Syftet med denna uppsats var att undersöka butikssäljares erfarenheter och upplevelser av personalutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där sammanlagt åtta respondenter, sju säljare och en butikschef, verksamma inom sju konfektionskedjor intervjuades. Resultatet visade att omfattningen av personalutbildningen, generellt sett, är högst begränsad för säljare. Butikschefer och dekoratörer, prioriterades vid tilldelning av personalutbildning. Säljarna uttryckte intresse för mer personalutbildning, då tidigare personalutbildning beskrevs som givande. Den sociala aspekten betonades av säljarna med möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan anställda i andra butiker. Den personalutbildning som givits var främst inriktad på två områden: värderingar och att skapa en viss kultur kring kundbemötande och image samt sortimentskunskap och varuexponering. Som metod vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv intogs vidare vid analys av säljarnas erfarenheter av och möjligheter till personalutbildning. Som begränsande faktor för möjligheter till personalutbildning uppgavs ekonomi och administrativa aspekter för företagen. De överordnades vilja att föra ut den kunskap de fått i personalutbildningen till säljarna spelade en viktig roll för denna yrkesgrupps möjligheter att ta del av förekommande personalutbildning. Tendenser till en förändring av inställningen till personalutbildning för säljare, kunde ses i satsningar på utbildning via företagens intranät. Denna utbildning omfattade även butikssäljarna vid respektive butik. Slutsatserna som kunde dras av undersökningen var att säljarnas möjligheter till personalutbildning är begränsade till omfattning och innehåll. Handelsanställdas möjligheter till personalutbildning är beroende av butikschefers och andra prioriterade gruppers vilja att föra vidare kunskap och erfarenheter från genomförda utbildningsinsatser.

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>

Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

<p>Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet.</p>

Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet. / Ergopriset

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.

<p>Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.</p><p>Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.</p><p>Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.</p><p>Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor.</p> / <p>This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life.</p><p>The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis.</p><p>The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.</p>

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund. Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag. Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys. Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor. / This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life. The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis. The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.