Det ställs idag högre krav på arbetsgivare att uppfattas som attraktiva och intressanta för att kunna särskilja sig från sina konkurrenter och således attrahera kvalificerad arbetskraft. Detta eftersom arbetsmarknaden inom vissa yrken har förändrats vilket innebär att utbudet av kompetent arbetskraft inte speglar de behov som finns. Genom att arbeta med Employer Branding kan arbetsgivare lättare tillgodose kompetensförsörjningen och undvika brist på kompetenta medarbetare. Syftet med denna undersökning var att genom en fallstudie undersöka hur arbetsgivare kan utveckla en enhetlig strategi inom Employer Branding, genom att identifiera delarna i ett Employer Value Proposition. Studien ämnar ge insikter hur organisationer kan stärka attraktiviteten som arbetsgivare samt hur denna strategi kan kommuniceras till nuvarande och potentiella medarbetare. Den metod som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex informanter på ett Umeå-baserat fastighetsbolag. Studien visade att delarna i ett Employer Value Proposition bör innehålla fem delar för att ses som komplett; affiliation, work content, compensation, benefits och career samt att det kan kommuniceras såväl online som offline. Fallorganisationen bör vid marknadsföring av deras kommande Employer Value Proposition uppmärksamma deras värdegrund, de varierande och utvecklande arbetsuppgifterna, den stora möjligheten att påverka, förmånerna, den trygga anställningen samt de långsiktiga möjligheterna till utveckling inom sin arbetsroll och meningsfullheten att bidra till Umeås utveckling. Dessa faktorer lyfts fram som mest attraktiva och unika samtidigt som de är sanna, tydliga och konkreta vilket är något som rekommenderas i utvecklandet av ett Employer Value Proposition.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program. This has been done by conducting a study on how the program is designed, how it is implemented and the results it produces. Finally, some suggestions on how to improve the program have been made. The survey was conducted using interviews and questionnaires to persons within the Skanska 21 management and current and former Skanska 21 students. The theoretical aspects presented in the report focus on the theories of mentoring, experiential learning, employer branding and professional development. The findings show that the formal objectives that have been set for Skanska 21 are met to a large extent. Keywords: Skanska 21, Skanska, student program, trainee, executive recruitment, employer branding, experiential learning, learning, mentoring, professional development.SammanfattningSkanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del. / Skanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del.

Human capital is recognized as the foundation of a firm's competitive advantage (Messenböck et al., 2015; Berthon et al., 2005). However, startups are put in a competitive disadvantage in comparison to established companies, as they have limited resources, legitimacy issues and operate under higher levels ofuncertainty (Aldrich and Auster, 1986; Moser et al.,2015). Since startups are important from a labor dynamic perspective for long-term employment growth (Haltiwanger et al., 2008) it is vital to understand what makes them attractive as employers, as such knowledge would help them develop strong and competitive Employer Brands. Through a combination of exploratory and descriptive research, this study aims to answer the research question: "What are the dimensions of employer attractiveness in startups and their perceived levels of importance among startup employees?". Based on the literature review, a framework model has been conceptualized, containing 29 employer attractiveness attributes. Through an Exploratory Factor Analysis (EF A), the model has been tested on a sample of 169 employees in Swedish startups, who ranked each attribute on a 7-point Likert scale. The results of the study suggest that some of the most important employer attractiveness attributes are "interesting and challenging work", "the company both values and makes use of your creativity" and "a high level of flexibility". And the least attractive ones were the "opportunity to teach others what you have leamed" and the "opportunity to apply what was leamed at a tertiary institution". The EF A revealed that the model has seven underlying dimension of attractiveness. Five were discovered in previous studies as well: Social, Interest, Economic, Application, and Development. And the presence of startup specific attractiveness attributes lead to the creation of two new dimensions of attractiveness: Entrepreneurial and Challenge. / Mänskliga resurser är erkända som en grundförutsättning för en organisations konkurrenskraft (Messenböck et al., 2015; Berthon et al., 2005). Startups hamnar dock i en konkurrensnackdel jämfört med etablerade företag då de har begränsade