<p>Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet.</p><p>Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål.</p><p>Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.</p>

<p>Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers.</p><p>Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate.</p><p>Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines.</p><p>The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.</p>

Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers. Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate. Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines. The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.

<p>Abstract</p><p>In this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known.</p> / <p>Executive summary</p><p>When developing and designing systems or products to be used directly by end users,it is important that these are developed with people in mind. One way to do this is to have close contact between the end user and the developer as can be seen in for example agile development methods. This is however not applicable at all times and therefore the developer need to get the information about the end user some other way.</p><p>Often this is done by a spokesman or project manager for the ordering company who delivers the information to a project manager or spokesman for the systems development company who in turn make sure the developer get the relevant information. Of course this means that sometimes information that could be relevant is missed and sometimes even altered due to misunderstandings or even personal interest.</p><p>One way to deal with this is to have a written description or model of the primary end user that is so correct and accurate that it to some extent could be used as a replacement of the real user. Especially effective is this when making design decisions and as a communicative tool to ensure a common and shared picture of the different needs of the users. Even if a description of the end user has been made, the view of the user is not always shared.</p><p>This thesis will address the problem of creating this description of a user by using the concept of persona, first presented by Alan Cooper 1999 in his book “The Inmates are running the Asylum – Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity”. In our research we show that under certain circumstances, this can be done without actually meeting the real end users by interviewing and observing other people with very similar roles.</p><p>Using this persona as a development tool requires introduction of the concept in the organization as well as introduction of the personas for the actual project. This research is summarized in a model that includes the different steps of creating a persona using several methods and also how to implement this tool in an organization</p><p>or project. For each general step in the model there is a short description which includes the construction of personas and which activities to include in the introduction, either if personas is previously known or not.</p><p>Appendix 10 in this thesis consists of a brief and more hands on guide of the process of creating personas and introducing the concept in an organization. This guide could serve as a quick introduction to the subject and could also be used at a later time to refresh some of the highlights in the process.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats avser utöka befintliga teorier runt konceptet persona. En persona är en modell av en användare, baserad främst på kvalitativa studier, och utvecklad med sådan precision att den till vissa delar kan ersätta en riktig slutanvändare i en utvecklingsprocess samt som ett kommunikationsverktyg. Vi kommer att presentera ett sätt att utveckla denna persona utan att träffa den riktiga slutanvändaren och följa upp med intervjuer från organisationen som använder dem. Detta leder fram till en modell över processen med att utveckla personas samt införandet i en utvecklingsorganisation som tidigare inte har använt sig av konceptet. Modellen är anpassad för att fungera vid införande av persona även i projekt och organisationer där konceptet är känt sedan tidigare.</p>

