försäljarna organisationskulturen?   Vad motiverar försäljarna i deras dagliga arbete?   Vilken betydelse har organisationskulturen på försäljarnas motivation?  Som analysverktyg har vi använt oss av begreppet organisationskultur, Scheins förklaring av organisationskulturens tre olika beståndsdelar samt Herzbergs Motivation-Hygien theory.  Resultatet av undersökningen påvisar att försäljarna upplever organisationskulturen positivt och att denna organisationskultur främjar gemenskapen och samhörigheten mellan kollegorna, vilket i sin tur bidrar till en ökad motivation bland försäljarna. Vår studie visar även att det finns ytterligare faktorer som bidrar till försäljarnas motivation, såsom medvetna insatser från ledningen och faktorer som är invävda i det dagliga arbetet. Även en stark tävlingskultur påvisas i organisationen, där försäljarna tävlar sinsemellan för att bli den bästa säljaren.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden. Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering. Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden. Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen. Dock medger alla respondenter att komplexiteten fortfarande är för bred för att IAS 19 inte ska kräva ännu mera omarbetning. Vi ser ännu inte att problemen med pensionsredovisningen är nära att nå sitt slut. Respondenternas attityder kring problemet är att en förenkling eftersträvas men vägledning som leder till lösning på problemet är ännu mer avlägset. Ingen av våra respondenter har framfört att borttagandet av korridormetoden är självaste lösningen på problemet. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka det vore intressant om man undersökte efter övergången till en av de andra två metoderna för att mäta de effekter som slopandet av korridormetoden medförde. Hur stora aktuariella förluster fick företag inom Large Cap? / Background to problem: IAS 19, is undergoing a new change when one of the accounting methods to actuarial gains and losses is eliminated. The corridor method, which acts as a clearing mechanism is the most frequently applied method of large listed companies. Abolishment of the method is expected to have an impact on their financial position starting in the year 2013. Companies are forced to report its unrecognized actuarial losses and account these entirely. Purpose: The purpose of this thesis is to study the actors' perception of the new IAS 19 which comes into force in 2013 and the expected impact on the large listed companies applying the corridor method at present. Methodology: We acquired materials of a qualitative nature through interviews. Data of this nature is best suited for our study because we want to examine the settings for a change that has not yet entered into force and is expected to affect the company’s financial reporting. Conclusions: The criticism from two of the surveyed does not concern the meaning of the standard IAS 19 parse, but rather that the method has not fulfilled its purpose as exposed in recent years. This has in turn led to accumulated actuarial losses related to its pension commitments.IAS 19 has required several revisions, and the latest modification of the standard can be viewed as a temporary solution until a method that reflects the debt in a more accurate way is achieved. Removal of the corridor method, according to respondents, has more advantages than disadvantages which leads the pension accounting further in development. However, all respondents admit that the complexity is still too wide for IAS 19, and will require more adjustments. We do not see that the problems with pension accounting are close to reaching its end. Respondents' attitudes to the problem are that the simplification is needed, but guidance that leads to the solution of the problem is even more remote. None of our respondents have said that the removal of the corridor approach is the solution to the major problem of pension accounting. Suggestions for further research: We would find it interesting if a study is made after the transition to one of the other two methods, measuring the impact of the abolition of the corridor approach. How large actuarial losses were companies in the large-cap hit of?

Bakgrund I Sandviken är vården av vuxenpsykiatrisk problematik uppdelad mellan primärvård och specialistpsykiatri. Patientöverföringen via remisser innebar en osäker vård och fördröjd tid till specialistpsykiatriska insatser då cirka 50 % av remisserna avvisades från två av hälsocentralerna.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att minska andelen avvisade remisser och korta tiden från remiss vid hälsocentral till psykiatriska insatser vid specialistpsykiatrin. Studiesyftet var att ta reda på vilka antaganden som fanns bland samverkande aktörer och betydelsen av dessa för förbättringsarbetet.   Metod Den förutbestämda förbättringsidén utgjordes av en remissmall. Flera olika förbättringsverktyg användes i förbättringsarbetet med central utgångspunkt från att basera beslut på fakta. Studien var en empirisk fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av dokument, observationer och följande intervjuer.   Resultat Förbättringsarbetets syfte uppnåddes inte med den testade remissmallen. Studien visade att antaganden kring vad som behövde och kunde göras bidrog till att remissmallen inte blev en hållbar lösning.   Slutsatser Förbättringsarbetet visade vikten av att testa nya idéer. Den förutbestämda remissmallen var inte en hållbar lösning. En koppling sågs mellan de samverkande aktörernas antaganden kring vad som behövde och kunde göras, liksom på vilket sätt, till vad som gjordes och hur. Detta bidrog till förbättringsarbetets utfall. / Background In Sandviken, the adult psychiatric care is divided between Primary Health Centers and Psychiatry. The transferral of patients was unsafe and meant prolonged time before psychiatric treatment was started as 50 % of the referrals were declined. Purpose The improvement project aimed to reduce the proportion of declined referrals and to reduce time between referral and psychiatric treatment. The study aimed to find out beliefs existing among stakeholders and the effect of these on the improvement work. Methods The idea to test, a referral template, was chosen in advance of the project start. Several improvement tools were used and one primary focus was to base decisions upon facts. The study was an empirical case study with qualitative analysis made on documents and interviews. Results The improvement project didn’t achieve the set aims. The study showed that beliefs about what was needed and possible to do, contributed to the results of the improvement work. Conclusions The improvement project showed the importance of testing new ideas. The referral template wasn’t a working solution. Stakeholders beliefs about what was needed and possible to do, and how to do it, was shown to contribute to the results of the improvement work.