resurser, legitimitetsfrågor och arbetar under högre nivåer av osäkerhet (Aldrich and Auster, 1986; Moser et al.,2015). Eftersom startups är viktiga ur ett arbetskraftsdynamiskt perspektiv för långsiktigt positiv utveckling av sysselsättningsgrad (Haltiwanger et al., 2008) är det nödvändigt att förstå vad som gör dem attraktiva som arbetsgivare, eftersom sådan kunskap hjälper dem att utveckla starka och konkurrenskraftiga varumärken. Genom en kombination av utforskande och beskrivande forskning avser denna studie att besvara frågan: "Vilka är dimensionerna av arbetsgivares attraktions kraft i startups och dessas upplevda nivå av betydelse bland anställda i startups?" Baserat på genomgången av litteratur, har en rammodell har tagits fram, innehållande 29 attribut för arbetsgivares attraktionskraft. Modellen har testats genom en Exploratory Factor Analysis (EF A) på ett urval av 169 anställda i svenska startups, vilka rankade varje attribut på en 7-punkts Likert-skala. Resultaten av studien tyder på att några av de viktigaste attributen för arbetsgivares attraktionskraft är "intressant och utmanande arbete", "företaget både värdesätter och använder sig av din kreativitet" och "en hög nivå av flexibilitet". Och de minst attraktiva är "möjligheten att undervisa andra i andra vad du har lärt dig" och "möjligheten att tillämpa det man lärt sig vid universitet/högskola". EFA avslöjade att modellen har sju underliggande dimensioner av attraktionskraft. Fem upptäcktes även i tidigare studier: Sociala, Intresse, Ekonomiska, Tillämpning, och Utveckling. Förekomsten av attribut specifika för startups attraktionskraft leder till skapandet av två nya dimensioner av attraktionskraft: Entreprenörskap och Utmaning.

Studien har genomförts på en svensk organisation som står inför en branschomställning vilket innebär att rekryteringsbehovet ökar och fler medarbetare behöver anställas. Syftet med studien är att undersöka vad en attraktiv arbetsplats är, hur attraktiva arbetsplatser skapas, om det går att mäta och hur den studerade organisationen förhåller sig till det.   Datainsamlingen bestod av marknadsundersökningar som behandlar vad som utgör attraktiva arbetsplatser, organisationens egen medarbetarundersökning samt intervjuer med ledning och medarbetare. Data analyserades med teorier och tidigare forskning inom organisatorisk förändring, ledarskap och sensemaking, offensiv kvalitetsutveckling, attraktiv arbetsplats samt arbetsgivarvarumärke.   Organisationens medarbetare trivs väldigt bra, men organisationen har ett arbete framför sig för att bli mer attraktiva bland potentiella arbetstagare. Förbättringspotential ligger i att skapa delaktighet bland medarbetarna, ökad transparens i kommunikation och beslutsfattande, ledarskap och sensemaking samt att arbeta aktivt med ständiga förbättringar och innovation.   Med hänsyn till hur en attraktiv arbetsplats kan mätas presenteras en mognadsmodell med fem dimensioner. Dessa är sociala värderingar, maximera potential, effektivt ledarskap, ömsesidig tillit samt utveckling och innovation. Organisationen utvärderas med hjälp av modellen och nuläge identifieras. Slutligen presenteras förbättringsförslag som organisationen kan använda sig av för att göra en förflyttning mot att bli en mer attraktiv arbetsplats. / The study has been conducted at a Swedish organization facing industry changes and scaling, meaning the organization need to reconsider their strategies for attraction and retention of employees. The study aims to investigate what makes a workplace attractive, how great places to work are created and how this can be measured. Further, the study investigates where the specific organization fits into this and how they can create a workplace to attract more talent.   Data for the study was collected through market research, the organization's employee survey and through interviews with top management as well as employees. The data was analyzed using theories and previous research within organizational change, leadership and sensemaking, total quality management, great place to work and employer branding.   There is an overall high satisfaction amongst employees of the organization, however, there are areas of improvement. The organization needs to work with involving and engaging employees at all levels, increase transparency in communication and decision making, leading through sensemaking, and working actively with continuous improvements to innovate.   In regards of measuring how attractive a workplace is, a maturity grid has been presented. The maturity grid is based on five dimensions for creating a great place to work. These are social values, maximizing potential, efficient leadership, mutual trust in addition to continuous improvement and innovation. The studied organization has been evaluated in the maturity grid and suggestion for improvement to create a better workplace has been presented.