Denna rapport grundar sig i ett examensarbete inom Teknisk design, högskoleingenjörsexamen (A0014A) för femton högskolepoäng, som utförs i Luleå på Luleå tekniska universitet under vårterminen år 2018. Arbetet utförs med samarbete från företaget Modul, som befinner sig i Kalix och tillverkar över hundra olika produkter i tunnplåt. Målet med projektarbetet är att skapa ett koncept på en bra arbetsmiljö på svetsavdelningen och syftet är att minska fysiska och psykiska belastningar på användarna, samt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön samtidigt som det kan skapas ett bättre produktionsflöde och eventuellt öka effektiviteten. I projektet har arbetet utförts i tre varv där projektet har gått igenom olika faser flera gånger för att inte missa information eller problem. För att undersöka kontexten och samla in information om nuläget så gjordes fyra studiebesök, intervjuer med uppdragsgivare och fyra användare, en enkät till uppdragsgivaren och observation på svetsavdelningen. Resultaten av denna kontextundersökning kan summeras till att observationen och intervjuerna med användarna gav information om att användarna har mest problem med ljud (buller), klimat, monotona rörelser och belastningar i rygg, fötter och knän. Sedan var det också brist på ljus i svetsbåset, utrymme, snedbelastningar och stress som skapade problem för användarna. För att kunna skapa koncept gjordes två analyser, där den ena analysen var en riskbedömningsanalys som gav information om vilka aspekter inom arbetsmiljön som var mest besvärligt på de olika arbetsstationerna i svetsavdelningen. Sedan gjordes det en analys av hur stationer, lager och andra platser bör vara nära varandra i en så kallat närhetsanalys för att kunna underlätta skapandet av koncept på layouter. Det skapades även en kravspecifikation för att kunna utvärdera och hjälpa till att utveckla koncept, där de viktade kraven viktades av projektmedlemmen och uppdragsgivaren. Kraven som användes var: fysisk belastning, psykosocial arbetsmiljö, klimat, buller, kostnader, utrymme, närhetsbehov, materialflöde, transporter, säkerhet och potential. Efter konceptframtagningen var det fem olika koncept som gick vidare. Koncept 1 är ett koncept där det endast har flyttats på några arbetsstationer för att främst skapa mer utrymme. Koncept 2 är ett koncept som har ett litet rum för att slipa för att isolera bullret från slipstationen och koncept 3 har också ett rum, men på en annan plats. I koncept 4 är svetsavdelningen flyttad till en annan plats i fabriken och i koncept 5 är svetsavdelningen utbyggd på samma plats som i nuläget. Det slutliga resultatet blev ett kortsiktigt och långsiktigt koncept där båda koncepten har förbättrat arbetsmiljön, exempelvis genom att skapa mer utrymme för arbetsstationerna så att användare inte riskerar att snubbla över närliggande lager runt arbetsstationerna och det långsiktiga konceptet har dessutom förbättrat materialflödet i hela fabriken och inte bara inne i svetsavdelningen. Sedan är de slutliga förbättringsförslagen och rekommendationerna att fortsätta utveckla på de slutliga koncepten, rotera mellan arbetsstationer lite oftare, lägg till en ljuskälla till svetsbåsen, ändra arbetsställningarna genom att använda en anpassad stol vid behov, svetsare ska inte ansvara för att arbeta på flera stationer på samma gång eftersom att det leder till stress och fundera på om produkter behöver slipas eller om det går att minska bullret på slipstationen genom att göra det på ett annat sätt. / This report is based on a bachelor´s degree in Industrial Design Engineering for fifteen credits, conducted in Luleå at Luleå University of Technology during the spring term of 2018. The work is carried out with cooperation from the company Modul, which is located in Kalix and manufactures over 100 different products in thin-sheet metal. The aim of the project is to create a concept for a good work environment in the welding department, with the aim of reducing physical and mental stress on users, but also improving the organizational work environment while creating a better production flow and possibly increasing efficiency. This project has gone in three laps where the project has gone through different phases several times to avoid missing information or problems. In order to examine the context and gather information about the current situation there has been four study visits, interviews with the taskmaster and four users, a survey to the taskmaster and an observation in the welding department. The results of this contextual survey can be summed up by the observation and interviews with users that the users have the most problems with noise, climate, monotonous movements and loadings on the back, feet and the knees. Then there was also a lack of light in the welding box, space, oblique loads and stress that created problems for the users. In order to create concepts, two analyzes were made, where one analysis was a risk assessment analysis that provided information on which aspects of the work environment that were the most difficult at the various workstations in the welding department. Then an analysis was made of how stations, warehouses and other places should be close together in a so-called proximity analysis to facilitate the creation of concepts on layouts. A requirement specification was also created to evaluate and help develop concepts, where the weighted requirements were weighted by the project member and the taskmaster. The requirements used were: physical loadings, psychosocial work environment, climate, noise, costs, space, proximity needs, material flow, transport, safety and potential. Following the conceptualization, there are five different concepts that went on. Concept 1 is a concept where only some workstations have been moved to create more space. Concept 2 is a concept that has a small space to grind where the noise from the grinding station can be isolated and concept 3 also has a room for a grinding station, but in another place. In concept 4, the welding department is moved to another location in the factory and in concept 5 the welding department is expanded in the same location of the factory at present. The final result became a short-term and long-term concept, where both concepts have improved the working environment, for example by creating more space for workstations, so that there is no risk of stumbling over nearby storage places around the workstations, and the long-term concept has also improved material flow throughout the factory and not only inside the welding department. The final improvement proposals and recommendations is to continue to develop on the final concepts, rotate between workstations a little more often, add a light source to the welding arcs and change the work postures by using a custom chair when needed. Welders should not be responsible for working at multiple stations at the same time because it leads to stress and think about if it is needed to grind or if the noise of the grinding station can be reduced by doing it differently.