This study aims to examine how professionalization and commercializationinfluence the culture of the organization in a non-profit association. The studyobject is the elite preparatory activity in a sports organization. Therespondents in this study consist of head coaches, coaches and leaders inmanagerial positions who together have contributed to empirical material inthe form of qualitative data. The results were then analyzed out of Schein'stheory of organizational culture and the three cultural levels. The conclusionstated that artifacts and espoused values were identifiable in theorganizational culture based on Schein's theory. However, the underlyingassumptions were more difficult to understand. A connection that indicates aprofessionalization and commercialization of the non-profit activity could bepointed out.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

Digital transformation has the potential to fundamentally change society. Digitalisation, through new technological solutions and advances, is expected to play a central role in ensuring future prosperity. Although the role of digitisation in society has been recognised, the public sector in Sweden is experiencing problems in realising the identified benefits, with the result that a large proportion of the projects being implemented exceed the set framework, constraints, and resources. The aim of this work has been to evaluate a digitisation project in the public sector through a qualitative case study and a goal-oriented framework. The case study has investigated which assumptions emerge in a digitisation project and how the realisation of benefits is affected by these. The evaluation carried out has shown that two different types of assumptions have occurred in the project, these have been formal and informal assumptions. The study has shown that assumptions create legitimacy and conditions for realisation within a digitisation project, while at the same time they create tensions within the project. The tensions show both enabling and constraining dimensions that have affected the project's implementation and benefit realisation positively and negatively. This study has identified a need to extend the work on assumptions in the LFA and has therefore proposed a model that illustrates the relationship of the two types to each other and to the project and its benefit realisation. The evaluation of the digitisation project has shown that the project team prioritised ensuring relevance and sustainability over feasibility, which created tensions in project implementation that negatively affected the realisation of benefits within the project. This study has shown that assumptions are often a "necessary evil" in relation to a project's impact capture, but are facilitated by good structure and clear leadership. / Digital transformation har potential att förändra samhället i grunden. Digitalisering genom nya tekniska lösningar och framsteg, spås besitta en central roll när framtidens välfärd ska säkras. Trots att digitaliseringens roll i samhället är konstaterad, upplever offentlig sektor i Sverige problem med att realisera de identifierade nyttorna. Detta har medfört att en stor del av projekten som genomförs, överskrider uppsatta ramar, begränsningar och resurser. Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ fallstudie, via intervjuer, dokumentinsamling samt ett mål-orienterat ramverk, utvärdera ett digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Fallstudien har utrett vilka antaganden som framträder i ett digitaliseringsprojekt och hur nyttorealiseringen påverkats av dessa. Utvärderingen som utförts har visat att två olika typer av antaganden förekommit inom projektet, dessa har varit formella- och informella antaganden. Studien har visat att antaganden skapar legitimering av- samt förutsättningar för realisering inom ett digitaliseringsprojekt, samtidigt som de skapar spänningar inom projektet. Spänningarna visar på både möjliggörande och begränsande dimensioner vilka påverkat projektets genomförande och nyttorealisering positivt samt negativt. Denna undersökning har identifierat ett behov, att i LFA utöka arbetet med antaganden och har därför föreslagit en modell vilken illustrerar de två typernas relation till varandra samt till projektet och dess nyttorealisering. Utvärderingen av digitaliseringsprojektet har visat att projektgruppen prioriterat säkring av relevans och varaktighet framför genomförbarhet, vilket skapat spänningar i projektgenomförandet som påverkat nyttorealiseringen inom projektet negativt. Denna studie har visat att antaganden ofta kan ses som ett ”nödvändigt ont” i relation till ett projekts effekthemtagning/nyttorealisering, men som underlättas av bra struktur och tydligt ledarskap.