Background: To win the “war for talent” and recruit highly skilled candidates, employers need to distinguish themselves from their competitors by securing employer-of-choice (EOC) status. In competitive industries such as information technology (IT), companies focus on shaping unique employer branding (EB) strategies to help find or retain top talent and the indispensable edge or advantages that come along with them. At the same time, diverse IT employees are contending with different forms of prejudice and discrimination within the industry, making it essential for companies to clearly present their agendas of diversity and inclusivity through EB that communicates a “great place to work” for employees.   Purpose: While there are various bodies of EB-focused research, few studies have empirically explored how diversity and inclusion are communicated across industries. Accordingly, this study explores the use of external digital communication for promoting EB inclusivity deployed by the human resources (HR) and marketing departments of IT companies.   Method: This study uses exploratory research within a qualitative research design, along with an abductive approach, preexisting theories, and empirical data gathered from seven semi-structured interviews and digital communication materials from three IT companies: CGI, Nexer, and Toxic. The data is analyzed using the Gioia method and content analysis. Finally, a revised conceptual framework is developed.   Conclusion: The results of this study show that a range of external digital communication channels are needed to effectively communicate EB inclusivity. This can be achieved by portraying diversity and inclusion in different dimensions, in addition to successful diversity- and inclusion-driven projects, initiatives, and storytelling. It is essential to highlight different demographics within the company, for instance, from junior and senior, to male and female employees, as well as individuals from underrepresented groups. Furthermore, the results demonstrate that the IT industry is in a state of continuous innovation and evolution while also being highly competitive in terms of securing top recruits who can choose between their prospective employers. There is also a need to gain wider perspectives when creating IT solutions for diverse groups worldwide and there is a clear shortage of women in the industry. Therefore, it is important for IT companies to communicate their EB with diversity and inclusion in mind — and in practice through using the revised framework that presents relevant actors, tools, communication channels, and dimensions of D&I. On a managerial level, local and international actors are recommended to work in close collaboration, utilize modern technology, and follow up their external communication to attract potential employees who may one day become ambassadors for the company. / Bakgrund: För att vinna "kriget om talang" och rekrytera högkvalificerade kandidater behöver arbetsgivare särskilja sig från sina konkurrenter genom att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Inom konkurrensutsatta branscher som informationsteknik (IT) fokuserar företag på att hitta unika strategier för att bygga sitt arbetsgivarvarumärke (EB) för att hitta och behålla högkvalificerad personal och de ovärderliga fördelar som följer av detta. Samtidigt möter IT-anställda olika former av fördomar och diskriminering inom branschen, vilket gör det nödvändigt för företag att tydligt presentera sina principer för mångfald och inkludering genom EB som ger bilden av en "fantastisk arbetsplats" för anställda.   Syfte: Trots att det finns tidigare forskning inom EB, har få studier empiriskt utforskat hur mångfald och inkludering kommuniceras i olika branscher. Denna studie undersöker därför användningen av extern digital kommunikation för att främja inkludering genom EB, vid personalavdelningar och marknadsavdelningar hos IT-företag.   Metod: Denna studie använder sig av utforskande forskning inom en kvalitativ forskningsdesign, tillsammans med en abduktiv ansats, befintliga teorier och empirisk data från sju semi-strukturerade intervjuer och digitala kommunikationsmaterial från tre IT-företag: CGI, Nexer och Toxic. Data har analyserats med Gioia-metoden och genom innehållsanalys. Slutligten utvecklas ett reviderat konceptuellt ramverk.   