Att blanda matrester med vanligt hushållsavfall har negativ inverkan på miljön. Men trots detta visar den senaste statistiken att enbart 25,5 % av matavfallet från svenska hushåll sorteras ut. Det verkar bland annat bero på en negativ inställning, och kan indikera ett behov av information som övertygar om vikten att sortera ut. Därför efterfrågade Eskilstuna Strängnäs Energi &amp; Miljö ett material som motiverar boende till en ändrad attityd. Studiens syfte var att komma fram till hur information om att sortera ut matavfall kan utformas för att positivt påverka mottagarnas inställning. Arbetet utgick från teori inom retorik, budskapsstrategier och användarcentrerad design, vilket tillsammans med empirisk data blev grunden för ett gestaltningsförslag. Empirisk data samlades in genom fyra metoder: en intervju med en ämnesexpert för att rama in problemet, en retorisk textanalys för att resonera kring om befintlig information bidragit till att problemet kvarstår, en enkätundersökning för att definiera målgruppens informationsbehov, attityd och mediepreferens samt två utvärderande tester för att undersöka om gestaltningsförslaget fick avsedd inverkan. Genom detta kunde flera slutsatser dras. Bland annat att en blandad budskapsstrategi, metaforer, bilder och att tilltala läsaren som ”du” kan ha positiv inverkan på mottagarens inställning, utifrån vilka en slutgestaltning skapades. / The environment is impacted in a negative way when food waste is commingled with other waste from the household. Still, the latest statistics show that only 25,5 % of the food waste from Swedish households is sorted out. This seems to be caused by a negative attitude among other things, and can indicate a need for convincing information about the importance of sorting out. Therefor, Eskilstuna Strängnäs Energi &amp; Miljö requested a material meant to motivate residents to change their attitude. The study’s purpose was to find out how information about sorting out food waste can be formed to make a positive impact on the receiver’s attitude. The study emanated from theories within rhetoric, message strategies and human centered design, which along with empirical data became the foundation for a design proposal. Empirical data was collected through four methods: an interview with a expert within the subject to frame the problem, a rhetorical text analysis to discuss if existing information have contributed to that the problem still remain, a questionnaire survey to define the target group’s information need, attitude and preferred medium, and two evaluative tests to examine if the design proposal had the intended impact. Through this, multiple conclusions could be drawn. For instance that a combined message strategy, metaphors, images and addressing the reader as “you” can have a positive impact on the receiver’s attitude, by which a final design was created.

Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet. Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål. Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.

Syftet med studien är att ta reda på hur tre olika innovativa tekniker kan användas för att samla in användarinsikter i en tjänstedesignprocess. Detta genomförs med ett designcase som handlar om besökarnas upplevelse av Norrköpings Symfoniorkesters konserter. Symfoniorkestern behöver hjälp med att locka fler besökare till konserterna och nya sätt behöver användas för att samla in användarinsikter för att få så många olika perspektiv som möjligt av konsertupplevelsen. Det var 20 personer som deltog i studien med en blandning av personer, dels de som idag går på Norrköpings Symfoniorkesters konserter och dels de som inte besöker dem. Deltagarnas uppgift i studien var att gå på två av deras konserter och dokumentera sina upplevelser med hjälp av tre olika innovativa tekniker: designsond, app och automatisk kamera. Resultatet av studien visar att den första tekniken designsonden gav en fördjupad bild av deltagarnas syn på konsertupplevelsen och hjälpte till att bredda fokus i tjänstedesignprocessen. Den andra tekniken,appen, kunde ge en mer detaljerad information i realtid om deltagarnas konsertupplevelse på plats. Den tredje tekniken, automatisk kamera, kunde ge ett detaljerat flöde automatiskt på plats över deltagarnas konsertupplevelse som visade mönster och beteenden som kunde kopplas till konsertupplevelsen. Studien visar på att de tre teknikerna gör att användaren hamnar i fokus under hela tjänstedesignprocessen, vilket är grunden för att kunna arbeta användarcenterat. Tillsammans blir teknikerna ännu mer kraftfulla att använda då de kan komplettera varandra i en tjänstedesignprocess. / The goal of the study is to find out how three different innovative techniques can be used to collect user experience in a service design process. This is carried out using a design case regarding the user experience of the Norrkoping’s Symphony Orchestras (SON) concerts. This is a symphony orchestra that has experienced increasing difficulty in attracting more visitors, and new methods are needed to tackle the problem. Therefore, in this study mobile ethnography and innovative methods will be used. There were 20 participants in the study, including a mix of people who regularly attend SON-concerts and those who do not. The participant’s task in this study was to attend two of SON-concerts and document their experience using three different innovative techniques: Probe, smartphone application and automatic camera. The result of the study shows that the probe gave a much more detailed look into the participants’ view of the concert experience, and contributed in widening the focus of the service design process. The application gave a more detailed information in real-time, on sight. The automatic camera gave a more detailed flow, automatically on sight, of the concert experience. That may show certain patterns and behaviors of the participants linked to the concert experience. The study shows that the three innovative techniques puts focus on the user throughout the entire service design process, which is the foundation for working user-centered. If the techniques are used in combination they become more effective as they complete each other in a service design process.

