Glass ceiling is a phenomenon that describes an abstract barrier that hinders career progression and promotion to higher management positions. A majority of studies regarding this discrimination in workplaces have solely focused on women as victims. The purpose of this study is to investigate how the phenomenon is expressed in workplaces and how it could also be intersectionally conditioned by examining how experts perceive glass ceiling discrimination, which is related to several grounds of discrimination. A phenomenographic approach has been implemented to capture perceptions from experts through semi-constructed interviews along with an extraction and examination of several documents to strengthen their perspectives. The experts' contributions are evaluated through a social constructivist approach. The findings of glass ceiling are separated into different themes: individual, situational, and cultural as well as interpersonal relationship barriers. The glass ceiling discrimination has been shown to mostly affect women; however, intersectional factors have shown to create various power structures that strengthen discrimination for individuals who belong to multiple grounds of discrimination. The study contributes to an unique viewpoint of how discrimination and the glass ceiling can occur in workplaces today. The findings are useful when working with discrimination- and gender equality.

Strengthening the safety culture with the aim to build safe and healthy workplaces is in focus for many organizations. Safety and health is affected by various factors as for example systematic safety management, management focus, an informed culture, participation, involvement, social processes and empowerment. The studied mining company Boliden have had an extensive safety culture project at one of the units, the concentrator in Garpenberg. The aim of this study was to find out what activities and methods the unit has implemented and which of these that seem to have the greatest influence on improving the safety culture. There are few studies giving managers and organizations more of practical guidance and previous studies of safety culture in the mining industry is also rare. This qualitative study was conducted through analysis of company documents, participative observation and interviews. The result showed employees perception of a strengthened safety culture with changed safety behaviours, ownership in the organization, confidence to give feedback and entrepreneurs on track with safety. The project was also perceived to have led to stress in the organization, with lack of resources partly affected by the time taken to participate. The accident rate has also been decreased, from several accidents with absence per year, to 490 days without accidents with absence. The result also showed that the most influential factors seems to be the safety and health management system that is fully integrated with production and quality, the visualization on whiteboards, the daily steering meetings and the communication coming from them, the management clear safety focus, the unit’s teamwork with behaviours and values and the broad and continuing participation. Improvement suggestions from the interviewees were both more standardization and instructions but also that too detailed instructions are perceived negative, the analyse is that it can hinder creativity. Other suggestions were stepwise implementation and a wish for more time to stabilize the result of the project. A conclusion from the study is that the safety culture project seems to have made a great effect at the unit, strengthening the safety culture. An overall conclusion is that the unit seems to have both a system and a cultural approach, with the somewhat unique and innovative health and safety management system that govern for a systematic and sustainable way of working, with integrated reminders of safety behaviours. This may be the core affecting factor of what seems to have been a very successful project. / Att stärka säkerhetskulturen med målet att bygga säkra och hälsosamma arbetsplatser är i fokus för många organisationer. Säkerhet och hälsa påverkas av olika faktorer som till exempel systematisk säkerhetsarbete, fokus hos chefer och ledare, en informerad kultur, delaktighet, involvering, sociala processer och delegerat ansvar. Det studerade gruvbolaget Boliden har haft ett omfattande säkerhetskulturprojekt på en av enheterna, anrikningsverket i Garpenberg. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka aktiviteter och metoder som enheten har genomfört och vilka av dessa som verkar ha störst påverkan på en förstärkt säkerhetskultur. Det finns få studier som ger chefer och organisationer mer av en praktisk vägledning och tidigare studier av säkerhetskultur i gruvindustrin är också sällsynta. Denna kvalitativa studie genomfördes med analys av företagsdokument, deltagande observationer och intervjuer. Resultatet visade medarbetarnas upplevelse kring en stärkt säkerhetskultur med förändrade säkerhetsbeteenden, ägarskap i organisationen, trygghet att ge feedback och att entreprenörerna medverkar i säkerhetsarbetet. Projektet uppfattas också ha lett till stress i organisationen, med brist på resurser som delvis påverkas av den tid det tar att vara delaktig. Olycksstatistiken har också minskat, från flera olyckor med frånvaro per år, till 490 dagar utan olyckor med frånvaro. Resultatet visade också att de mest påverkande faktorerna verkar vara arbetsmiljöledningssystemet som är fullt integrerat med produktion och kvalitet, visualiseringen på whiteboards, de dagliga styrmötena och kommunikationen runt dessa, ledningens tydliga säkerhetsfokus, arbetet i grupperna kring beteenden och värderingar samt den breda och löpande delaktigheten. Förbättringsförslag från de intervjuade var både mer standardisering och instruktioner men också att för mycket detaljerade instruktioner upplevs negativt och kan minska den egna kreativiteten. Andra förslag var att gradvis implementera förändringarna och också en önskan om mer tid att stabilisera resultatet av projektet. En slutsats från studien är att säkerhetskulturprojektet verkar ha gjort stor effekt på enheten och stärkt säkerhetskulturen. En övergripande slutsats är att enheten har både ett system- och ett kulturellt angreppssätt, med det något unika och innovativa arbetsmiljöledningssystemet som ger ett systematiskt och hållbart sätt att arbeta med integrerade påminnelser om säkerhetsbeteenden. Detta kan vara det som haft störst bidrag till vad som verkar ha varit ett mycket framgångsrikt projekt.

