<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

<p> </p><p>Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi. Inom ramen för miljörätten, som IPPC-direktivet är ett uttryck för, har det dessutom undersökts hur rätten till en god miljö erkänns inom olika rättsordningar, med betoning på EU och dess medlemsstater, och hur den är kopplad till god förvaltning. Likaså har en europeisering av förvaltningsrätten diskuterats i uppsatsen.</p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.</p>

No description available.

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

Syftet med studien var att utifrån ett vårdtagarperspektiv nå ökad kunskap om och förståelse för hur äldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras på åtta intervjuer med äldre vårdtagare mellan 67 och 89 år, fyra män och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd på olika enheter i kommunal verksamhet. Under analysen framkom tre kategorier; •Den äldre som individ - förutsättningar och förväntningar •Yttre påverkande faktorer – rehaborganisation, miljö och bemötande •Sjukgymnastinsatsernas innehåll och karaktär Resultatet visar att de intervjuade med en övergående funktionsnedsättning, t.ex. efter höft-fraktur, som fått sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod på en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, väsentligen var nöjda med den behandling de fått. Däremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsättning, t.ex. efter stroke, ett missnöje över den sjukgymnastiska behandling de fått. Dessa vårdtagare har fått sjukgymnastik i hemsjuk-vården eller på särskilda boende och de uttrycker ett missnöje framförallt över att tillgången är begränsad men även gällande kvalitén. Sjukgymnastik är ett viktigt inslag i många äldres liv, både i direkt anslutning till sjukdom eller skada men även för de med störst funktionsnedsättning. De ser sjukgymnastik som ett sätt att förbättra och/eller behålla sin fysiska funktionsförmåga i ett led att behålla sin själv-ständighet, integritet och livsstil. Alla informanter uttrycker en vilja och drivkraft till att vara självständiga, en önskan om att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis &amp; Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis &amp; Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa. På vår väg till vårt resultat och vår diskussion, har vi studerat Röris, profession och yrkesstatus för lärare i idrott och hälsa, för att få ett empiriskt underlag. Vi finner i denna studie att Röris är en produkt som går med vinst för Friskis &amp; Svettis, men även att produktens inne-håll utför moment som läraren i ämnet idrott och hälsa utför. Därmed finner vi att det kan kom-ma att påverka professionen för lärare i ämnet idrott och hälsa, för att lärare med andra ämnen lär ut kunskap som ligger till grund för professionen för lärare i idrott och hälsa.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.