Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare ser på bedömning i de samhällsorienterande ämnena. Detta har skett genom att titta på hur lågstadielärare arbetar med bedömning i de samhällsorienterande ämnena, hur de ser på styrdokumentens kunskapskriterier relaterat till sin autonomi och genom att undersöka deras förmåga att göra likvärdiga bedömningar i de samhällsorienterande ämnena. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet (årskurs 1–3). De intervjuade lärarna fick beskriva hur de arbetar med bedömning samt planering och dokumentation av bedömning i de samhällsorienterande ämnena. De fick även frågor om hur de ser på styrdokumenten, sin autonomi och sitt friutrymme samt sin egen förmåga att göra bedömningar. Resultatet visar att flertalet av de intervjuade lärarna funderar mycket över sin förmåga att göra likvärdiga bedömningar och önskar tydligare riktlinjer. Samtidigt uppger ändå de allra flesta lärarna att de upplever sig vara kapabla till välgrundade och rättvisa bedömningar i de samhällsvetenskapliga ämnena och att de är medvetna om aspekter som kan försvåra en likvärdig och saklig bedömning.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur en 2-årig intervention med ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet samverkar med elevernas måluppfyllelse och betyg. Frågeställningarna var: Vilka eventuella skillnader i måluppfyllelse och betyg kan ses hos eleverna i interventionen jämfört med skolans övriga elever som läser samma kurs? Ytterligare frågeställningar var om detta såg olika ut för elever på yrkesförberedande program respektive högskoleförberedande program samt för flickor respektive pojkar. Metod: Fem klasser i år 1 på gymnasiet fick göra ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1. Fem olika inriktningsval gavs; ”styrketräning”, ”dans och träning till musik”, ”hälsa, motion och mental träning” samt ”boll-, slag- och nätspel”. Betygsdata samlades in efter avslutad kurs och Pearson's χ2 och Mann Whitney U användes för analys av data.  Resultat: Analyserna visade inga signifikanta skillnader mellan intervention och kontrollgrupp i vare sig måluppfyllelse eller betyg i interventionen som helhet. Däremot sågs en signifikant skillnad (p = 0,002 respektive 0,028) på programnivå där elever på yrkesförberedande program i interventionen hade lägre måluppfyllelse såväl som lägre betyg i en jämförelse med övriga elever på yrkesförberedande program. Bland elever på högskoleförberedande program sågs en signifikant skillnad (p = 0,010) i betyg (fler A och högre medelbetyg i interventionsgruppen) men ingen skillnad i måluppfyllelse. Inga signifikanta skillnader framkom i jämförelse mellan flickor respektive pojkar i och utanför interventionen. Slutsats: Inga skillnader i måluppfyllelse och betyg sågs mellan interventions- och kontrollgrupp i interventionen som helhet. Elever på högskoleförberedande program var den grupp som gynnades positivt av interventionen medan elever på yrkesförberedande program i stället missgynnades. Att enbart erbjuda eleverna ett inriktningsval i idrott och hälsa är inte tillräckligt för att öka måluppfyllelse och betyg i kursen för elever generellt. Andra delar av autonomistödet är också av stor vikt. Det kan utifrån studiens resultat finnas anledning att utforma valmöjligheter i idrott och hälsa på ett annat sätt än genom en intervention med ett inriktningsval. / Aim: The purpose of this study was to investigate how a 2-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school related to students' goal attainment and grades. The research questions were: What potential differences in goal attainment and grades can be observed among students in the intervention group compared to other students in the same course? Additional research questions were whether this differed for students in vocational preparatory programs versus higher education preparatory programs and for girls versus boys.  Method: Five classes in year 1 of upper secondary school were given a choice of specialization in the course physical education 1. Five different specializations were offered: “strength training”, “dance and exercise to music”, “health, exercise and mental training”, and “ball, stroke and net games”. Grade data was collected after the completion of the course, and Pearson's χ2 and Mann Whitney U were used for data analysis. Results: The analyses showed no significant differences between the intervention and control groups in either goal attainment or grades in the intervention as a whole. However, a significant difference (p = 0.002 and 0.028, respectively) was observed at the program level, where students in vocational preparatory programs in the intervention group had lower goal attainment as well as lower grades compared to other students in vocational preparatory programs. Among students in higher education preparatory programs, a significant difference (p = 0.010) was observed in grades (more A's and higher average grades in the intervention group) but no difference in goal attainment. No significant differences were found between girls and boys in and outside of the intervention. Conclusion: No differences in goal attainment and grades were observed between the intervention and control groups in the intervention as a whole. The group that benefitted positively from the intervention was composed of students enrolled in higher education preparatory programs, whereas students in vocational programs were instead disadvantaged. Offering students only a choice of specialization in physical education is not sufficient to increase goal attainment and grades in the course for students in general. Other aspects of autonomy support are also of great importance. Based on the results of the study, there may be reason to design options for specialization choice in physical education in a different way than through an intervention with a choice of specialization.