En förstudie baserad på användarstudier kan vara hur välgjord som helst, men det spelar ingen roll om den inte används efteråt utan bara ligger och dammar hos kunden. Vad är det som gör att användarstudier ibland inte används av kunden som det var tänkt? Det är en av frågorna för det här arbetet, vars syfte är att ta reda på vilka framgångsfaktorerna är för en lyckad leverans av användarstudier i en förstudie genomförd av en UX- konsult.  Frågeställningen är Hur ska resultatet från användarstudier, som utförs i förstudier av konsulter, levereras och kommuniceras för största påverkan hos kunden? En fallstudie har genomförts, där 15 personer har intervjuats. Majoriteten av dem arbetar med användarstudier på ett svenskt konsultföretag och övriga är konkurrenter eller kund till företaget.   Slutsatsen är att det inte går att begränsa svaret till att enbart handla om slutpresentationen och paketeringen av resultatet. Tvärtom. Grunden till en framgångsrik leverans läggs redan i början av projektet, från den allra första kontakten med kunden, och pågår sedan under hela processen. Kärnan bakom framgång är kommunikation på olika sätt: att kommunicera för att skapa förståelse för metoden, användaren och problemet, att kommunicera för att uppnå samsyn och delaktighet bland alla inblandade och att kommunicera för att se helhetsperspektivet, förvalta materialet efteråt och lära sig av goda och dåliga erfarenheter.   Ett antal riktlinjer för en framgångsrik leverans av användarstudier i en förstudie har utarbetats, som är tänkt att användas som en checklista av UX-konsulter, för att se till att inga delar glöms bort.

Abstract In this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known. / Executive summary When developing and designing systems or products to be used directly by end users,it is important that these are developed with people in mind. One way to do this is to have close contact between the end user and the developer as can be seen in for example agile development methods. This is however not applicable at all times and therefore the developer need to get the information about the end user some other way. Often this is done by a spokesman or project manager for the ordering company who delivers the information to a project manager or spokesman for the systems development company who in turn make sure the developer get the relevant information. Of course this means that sometimes information that could be relevant is missed and sometimes even altered due to misunderstandings or even personal interest. One way to deal with this is to have a written description or model of the primary end user that is so correct and accurate that it to some extent could be used as a replacement of the real user. Especially effective is this when making design decisions and as a communicative tool to ensure a common and shared picture of the different needs of the users. Even if a description of the end user has been made, the view of the user is not always shared. This thesis will address the problem of creating this description of a user by using the concept of persona, first presented by Alan Cooper 1999 in his book “The Inmates are running the Asylum – Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity”. In our research we show that under certain circumstances, this can be done without actually meeting the real end users by interviewing and observing other people with very similar roles. Using this persona as a development tool requires introduction of the concept in the organization as well as introduction of the personas for the actual project. This research is summarized in a model that includes the different steps of creating a persona using several methods and also how to implement this tool in an organization or project. For each general step in the model there is a short description which includes the construction of personas and which activities to include in the introduction, either if personas is previously known or not. Appendix 10 in this thesis consists of a brief and more hands on guide of the process of creating personas and introducing the concept in an organization. This guide could serve as a quick introduction to the subject and could also be used at a later time to refresh some of the highlights in the process. / Sammanfattning Denna uppsats avser utöka befintliga teorier runt konceptet persona. En persona är en modell av en användare, baserad främst på kvalitativa studier, och utvecklad med sådan precision att den till vissa delar kan ersätta en riktig slutanvändare i en utvecklingsprocess samt som ett kommunikationsverktyg. Vi kommer att presentera ett sätt att utveckla denna persona utan att träffa den riktiga slutanvändaren och följa upp med intervjuer från organisationen som använder dem. Detta leder fram till en modell över processen med att utveckla personas samt införandet i en utvecklingsorganisation som tidigare inte har använt sig av konceptet. Modellen är anpassad för att fungera vid införande av persona även i projekt och organisationer där konceptet är känt sedan tidigare.