Att arbeta med prostituerade kvinnor är en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger på semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre från prostitutionsenheten, som är den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frågor som rör prostitution, och två från Rose Alliance som är en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rättigheter i Sverige. Studiens syfte är även att jämföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende på om arbetet bedrivs från en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan används för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma. De slutsatser som framkommit i studien är bland annat att respondenterna på prostitutionsenheten upplever negativ stress i större utsträckning än de på Rose Alliance. En ytterligare slutsats är att det krävs mer resurser för både prostitutionsenheten och Rose Alliance för att förbättra upplevelsen av arbetet såväl som de insatser som erbjuds. / Working with women in prostitution is a qualitative study about how the work is conducted and experienced by social workers. Results of the study is based on semi structured interviews with five female social workers from whom three works at the unit of prostitution, which is the only authority in Sweden who works with questions concerning prostitution, and two from the voluntary organization Rose Alliance who works for sex workes rights in Sweden. The aim of this study is also to compare similarities or/and differences in the professional practice depending on whether the work is performed by social workers from an authority or a voluntary organization. In our interpretive are different theories about stress, sections of the law and organization descriptions presented which is used to analyze the study’s result. The study’s result reveals that the participants experience their work as important, although different kinds of stress and dilemmas are occurring. The conclusion of this study is for example that the participants from the unit of prostitution experience negative stress in greater extent than the participants from Rose Alliance. Another conclusion is that it requires more resources, for the unit of prostitution as well for Rose Alliance, to improve the experience and action that is being offered.

Föreliggande studie har som syfte att få en djupare förståelse för hur lärare identifierar, stödjer, arbetar med och utmanar särskilt begåvade elever i matematik för grundskolans tidigare år, 1-3. Studien grundar sig på lärares erfarenheter och uppfattningar. Insamlat material för studien är gjord genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet är bearbetat utifrån innehållsanalys för att skapa en djupare förståelse för fenomenen. Studien har bidragit till en förståelse för särskilt begåvade elever inom ämnet matematik och hur man praktiskt kan lägga upp den matematiska undervisningen för att stödja och utmana de eleverna i sin kunskapsutveckling.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett ansvar att utveckla och bevara sin kunskap för att tillsammans med samhället främja allmänhetens hälsa. Genom upplevelser i sin yrkesroll erhåller sjuksköterskan kunskaper som utvecklar sjuksköterskans erfarenhet. Under december 2019 upptäcks ett nytt virus i coronavirusfamiljen som tog fart och spreds över världen och fick namnet SARS-CoV-2, även kallat COVID-19. I mars 2020 förklaras COVID-19 som en pandemi av WHO. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter smittade med COVID-19.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på tio kvalitativa studier.Huvudresultat: Utifrån studiens syfte framkom tre teman ur artiklarnas resultat. Bristen på kunskap och information var påfrestande och påverkade deras möjlighet till vårdande negativt. Sjuksköterskor fick byta arbetsplats för att arbeta med ett virus de inte hade kunskap om och arbeta i okänd skyddsutrustning de inte var van vid. Skyddsutrustningen upplevdes som obekväm och orsakade fysiska symtom. Stödet och lärandet utav kollegor benämns som en viktig del i arbetet under pandemin där samarbete var i fokus. Arbetet under pandemin medförde att sjuksköterskor fick ny kunskap vilket upplevdes som en positiv erfarenhet. Slutsats: Genom att förse sjuksköterskor med relevant information och kunskap i krissituationer ges möjlighet till en förbättrad vård och en bättre arbetsmiljö. Kollegialt lärande kan ses som ett effektivt sätt att lära, erfarenheter utbyts och ny kunskap erhålls. / Background: Nurses have a responsibility to extend and maintain their knowledge to together with society promote the wellbeing of the public. Through situations within their role nurses obtain knowledge which further develops a nurses experience. During December 2019 a new virus was discovered in the coronafamily which spread worldwide and gained the name of SARS-CoV-2, also known as COVID-19. In Mars 2020 COVID-19 was declared a pandemic by WHO.Purpose: To describe the experiences of nurses working with COVID-19 positive patients.Method: A descriptive literature study based on ten qualitative studies. Key findings: Based on the purpose of the study three themes emerged from the articles. Lack of knowledge and information was frustrating and had a negative impact on their ability to provide adequate care. Nurses were forced to change workplace to work with a virus they had no knowledge of and work in PPE they were unfamiliar with. The PPE caused discomfort and physical symptoms. The support of their colleagues and shared knowledge was mentioned as an important part of working through the pandemic where teamwork was considered main priority. Working through the pandemic resulted in newfound knowledge which was viewed as a positive experience by nurses.Conclusion: By providing them with relevant information and resources during a crisis nurses are given the opportunity to provide better care and experience a more positive workenvironment. Collegial learning can be viewed as a effective way to learn, experiences are shared and new knowledge is found and obtained.