Slutsats: Resultaten av denna studie visar att olika externa digitala kommunikationskanaler behövs för att effektivt kommunicera inkludering genom EB. Detta kan uppnås genom att porträttera mångfald och inkludering i olika dimensioner; som tillsammans med framgångsrika projekt eller initiativ och berättelser som drivs av mångfald och inkludering. Det är viktigt att framhäva olika demografier inom företaget, till exempel juniora och seniora anställda, manliga och kvinnliga anställda, samt individer från underrepresenterade grupper. Resultaten visar att IT-branschen befinner sig i en ständig process av innovation och utveckling samtidigt som den är starkt konkurrenspräglad vad gäller att attrahera topprekryter som kan välja mellan sina framtida arbetsgivare. Det finns också ett behov av att bredda perspektiven vid skapandet av IT-lösningar för olika grupper globalt, och det råder en tydlig brist på kvinnor inom branschen. Därför är det viktigt för IT-företag att kommunicera sitt EB med mångfald och inkludering i åtanke – och i praktiken genom att använda det reviderade ramverket som presenterar relevanta aktörer, verktyg, kommunikationskanaler och dimensioner av mångfald och inkludering. På ledningsnivån rekommenderas ett nära samarbete mellan lokala och internationella aktörer, att modern teknik utnyttjas, och att och extern kommunikation följs upp för att locka potentiella kandidater som en dag kan bli ambassadörer för företaget.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur en kommunal verksamhet på landsbygden, belägen nära en större stad, kan attrahera och behålla individer med spetskompetens. Detta då det råder kompetensbrist och demografiska förändringar. Vidare avser uppsatsen att undersöka vilka faktorer som kan påverka kompetensförsörjningen samt hur möjliga och befintliga arbetstagare uppfattar dessa. Med faktorer menas exempelvis belöningar, förmåner eller verksamhetens kommunikation med omvärlden. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bottnar i begreppen spetskompetens och kompetensförsörjning som sedan mynnar ut i faktorer som påverkar dessa. De olika områdena förklaras utifrån en modell, figur 1, och sammanfogas på så vis. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod. En fallstudie har genomförts ikommun X med hjälp av semistrukturerade intervjuer vars respondenter representerar en kommunal verksamhet operativt samt strategiskt. Det har genomförts sex intervjuer med ingenjörer (det operativa perspektivet) samt två intervjuer med personalkonsulter (det strategiska perspektivet). Utöver detta ligger även en dokumentkälla till grund. Slutsats: Det som krävs för att en kommunal verksamhet, belägen på landsbygden, ska kunna kompetensförsörja de positioner som kräver spetskompetens är i grund och botten en lön. Vidare finns olika uppfattningar om vad som är en attraktiv faktor. Något som är genomgående hos alla respondenter som representerar spetskompetensen är att de uppfattar inre motivation samt psykosociala belöningar som mest attraktivt. Detta kan och bör en kommunal verksamhet utveckla förståelse kring samt arbeta aktivt med. Detta kan exempelvis göras med hjälp av ett belöningspaket samt olika chefsutbildningar. / Purpose: The purpose with this paper is to gain knowledge for how a municipal organization on the countryside, located near a larger city, can attract and retain individuals with excellence, when there is a lack of competence and demographic changes. Furthermore, the paper aims to investigate what factors can affect the supply of competence and how potential and current employees perceive them. Factors include, for example, rewards, benefits or the company's communication with the outside world. Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is based on the concepts of excellence and the supply of competence, which then culminate into factors that influence them. The different areas are explained on the basis of a model, figure 1, and thus joined together. Method: This paper is based on a qualitative method. A case study has been conducted at municipality X with the help of semi-structured interviews whose respondents represent a municipal organization operationally and strategically. Six interviews with engineers (the operational perspective) and two interviews with personnel consultants (the strategic perspective) have been conducted. In addition to this, a document source was also used. Conclusion: In order for a municipal organization, located on the countryside, to be able to supply competence to the positions that require excellence is basically a salary. Furthermore, there are different perceptions of what an attractive factor is. Something that is common to all respondents who represent excellence is that they perceive internal motivation as well as psychosocial rewards as the most attractive. This is something that a municipal organization can, and should develop an understanding for and work for actively. This can be done, for example, with the help of a reward package and various managerial training.