Abstract (sv): Denna uppsats undersöker de lärande- anpassningsprocesser som svenskar genomgår när de etablerar sig på internationella arbetsplatser. Med fokus på svenskar som arbetar i olika länder utgår studien från dessa två forskningsfrågor: Hur beskriver svenskar sina erfarenheter av att etablera sig på en arbetsplats utomlands? Vilka möjligheter och utmaningar identifierar svenskar i dessa sociala lärande- och anpassningsprocesser? Studien besvarar dessa frågor genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att utforska individuella erfarenheter av kulturell och professionell anpassning. Informanterna valdes genom snöbollsurval, där initiala kontakter inom forskarnas nätverk utökades för att inkludera ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv. Totalt intervjuades sex svenskar som arbetar utomlands, var och en med unika insikter om anpassningsprocessen i deras specifika geografiska och professionella kontext. Teoretiskt stödjer sig arbetet på Albert Banduras Social Cognitive Theory och teorin om situerat lärande av Lave och Wenger, vilket ger insikt i hur individer lär sig genom social interaktion och deltagande i arbetspraxis. Genom en tematisk analys av intervjudata framträder viktiga teman som drivkraft, kulturell anpassning och anpassningsstrategier. Resultaten visar att både inre drivkraft och en stark självförmåga är avgörande för framgångsrik anpassning. Kulturell anpassning framstår som en kontinuerlig process, där informanterna balanserar mellan att integrera sig i den nya miljön och behålla vissa svenska kulturella värderingar. Anpassningsstrategierna som utvecklas är centrala för att navigera i och dra nytta av den nya arbetsmiljön. Studien belyser vikten av proaktivitet och flexibilitet i dessa dynamiska lärande- och anpassningsprocesser. Denna forskning bidrar till en fördjupad förståelse av de komplexa processerna som individer genomgår när de flyttar mellan olika kulturella och professionella kontexter. Insikterna kan vara värdefulla för både organisationer och individer i en globaliserad arbetsvärld, och bidrar till kunskap om hantering av kulturella skillnader och sociala lärandeprocesser. Abstract (en): This thesis explores the learning and adaptation processes Swedes employees undergo when establishing themselves in foreign workplaces. Focusing on Swedes working abroad, the study is based on two research questions: How do Swedes describe their experiences of establishing themselves in a workplace abroad? And what opportunities and challenges do they identify in these social learning and adaptation processes? The study addresses these questions through a qualitative approach using semi-structured interviews to explore individual experiences of cultural and professional adaptation. The informants were selected through a snowball sampling method, where initial contacts within the researchers' network were expanded to include a wide spectrum of experiences and perspectives. A total of six Swedes working abroad were interviewed, each providing unique insights into the adaptation process in their specific geographical and professional context. The study is supported by Albert Bandura's Social Cognitive Theory and the theory of Situated Learning from Lave and Wenger, which provides insight into how individuals learn through social interaction and participation in work practices. A thematic analysis of the interview data reveals key themes such as motivation, cultural adaptation, and adaptation strategies. The results show that both internal motivation and a strong sense of self-efficacy are crucial for successful adaptation. Cultural adaptation emerges as a continuous process, where the informants balance integrating into the new environment and maintaining certain Swedish cultural values. The adaptation strategies developed are central to navigating and benefiting from the new work environment. The study highlights the importance of proactivity and flexibility in these dynamic learning and adaptation processes. This research contributes to a deeper understanding of the complex processes individuals undergo when moving between different cultural and professional contexts. The insights can be valuable for both organizations and individuals in a globalized work world, contributing to knowledge about managing cultural differences and social learning processes.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. <strong>Syfte: </strong>Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. <strong>Metod: </strong>Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. <strong>Resultat: </strong>Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. <strong>Slutsats: </strong>Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal.</p> / <p><strong>Background: </strong>The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. <strong>Aim: </strong>To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. <strong>Method: </strong>Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. <strong>Result: </strong>Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. <strong>Conclusion: </strong>The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.</p>