Ämnet för denna uppsats växte fram då vi blev uppmärksammade på Anna Tufvessons bok Aktivt medarbetarskap (2017). Kraven på en anställd sträcker sig längre än att bara komma i tid och sköta sina arbetsuppgifter. En medarbetare bör idag ta ansvar för sig själv samt för sina kollegor, kommunikationen, relationerna och sin hälsa. Detta fick oss att tänka på hur offentlig verksamhet, som tydligt arbetar utifrån medarbetarskapets premisser, upprätthåller och bibehåller sin personal. Vad är det som motiverar anställda inom offentlig verksamhet när kraven är så tydliga och de yttre motivatorerna relativt frånvarande? Vår tanke var att inom medarbetarskapet finns det faktorer som påverkar medarbetarnas inre motivation i en positiv riktning. Denna uppsats ämnar söka förståelse för detta.  I undersökningens teoretiska referensram uppmärksammas medarbetarskap som arbetsform, inre motivation som fenomen och autonomi och kunskapsutveckling som nyckelfaktorer. Vårt metodval består av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in med tio fysiska ansikte mot ansikte intervjuer. Respondenterna är verksamma inom kommunal verksamhet i en mellanstor svensk stad. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats utifrån metoden innehållsanalys. Uppsatsen syfte besvaras genom dess tre frågeställningar. Slutsatserna är att respondenterna inom den kommunala verksamheten upplever sig ha en god autonomi i sitt arbete samt goda möjligheter för kunskapsutveckling. De faktorer inom medarbetarskapet som främjar den inre motivationen visar sig vara meningsfulla arbetsuppgifter, egenkontroll, samarbete och gemenskap samt kunskapsutveckling och en känsla av kompetens.

Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. Syftet var att undersöka barnmorskans upplevelse av att stödja den födande kvinnans autonomi under förlossningen. En kvalitativ metod användes var elva yrkesverksamma barnmorskor vid två förlossningsavdelningar i Mellansverige deltog i studien genom att svara på öppna frågor i ett webbaserat frågeformulär. Datan analyserades sedan med en tematisk analys. Två teman identifierades i resultatet. Tema ett - Tillgångar till att stödja kvinnan i hennes autonomi och tema två - Hinder för att stödja kvinnan i hennes autonomi. Under varje tema noterades kategorier som svarade på vilka tillgångar och hinder barnmorskan upplevde för att upprätthålla kvinnans autonomi. Kategorierna handlade om kommunikation, arbetsplatsen och kollegor samt kvinnans förkunskaper och önskningar. Slutsatsen av studien var att barnmorskorna behöver mer tid för att kunna genomföra mer holistiskt och personcentrerad vård under förlossningen. För att förstå kvinnans kontext behöver banmorskorna förutsättningar till att skapa en relation till kvinnan och på så vis ge henne förutsättningar till att stå upp i sin autonomi. / Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.  The purpose of this study was to investigate midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. A qualitative method was used, where eleven practicing midwifes from two different maternity wards in middle Sweden answered open questions in a web-based questionnaire. The data was then analysed with a thematic analyse. Two different themes were identified in the results. Theme one – Resources for supporting the woman’s autonomy, and theme two – obstacles for supporting the woman´s autonomy. Under each subject categories were identified which answered what resources and obstacles midwifes experienced for supporting the woman´s autonomy. The categories included communication, the workplace and colleagues as well as the woman´s prior knowledge and wishes. The conclusion of the study was that the midwifes need more time to be able to perform a more holistic and person-centred care during labour. To be able to understand the woman´s context the midwife needs conditions for creating a relation to the woman and through that give her the conditions for standing up in her autonomy.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköterskanska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datainsamlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär fördå kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp. / It is written in the description of competence for the Swedish nurses that the nurse should protect and respect the patients autonomy, integrity and dignity. Does today’s nurses really know what it means and do they know how to achieve this?What does todays nurses think autonomy involves? The purpose with this study was to illuminate nurse’s perception of the concept autonomy with how the patient’s integrity and dignity manifests in the healthcare. The data collection took place in form of qualitative interviews with seven registered nurses on the selected wards. The result showed that autonomy, integrity and dignity should be teached, educated, and repeated during the nurse’s career because then the nurse can preserve her competence about these concepts.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat. / Inadequate compliance with medication seriously affects patients with suffering and the society with great expenses. The purpose with this project was to examine and summarize causes of and preventive measures for inadequate compliance. To gain the most information on this topic we performed a literature review over research articles examining compliance among patients with chronic diseases. The result showed that patients´ attitudes, expectations and experiences of their disease and medical treatment, in combination with inadequate information and knowledge, were fundamental for the result in medication compliance. Patient-centred concordance with participation and mutual decisionmaking was central and presumed necessary in accomplished positive results in compliance

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ.

This study investigates how the supporting strategies of Swedish armed forces (SWAF) logistics and materiel procurement contributes to the crea-tion of national strategic autonomy. In a case study design, official strategy documents and actions of the Swe-dish government and authorities are examined through the lens of Mintzberg and Waters (1985) theory of strategy development combined with the appli-cation of logistical theories in a military context. The study is using three el-ements of analysis to structure the data: international collaborations; sus-tainment and freedom of action.The study finds that actions and collaborations indicate an emerging strategy that implements aspects of strategic autonomy. The upcoming analysis and decision on SWAF funding and constitution in the Swedish parliament has the potential to transform the developing strategy into a deliberate strategy of strategic autonomy.The study indicates a strategic dilemma in the choice between self-sustainment and being a reliable partner in collaborations.

After the recent pandemic a lot of people decided to work from home. Previous research has asked the question if leadership during distance work needs to evolve. Our study focuses on finding out what motivates the employees when they work from home and what kind of leadership they want. By using Situational leadership theory as a basis for the different leadership styles and using Job characteristics model to identify motivation factors. Through a qualitative method using semi structured interviews, we have found evidence that the employees are satisfied when they work from home. But they are missing the social aspects of work. The study also finds that more communication and adaptation is necessary for the workers to feel better. This would require the leadership to take on a supporting role. / Under pandemin bestämde sig många för att arbeta hemifrån. Många studier och tidigare forskningar har ställt frågan om ledarskap vid distans borde ändras. Våran studie fokuserar på att ta reda på vad som motiverar de anställda, och vilken typ av ledarskap som kan vara optimalt för arbetare som jobbar på distans. Genom att använda den situationsanpassade ledarskaps teorin som en grund för att undersöka de olika ledarstilarna och job characteristics-modellen för att identifiera motivationsfaktorer. Med hjälp av en kvalitativ metod som fokuserat på semistrukturerade intervjuer, har vi hittat bevis att de flesta distansarbetare trivs att jobba hemifrån, men de saknar den sociala delen från sitt jobb. Studien har också hittat att kommunikation måste utvecklas för att de arbetande ska kunna prestera och må bra, samt att chefens ledarstil måste utvecklas till en stödjande roll.