Bakgrund: Den ansträngda vårdverksamheten leder till negativa konsekvenser såsom att sjuksköterskor lämnar yrket, erfarenhetsbaserad kompetens försvinner och vårdens förutsättningar för god kvalitet försämras. Ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av sina arbetsförhållanden kan bidra till att de väljer att stanna kvar i yrket vilket kan leda till förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelse av rotationstjänstgöring mellan ambulans och annan instans inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fördelar med rotationstjänst; arbetsmiljön och arbetsbelastningen vid rotationstjänst samt Utmaningar med rotationstjänst. Specialistsjuksköterskorna beskrev fördelar med variationen i rotationstjänstgöring vilket gav arbetsglädje och trivsel, kombinationen av enheterna främjade självständighet och känslan av trygghet samt att rotationstjänsten var lärorik och utvecklande. Det framkom även att arbetsrelationer, arbetsbelastning och schema hade betydelse i hur rotationstjänsten upplevdes arbetsmiljömässigt. De utmaningar som beskrevs var framför allt svårigheter att driva uppdrag och verksamhetsutveckling. Slutsats: Baserat på resultatet är vår slutsats att rotationstjänst kan vara bra för kompetenshöjning och ökad trygghet i yrkesrollen, förutsatt att specialistsjuksköterskorna får vara delaktig i beslut om att arbeta med denna slags tjänstgöringsform då den inte kan förutsättas passa alla. Fortsatt forskning behövs dock med ett större urval av deltagare och med longitudinell ansats för att få ökad förståelse hur tjänstgöringsformen upplevs över tid.

Bakgrund Undervisningen i skolan möjliggörs bland annat av de ramfaktorer som finns. Här lyfts speciellt ämnets tilldelade timmar i timplanen, läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav samt dess övergripande fostringssträvan att få kommande generationer att anamma hållbar utveckling. Hem- och konsumentkunskapslärarnas situation är svår då kursplanens ambition överskrider dess tilldelade timmar. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ämnesintegrera undervisning. Syfte Undersökningens syfte var att studera hem- och konsumentlärares erfarenhet av och syn på ämnesintegrerad undervisning och hållbar utveckling. Metod Studien var en kvantitativ undersökning i form av en elektronisk enkät som skickades ut till alla yrkesaktiva HKK-lärare i Sverige, höstterminen 2016. Resultat Enkäten besvarades av 5 % av Sveriges HKK-lärare och visade att de allra flesta (91 %) av deltagarna hade prövat att ämnesintegrera och att samarbetsparterna fanns bland alla andra skolans ämnen. Fördelarna med ämnesintegrering ansågs överväga nackdelarna. Arbetssättet hindrades allra mest av brist på tid, främst planeringstid. Studien visade också att HKK-lärarna ansåg att ämnesintegrering ökade tidseffektiviteten med ökad måluppfyllelse och arbetsglädje som resultat. Det framkom också att lärarna behövde öka sina kunskaper i hållbar utveckling. Slutsats Skolledningen skulle kunna bidra till ökad ämnesintegrering genom att påverka lokala ramfaktorer och då främst genom att få till schematekniskt gynnsamma lösningar samt att tillgodose fortbildningsbehoven. Detta skulle kunna förbättra HKK-lärarnas arbetsbörda, öka professionalismen och höja ämnets status. / Background The teaching at School is, among other things, dependent on frame factors. This study is specifically looking at the allocated teaching hours, the subject content and the indicators for grading that the curriculum dictates as well as the overall aim of the Swedish school system to generate future generations of sustainability minded citizens. The Home and Consumer Studies (HCS) teachers’ situation is difficult with an overambitious curriculum compared to its allocated hours. One possible solution to that problem could be an integrated curriculum. Objective The aim for this study was to study the Swedish HCS teachers’ experience of and attitudes towards integrated curriculum and sustainable development. Method The study had a quantitative approach and a digital questionnaire was sent out to all active HCS teacher in Sweden, at the beginning of the autumn term of 2016. Results The questionnaire was answered by 5 % of the Swedish HCS teachers and showed that a large majority (91 %) of the teachers had experienced integrated curriculum and that teamwork including all other school subjects had been done. The advantages of integrated curriculum outweighed the disadvantages. Lack of time, mainly lack of allocated planning time, was the greatest hindrance to integrated curriculum. The study showed that the HCS teachers saw that integrated curriculum has the potential to contribute to improved time efficiency with increased goal completion and job satisfaction as a result. The study also showed that the teachers need to improve their knowledge of sustainability. Conclusion The head of schools could contribute to increased integrated curriculum activities by influencing the local frame factors, for most by enforcing satisfactory timetable solutions that ensures the possibilities of cooperation and ensuring adequate in-service programs for educators. This could contribute to better work situation for the teachers, increased professionalism and improved status of the subject.