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Slutsats: Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal. / Background: The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. Aim: To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. Method: Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. Result: Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. Conclusion: The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment. (The concept immigration status is used instead of ethnicity). The results show, however, that there is correlation between individual social categories (gender, immigration status and class) and some specific types of vulnerability mentioned in the survey.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

Titel: Motivera i det bästa av två världar Författare: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Hybrida arbetsplatser har omformat företagsvärlden, och beskrivs som framtidens sätt att arbeta på. Då arbetssättet innebär en kombination av arbetsplatser där anställda arbetar både på plats och distans, skapas unika möjligheter och utmaningar för den hybrida arbetsplatsen. Dessa möjligheter och utmaningar kan medföra både positiva och negativa effekter på medarbetares motivation, vilket beskrivs som en central aspekt för ledare att förstå och fokusera på. Ledare har genom sin roll en stor möjlighet att inverka på medarbetares motivation, vilket gör det av intresse att förstå hur ledare arbetar med motivation hos medarbetare i en hybrid arbetsplats. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur ledare arbetar med motivation hos sina medarbetare i hybrida arbetsplatser, utifrån ledares perspektiv. Studien ämnar undersöka syftet utifrån tidigare forskning om den hybrida arbetsplatsen, ledares roll i motivation och Självbestämmelseteorin. Forskningsfrågor: • Vilka utmaningar och möjligheter upplever ledare i att upprätthålla god motivation i en hybrid arbetsplats? • Hur arbetar ledare för att försöka hantera, respektive ta vara på dessa utmaningar och möjligheter till att påverka sina medarbetares motivation? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ flerfallstudie och tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningsätt. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer. I enlighet med studiens syfte utgör den aktuella urvalsramen ledare som arbetar på en hybrid arbetsplats och har medarbetaransvar. Med en iterativ ansats har ökad förståelse för fenomenet gradvist kunnat växa fram genom att röra oss mellan teori och empiri. En tematisk analys har därefter genomförts. Slutsats: Studien visar att den hybrida arbetsplatsen medför både utmaningar och möjligheter i hur motivation kan främjas. Några av de främsta utmaningarna för ledare i att främja motivation beskrivs som att finna balansen mellan behovet av autonomi och kontroll, den minskade sociala interaktionen och svårigheter i att skapa tillit. Den främsta möjligheten som tas upp grundar sig i den ökade flexibiliteten, vilket främjar motivation i flertalet olika aspekter. För att kunna hantera dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, indikerar resultatet på emotionell intelligens, en ökad vikt av att se till individers olika behov samt ökat fokus på relationsbyggande som huvudsakliga framgångsfaktorer för ledare att lyckas. / Title: Motivating in the Best of Both Worlds Authors: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Supervisor: Janet Johansson Background: Hybrid workplaces have reshaped the business world and are described as the way of working in the future. As hybrid workplaces involve a combination of on-site and remote work, unique opportunities and challenges arise for the hybrid workplace. These opportunities and challenges follow with both positive and negative effects on employees’ motivation, which is seen as a crucial aspect for leaders to understand and focus on. Leaders have a significant opportunity to influence employees’ motivation through their role, making it a topic of interest to understand how leaders work with motivation in a hybrid workplace. Aim: The purpose of the study is to create an increased understanding of how leaders work with employee motivation in hybrid workplaces, from the leaders' perspective. The study aims to investigate the purpose based on previous research on the hybrid workplace, leaders' role in motivation and Self-determination theory. Research questions: • What challenges and opportunities do leaders