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

I denna kritiska studie ämnar jag undersöka hur den svenska polisen konstruerar bilden av sig själv diskursivt i rekryteringskampanjen ”En större uppgift”. Sex texter publicerade på en av polisens officiella Facebooksidor har fått stå som studieobjekt och de är framtagna genom strategisk storytelling där en enskild polisanställd beskriver något eller några betydelsefulla skeenden ur sitt yrkesliv som polis. För att besvara hur polisen konstruerar bilden av sig själv har jag genom en transitivitetsanalys och en tematisering undersökt hur de centrala sociala aktörerna konstrueras, på vilka sätt identiteter och identifikationserbjudanden kommer till uttryck samt på vilka sätt värden realiseras i och genom texterna.  Studiens resultat visar att polisen konstrueras med språkliga resurser som återses i registret för strategisk storytelling, sprunget ur en marknadsdiskurs och de politiska direktiv som präglar polismyndigheten. Berättaren som organisationsrepresentant för polisen är den centrala sociala aktör som texterna handlar om och vars perspektiv läsaren får ta del av. Berättaren konstrueras som en handlingskraftig, flexibel och strategisk person som även är empatisk med ett respektfullt bemötande gentemot sin omgivning. Hen värdesätter mångfald och jämställdhet. Polisorganisationen görs inte så explicit eller synlig i materialet, utan förekommer i låg frekvens och konstrueras snarast som något berättaren tycker eller tänker om. Ändå framkommer det i analysen att polisen som organisation står för organisatoriska värden såsom karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och gemenskap. Kort sagt visar analysen att polisen som organisation representeras genom berättaren och måste förstås genom denna, då de språkliga konstruktionerna annars i stor utsträckning döljer organisationen, dess identitet och värden. Vidare visar analysen att värden även realiseras genom exempelvis berättelsernas poäng och värderande språkhandlingar. Allmänheten, brottsoffer och gärningsmän utgör också centrala sociala aktörer i materialet, men realiseras i förhållandevis låg utsträckning jämfört med polisen. De ges snarast en funktion som hjälpmedel för att förmedla de värden och identifikationserbjudanden som polisen står för.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2023. Titel: HR-paradoxen: Att arbeta med mänskliga resurser som inte är på plats. Författare: Kajsa Roos och Petra Ruzsa-Pal Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Iva Josefsson Examinator: Mikael Lundgren  Problemformuleringar: Hur uppfattar HR-medarbetare att deras yrke förändrats, vad gäller arbete med organisationskultur och gemenskap, i och med det ökande distans- och hybridarbetet?  Hur kan HR-medarbetare arbeta för att skapa och upprätthålla gemenskap och en gynnsam organisationskultur vid distans- och hybridarbete? Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av hur HR-yrket förändrats i och med det ökande distans- och hybridarbetet samt att redogöra för hur HR-ansvariga kan arbeta med att skapa och upprätthålla gemenskap och en positiv organisationskultur i en tid präglad av distans- och hybridarbete.  Metod: Studien följer en induktiv ansats som bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där studiens empiri samlats in genom nio intervjuer förlagda på åtta olika organisationer med hjälp av semistrukturerade frågor. Empirin har senare analyserats, tolkats och kategoriserats.  Slutsats: Utifrån studien går det att se att HR-medarbetare behöver tänka och agera på ett annat sätt än tidigare, gällande både aktiviteter, rekrytering och relationsbyggande. Den främsta skillnaden är att de fysiska träffarna och relationerna hamnat i bakgrunden, därför behöver HR-medarbetare arbeta för att skapa nya arenor där dessa möten kan uppstå. Studien visar vidare att det är fördelaktigt att lägga ner mer tid och planering på aktiviteter som ämnar ersätta fysiska aktiviteter. Att vidare involvera personalen i viktiga beslut skapar ett bättre klimat och kultur, som präglas av tillit, fria val och god kommunikation. / Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2023. Title: The HR-Paradox: Working with human resources that are not present in the workplace Authors: Kajsa Roos and Petra Ruzsa-Pal Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisor: Iva Josefsson Examiner: Mikael Lundgren   Research questions: How do HR-employees perceive that their profession has changed, in terms of working with organizational culture and a sense of community, in relation to the increased occurrence of remote- and hybrid work? How can HR-employees work to create and maintain a favorable organizational culture and a sense of community in remote- and hybrid work? Purpose: The aim of this study is to present a picture of how the HR-profession has changed due to the increasing distance- and hybrid work and to explain how strategic HR-employees can work to create and maintain a sense of community and togetherness as well as a positive organizational culture in a time embossed by distance- and hybrid work. Method: This study follows an inductive approach based on a qualitative research strategy, where the study's empirical data has been collected though nine interviews held at eight different organizations, using semi-structured interview questions. The empirical material has later been analyzed and categorized.  Conclusion: Based on this study, we can see that HR-employees need to think and act in a different way than before, regarding both activities, recruitment and relationship building. The main difference has been that the physical meetings and relationships have fallen into the background, therefore HR-employees need to create new arenas where such meetings can occur. The study further shows that it is beneficial to spend more time and planning on activities that replace physical activities. Furthermore, involving the staff in important decisions creates a better climate and culture and should be characterized by trust and good communication.