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Sjuksköterskor kan i sin yrkesutövning möta oväntade kriser. I Kina uppkom det i slutet av 2019 en pandemi som började kallas covid-19. Denna pandemi har spridit sig till stora delar av världen och därmed bidragit med en utmaning för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom slutenvården under Covid-19 pandemin. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 14 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att sjuksköterskans arbete förändrades till följd av pandemin, Att känna osäkerhet och okunskap i arbetet till följd av pandemin, Att känna rädsla för Covid-19 viruset, Att ha stöd från andra var viktigt under pandemin och Att den egna hälsan blev viktigare. Resultatet visar att det finns många olika upplevelser av att arbeta under covid-19 pandemin inom slutenvården. Slutsatser: Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under pandemier. Stöd från andra kan vara viktigt och underlätta under en pandemi. Vården hade därför kunnat implementera stunder för reflektion mellan kollegor. Bristen på kunskap och resurser bidrog till en ökad stress och för framtiden är det därför nödvändigt med bättre lager av exempelvis skyddsutrustning  för att kunna möta liknande kriser.

SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Bakgrund: Det råder idag en brist på verksamma distriktssköterskor i Sverige samtidigt som befolkningen ökar. Ett resultat av detta är att mer ansvar läggs på de få distriktssköterskor som finns. Ansvaret ökar genom personcentrerad vård samtidigt som mer, mer avancerad medicinsk utrustning skall hanteras och fler barn och unga vuxna vårdas i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att uppnå en djupare förståelse för de upplevelser distriktssköterskor fått genom att arbeta tillsammans med unga patienter med kärlkateter i patientens hemmiljö för att stärka deras autonomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där meningsenheter skapades vilka sedan kodades, och som skapade underkategori och kategorier. Resultat: Utgjordes av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier.Den första huvudkategorin blev- Jag går en bit på vägen med dig handlade om hur distriktssköterskan anpassade sig efter varje patientsituation med tillhörande underkategorier Trygghet i yrkesrollen. Bjuder på sig själv. Varje möte är en utmaning. Patienten och dess familj, medaktörer i vården. Stöd eller inte från verksamheten.Nästa huvudkategori blev - Min roll i vårdandet vilket bestod av hur distriktssköterskornas olika upplevelser av att stärka en patients autonomi påverkade den vårdande relationen, med tillhörande underkategorier: Att anpassa samtalet. Vägen till att stärka patientens autonomi. När vården blir vardag. Slutsats: Mötet med barn och unga vuxna patienter är en professionell utmaning för distriktssköterskan. Distriktssköterskans trygghet i sin yrkesroll möjliggör att goda relationer kan skapas med både patient och familj. Distriktssköterskans upplevelse vid vårdmöten påverkades av distriktssköterskans inre tankar och värderingar. När distriktssköterskan var lyhörd för patientens behov och närståendes önskemål, framträdde ett tydligt personcentrerat förhållningssätt. / Background: There is a shortage of practicing nurses in Sweden while the population is increasing every year. More children and young adults receive care in their own homes.As a result, much more responsibility is being put on the community specialist nurses. For instance, providing person-centered care while simultaneously being able to manage complex medical equipment. The Aim: The aim of this study is to achieve a deeper understanding about the experiences district nurses have while working together with young patients with vascular catheters in their home environments to strengthen their autonomy. Method: Semi-structured interviews with eight district nurses were conducted in this study, and qualitative content analysis were used in this essay, on the grounds that this method seeks to discern the meaning of speech acts, text, gestures, and lived expressions. The result: Two main categories were found in the result, one was I walk with you for a while with following subcategories: The assurance in her professional role. Let them see more than just a health worker.Every meeting is a challenge. The patient and their family are playing a part in the care we provide. The support or not from the workplace.The second main category was My part in the caretaking with following subcategories: Adjust to the conversation. The way to strengthen the patient's autonomy. When caring becomes everyday. Conclusion: Meeting children and young adult patients is a professional challenge for the district nurse. By developing a sense of security in their professional role, it is possible for good relationships to be created with both the patient and their family.It became apparent that the district nurse's attitude at care meetings had a clear effect on the relationship with the patient and the family. By being sensitive to the patient's needs and the wishes of relatives, an approach that focuses on individual patient requirements could clearly emerge.