experience in maintaining good motivation in a hybrid workplace? • How do leaders work to try to manage or take advantage of these challenges and opportunities to influence their employees' motivation? Methodology: The study consists of a qualitative multiple case study and adopts a phenomenological scientific approach. The empirical data for the study were collected through seven semi-structured interviews. In line with the study's purpose, the selected sample frame comprises leaders working in a hybrid workplace with personnel responsibilities. Employing an iterative approach, a deeper understanding of the phenomenon has gradually emerged by moving between theory and empirical data. A thematic analysis was subsequently conducted. Conclusion: The study shows that the hybrid workplace follows with both challenges and opportunities in motivating employees. Some of the key challenges for leaders in fostering motivation are finding a balance between the need for autonomy and control, dealing with reduced social interaction, and difficulties in building trust. The primary opportunity identified is rooted in increased flexibility, which promotes motivation in various aspects. To address these challenges and take advantage of the opportunities, the findings indicate the importance of emotional intelligence, greater emphasis on addressing individual needs, and increased focus on relationship-building as key success factors for leaders.

Rapporter om mycket stillasittande och sämre folkhälsa lägger allt större fokus på våraarbetsplatser eftersom vi spenderar mycket tid där. En arbetsplats ska vara hälsofrämjande ocherbjuda friskvård, där vissa till och med kräver obligatorisk friskvård på arbetstid. Denna studieundersöker om det finns skillnader på hur personer uppfattar sin hälsa beroende på om de harobligatorisk friskvård eller inte. Vidare undersöks om de är mindre stillasittande, mer fysiskaktiva och mer motiverade till att utföra fysisk aktivitet. 61 respondenter svarade på en enkät,varav 23 respondenter hade obligatorisk friskvård på arbetstid. Enkäten innehöll förutomdemografiska frågor, självskattningsfrågor från tre skalor, Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) och Intrinsic MotivationInventory (IMI). Resultaten behandlades i Jamovi och redovisades genom medelvärde ochspridningsmått i tabeller och diagram. För att testa signifikansen användes T-test för oberoendegrupper Mann-Whitney U-test och Welch’s t-test. Resultatet visade att respondenterna medobligatorisk friskvård på arbetstid skattade sig själva högre på en egenskattad skala om hälsa,än de som inte hade obligatorisk friskvård. Respondenterna med obligatorisk friskvård skattadesig också utföra mer fysisk aktivitet än de andra respondenterna. Dock hittades ingensignifikant skillnad i motivation eller stillasittande. Resultatet pekar på att arbetsplatser medobligatorisk friskvård bidrar till bättre upplevd hälsa och mer fysisk aktivitet hos sina anställdamen förebygger inte stillasittandet. / Reports of a lot of sedentary behaviour and poorer public health are putting more andmore focus on our workplaces because we spend a lot of time there. A workplace must behealth-promoting and offer wellness and exercise activities, with some even requiringmandatory wellness and exercise activities during working hours. This study examines whetherthere are differences in how people perceive their health depending on whether they havemandatory wellness and exercise activities or not. Furthermore, it is investigated whether theyare less sedentary, more physically active and more motivated to perform physical activity. 61respondents responded to a survey, of which 23 respondents had mandatory wellness andexercise activities during working hours. The survey contained, in addition to demographicquestions, self-assessment questions from three scales, the Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) and the Intrinsic MotivationInventory (IMI). The results were processed in Jamovi and reported through mean and variancemeasures in tables and diagrams. To test the significance, the Mann-Whitney U-test andWelch's t-test were used. The results showed that the respondents with mandatory wellness andexercise activities during working hours rated themselves higher on a self-rated scale abouthealth, than those who did not have mandatory wellness and exercise activities. Therespondents with mandatory wellness and exercise activities also rated themselves performingmore physical activity than the other respondents. However, no significant difference wasfound in motivation or sedentary behaviour. The results indicate that workplaces withmandatory wellness and exercise activities contribute to better perceived health and morephysical activity among their employees, but do not prevent sedentary behaviour.