Sveriges Kommuner och Regioner samt Statistikmyndigheten (SCB) prognostiserar att det kommer råda brist på sjuksköterskor i framtiden. Behovet av att förbättra kompetensförsörjningsarbetet finns och ett sätt är att sträva mot att bli en attraktivare arbetsgivare med ett starkare arbetsgivarvarumärke. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för sjuksköterskor för att de ska anse att en arbetsgivare är attraktiv och vilja arbeta där. Sju yrkesverksamma sjuksköterskor med varierande erfarenhet i yrket intervjuades och svarade på öppna frågor gällande bland annat relationer på arbetsplatsen, utvecklingsmöjligheter, upplevelsen av vad som är viktigt på arbetsplatsen, synen på arbetsgivaren och rekrytering. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare behöver värdesätta sin personal. Därtill krävs ett bra ledarskap som bland annat innebär en chef som ser alla anställda, är rättvis, gör medarbetarna delaktiga genom att tillvarata deras kompetens och idéer. Utöver det krävs fungerande arbetsgrupper som bidrar till trivsel på arbetsplatsen. För att behålla sjuksköterskor behöver de få arbeta med patienter, göra nytta, ha adekvat lön, att arbete med utveckling möjliggörs, samt att tid och resurser finns till att bedriva en god vård. Arbetsgivare behöver förstå den stolthet som finns i sjuksköterskeyrket och att sjuksköterskor inte bara är händer i vården utan att deras största motivator i yrket är patienterna. Sjuksköterskor vill bli sedda som kompetenta medarbetare som kan bidra med kunskap och erfarenhet och arbetsgivaren behöver se, värdesätta och framförallt ta tillvara på det. Detta är faktorer en arbetsgivare behöver känna till för att kunna utveckla ett starkt arbetsgivarvarumärke inom vård och omsorg. / Sweden's Municipalities and Regions and the Statistics Authority (SCB) predict that there will be a shortage of nurses in the future. The need to improve skills supply work exists and one way is to strive towards becoming a more attractive employer with a stronger employer brand. The purpose of the essay is to find out which factors are important for nurses in order for them to consider an employer attractive and want to work there. Seven professional nurses with varying experience in the profession were interviewed and answered open questions regarding, among other things, relationships in the workplace, development opportunities, the experience of what is important in the workplace, the view of the employer and recruitment. The interviews were transcribed and analyzed using a content analysis. The result shows that employers need to value their staff. In addition, good leadership is required, which means, among other things, a manager who sees all employees, is fair, makes the employees involved by making use of their skills and ideas. In addition to that, functioning work groups are required that contribute to well-being in the workplace. In order to retain nurses, they need to be able to work with patients, to benefit, to have an adequate salary, to be able to work with development, and to have time and resources to provide good care. Employers need to understand the pride that exists in the nursing profession and that nurses are not only hands in care, but that their biggest motivator in the profession is the patients. Nurses want to be seen as competent employees who can contribute with knowledge and experience, and the employer needs to see, value and above all take advantage of that. These are factors an employer needs to know in order to be able to develop a strong employer brand within healthcare.