Background: High demands are being placed on the preschool teacher in the preschool profession today. The conditions why preschool teachers' should be able to offer a good pedagogical activity is the work team's ability to cooperate together and also a pleasant working environment. Objective: This study aims to increase knowledge of preschool teachers' experiences of their work environment, how it affects them and what is perceived to promote a good working climate. Method: The study was conducted with qualitative interviews of six preschool teachers in the same municipality. The only requirement was that all preschool teachers were legitimized. Results: The analysis resulted in three categories: Preschool's everyday life, physical working environment and psychosomatic work environment. The result of these categories is that preschool teachers' experienced increased work tasks, large children's groups and a lack of time, which resulted in the workload being perceived as high This affects the preschool teachers' satisfaction in the work in the form of stress and a feeling of inadequacy. Despite a high workload in the profession, the result shows that all preschool teachers' felt that they had chosen the right occupation in view of the freedom of work and the children's contributing joy. Conclusions: The conclusions of this study shows that there are high demands on preschool teachers' today, but that the joy for the work and the preschool children is what contributes to the preschool teachers still remaining in the profession. / Mycket talar för att det idag ställs höga krav på förskolläraren i förskolläraryrket. Grunden för att förskollärarna ska kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet är beroende av arbetslagets förmåga att samarbeta tillsammans och att en trivsam arbetsmiljö råder på arbetsplatsen. Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares upplevelser av sin arbetsmiljö, hur det påverkar dem och vad som upplevs främja ett gott arbetsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex förskollärare i samma kommun intervjuades. Kravet i studien var att deltagarna var legitimerade förskollärare. Resultatet av förskollärarnas upplevda arbetsmiljö visar att det råder höga krav på förskollärarna idag. Förskollärarna upplevde ökade arbetsuppgifter, stora barngrupper och brist på tid vilket resulterade i att arbetsbelastningen upplevdes som hög. Detta påverkade förskollärarnas tillfredställelse i arbetet i form av stress och en känsla av otillräcklighet. Vidare visade resultatet att en positiv inställning, ett bra samarbete och möjligheten till egen utveckling gynnar både förskollärarens arbetsglädje och arbetsklimatet i verksamheten. Trots en hög arbetsbelastning i yrket visar resultatet att samtliga förskollärare kände att de valt rätt yrke på grund av arbetets frihet och barnens avsmittande glädje.  Slutsatserna av studien visar att det råder höga krav på förskolläraren i förhållande till de upplevda resurserna. Den positiva inställning i arbetet och förskollärarens inflytande över sin arbetssituation kan betraktas som gynnande för både arbetsglädjen och arbetsklimatet. Slutsatsen av studien visar att glädjen för arbetet och barnen är det som bidrar till att förskollärarna fortfarande finner motivation i yrket.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. / During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Title: The Janus face of the informal work - A qualitative study of women's informal work Research question: What are women’s perceptions of the informal work? Purpose: The purpose of the study was to make an inventory of women’s perceptions of the informal work that is part of a woman’s lot. Method: This study was conducted with an inductive research approach using a qualitative research strategy. The empirical material used in the study was collected through unstructured interviews with seven different women. Conclusions: The answer to this study’s research question is that the study’s women informers’ perceptions of the informal work are both positive and negative. The study’s main finding is first and foremost that the study’s women informers experience two different kinds of informal work. The first kind is informal work related to household chores and the other kind is formal- informal work. The second finding of the study is that there is a Janus face to discover when it comes to women’s informal work since the positive sides of the informal work affects the neg- ative sides and vice versa. Keywords: Gender roles, gender stereotypes, gender status, gender hierarchy, work-life bal- ance, work-life conflict, stress, motivation, job satisfaction, unpaid work, informal work, invis- ible work.

The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården.  Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den. / Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. / The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.

I denna fallstudie har SeventyOne Consulting analyserats som ett exempel på en organisation som verkar under det kommande paradigmet inom kvalitetsutvecklingen. Studien kopplar samman teori från kvalitetfältet med design thinking, paradigmteori och teori om människocentrerad företagskultur. Syftet var att bidra med kunskap gällande vilken roll design thinking och människocentrerad företagskultur kan spela i ett kommande paradigm inom kvalitetsutveckling. Frågeställningarna var: 1. Hur kan det kommande paradigmet i kvalitetsutveckling förstås? 2. Vilken roll kan design thinking och en människocentrerad företagskultur spela i det kommande paradigmet? Metoden inkluderade semi-deltagande observationer av organisationen, icke-deltagande observationer av arbetet med kunder, intervjuer med företagets medlemmar samt dokumentationsanalys. Studien har huvudsakligen genomförts online. Dess resultat har organiserats i den metaforiska och hypotetiska analysmodellen bröllopstårtan, vilken illustrerar hur en människocentrerad företagskultur baserad på psykologisk trygghet, Teal-principer och glädje utgör grunden för att hantera kunders komplexa problem utifrån de metodologiska strategierna relatera och samskapa, eklektisk metod och ett design thinking mindset. Design kapabilitet har analyserats som förmågan att sammankoppla och arbeta utifrån flera olika kunskapstraditioner samtidigt, samt integrera företagskulturer utifrån en människocentrerad bas. Människocentrerad kultur har därmed förståtts som en förutsättning för att kunna möta komplexiteten och innovationskraven som präglar det nya paradigmet, medan design thinking förståtts som en potentiellt användbar metod, förutsatt att design kapabilitet utvecklats. / In this case study, SeventyOne Consulting was analysed as an example of an organisation operating under the coming paradigm in quality management. The study connected theory from quality management, design thinking, paradigm theory and human-centred culture theory. The purpose was to contribute with knowledge concerning what role design thinking and a human-centred culture can play in the coming paradigm of quality management. The research questions were: 1. How can the coming paradigm of Quality Management be understood? 2. Which roles can design thinking and a human-centred culture play in the coming paradigm? The method included semi-participatory observations of the organisation, non-participatory observations with its customers, interviews with its members and document analysis. The study has mainly been performed online. Its result were organised into the metaphorical and hypothetical analytic model of the wedding cake, illustrating how a human-centred culture based on psychological safety, Teal principles and happiness gives the foundation for handling customers’ complex problems through the methodological strategies relate and co-create, eclectic methodology and a design thinking mindset. Design capability was analysed as the ability to connect and work simultaneously with different kinds of knowledge and integrating cultures, while also coming from a human-centredness. Human-centred cultures were thereby understood as an important prerequisite for being able to meet the complexity and innovative demands of a new paradigm, while design thinking was understood as a potentially suitable method, provided that design-capability has been developed. / <p>2021-06-06</p>