The aim of the study is to provide knowledge about how children explore, understand and reason about the physical phenomenon of friction. This study have been based on the younger children’s exploring. The method of the study has been observation in order to get as close to the environment that’s being investigated and to bring attention to the younger children’s actions. A nonparticipating observation was also used for the observer to influence the children as little as possible. The observations that have been made have taken place over two days and have been video recorded to ensure documentation of children's reasoning, body language and actions. The result shows how the children focused on overcoming the friction to get an object to slide instead of getting stuck. The participants’ interaction also emerged in the result as central to driving the exploration further. The conclusions drawn after the study is that the result can be linked to the preschool’s curriculum, which addresses the fact that the children should be given the opportunity to explore, discuss and develop understanding of physical phenomena. The study has also highlighted that hills can be used as a tool for teaching and exploring the phenomenon of friction.

Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka om det fanns några skillnader i prokrastinering och upplevd stress mellan heltidsstuderande kvinnor och män vid högskola/universitet med eller utan arbete vid sidan om studierna, samt sambandet mellan prokrastinering och upplevd stress. Som mätinstrument utformades en internetenkät utifrån Pure Procrastination Scale (PPS) och Perceived Stress Scale (PSS-14). Enkäten spreds via Facebook där deltagarna, 164 studenter varav 82 kvinnor och 82 män, valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visade att studenter som arbetar extra prokrastinerar i mindre utsträckning än de som inte arbetar, samt att kvinnor prokrastinerar mer än män. Resultatet visade även att studenter som arbetar extra upplevde sig vara mindre stressade än de som inte arbetar, samt att kvinnor upplevde sig mer stressade än män. Det förelåg ett starkt positivt samband mellan prokrastinering och upplevd stress för samtliga undersökningsgrupper, och när det kontrollerades för stress försvann effekterna av kön och att arbeta extra. Upplevd stress är därmed en av flera bakomliggande faktorer som spelar en viktig roll när det kommer till om individen prokrastinerar eller inte. / The purpose of this quantitative study was to examine if there were any differences regarding procrastination and perceived stress between full-time female and male college students with or without work parallel to their studies, as well as the relationship between procrastination and perceived stress. A web-based questionnaire was designed based on Pure Procrastination Scale (PPS) and Perceived Stress Scale (PSS-14). The survey was shared on Facebook where the participants, 164 students of which 82 women and 82 men, were selected by convenience sampling. The result of the study showed that students who worked extra procrastinates less than students without work, and that women procrastinates more than men. The result also showed that students who worked extra were less stressed than students without work, and that women were more stressed than men. There was a strong positive correlation between procrastination and perceived stress for all groups in the study. Moreover, the effects of gender and extra work on procrastination disappeared when stress was statistically controlled for. This indicate that underlying factors, such as stress, can play an important role in procrastination.