Having a strong autonomy is about being able to fully govern yourself. In the case of the Åland Islands and its autonomy, this is not the case. Although Åland received its autonomy over a hundred years ago, little progress has been made towards “being as fully sovereign as possible without being independent” which was agreed upon by Finland, Sweden and the League of Nations in 1921. This study aims to identify and analyse the strategies Åland have used in recent years in its attempt to protect and strengthen its autonomy. I have done this by interviewing political actors from all corners of the political landscape on Åland, from prime ministers to political party leaders and others, to hear how they personally have been involved – or what they know on the subject.

Sweden is considered a pioneering country when it comes to gender equality. However, we still see differences between men and women in working life, including in terms of salaries, managerial positions and working hours. In this study, we examine a number of other factors of working life that are interesting from a gender equality perspective. The essay examines experiences of autonomy, career opportunities, work-family conflict and work intensity, using factor analysis and regression analysis. We use both theories and previous research to get a deeper understanding of the four aspects. Small differences between men and women were found in autonomy and work intensity, while in experiences of career opportunities and work-family conflict we could not observe any differences.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

Denna uppsats undersöker hur hierarkisk nivå påverkar effekten av två typer av prestationsutvärdering på inre motivation med fokus på autonomi och kompetens. Tidigare forskning indikerar att subjektiv prestationsutvärdering har en övervägande positiv effekt på autonomi och kompetens oavsett hierarkisk nivå. Andra studier visar att objektiv prestationsutvärdering kan ha en mindre positiv effekt på anställda på både hög och låg hierarkisk nivå, vilket kan begränsa deras autonomi och kompetens. Studien bygger på en kvalitativ metod. Våra resultat visar att hierarkisk nivå kan ha viss betydelse på effekten av utvärderingssystem på inre motivation. Vi finner att effekterna kan variera både mellan olika hierarkiska nivåer men även inom samma nivå. Resultaten visar även att individuella karaktärsdrag och tidigare arbetslivserfarenheter kan få betydelse för hur prestationsutvärdering påverkar inre motivation. Framtida forskning kan därför undersöka hur de anställdas motivationsfaktorer påverkar organisationers val av utvärderingssystem.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vad yrkesverksamma svensklärare påmellanstadiet applicerar för undervisningsstrategier för att främja elevers motivation tillläsning av skönlitteratur. Forskningsfrågorna som denna studie besvarar är: - Anser yrkesverksamma svensklärare att deras inställning och engagemang tillläsning av skönlitteratur påverkar elevernas läsmotivation, och hur yttrar det sig? - Vilka undervisningsstrategier implementerar yrkesverksamma svensklärare i sinundervisning för att öka mellanstadieelevers motivation till läsning avskönlitteratur? - Vad är yrkesverksamma svensklärares syn på huruvida elevernas autonomi kringskönlitterära bokval påverkar deras läsmotivation? Tidigare forskning kring ämnet motivationsfrämjande undervisning visar att lärarensengagemang kring läsning och skönlitterära böcker, lärarens implementering av olikaundervisningsstrategier samt elevernas autonomi till skönlitterära bokval ärmotivationsfrämjande. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer, samt enenkätundersökning med 20 respondenter, har denna studie kommit fram till liknanderesultat. Lärarna som deltog i de empiriska insamlingsmetoderna, genomförda i dennaempiriska undersökning, framhäver lärarens engagemang till läsning samt elevernasautonomi kring bokval som betydelsefullt för elevernas läsmotivation. Utöver dessastrategier betonar lärarna som deltog i denna studie högläsning, samt samarbete medbibliotek, som effektiva metoder för att öka elevers motivation till läsning avskönlitteratur. Nyckelord: Autonomi, läsning, lärares engagemang, mellanstadieelever, motivation,skönlitteratur, strategier, undervisning.

Denna kvalitativa studie har som syfte att analysera tjänstemäns upplevelse av autonomi närde arbetar under flexibla arbetsvillkor. Avsikten med studien är att bidra till forskningsvärldenmed nya insikter för att på sikt skapa en effektiv och välmående arbetsmiljö för tjänstemän attverka i. I avsnittet teoretisk referensram har vi lyft upp och definierat både autonomi ochflexibla arbetsvillkor, då dessa begrepp är komplexa. Risker och möjligheter med flexiblaarbetsvillkor samt autonomi har även presenterats i syfte att få en djupgående bild av eventuellapositiva samt negativa påföljder av tidigare nämnda begrepp. Vi har även valt att ta medforskning som berör organisationens förhållningssätt till flexibla arbetsvillkor samt autonomi isyfte att få en förståelse av hur det kan påverka tjänstemännens upplevelse av autonomi när dearbetar under flexibla arbetsvillkor. Under metoddelen presenterar vi tillvägagångssättet förarbetsprocessen. Det har genomförts tio intervjuer med tjänstemän där materialet haranalyserats utifrån våra tre forskningsfrågor. I resultat- och analysavsnittet redovisastjänstemännens upplevelse av autonomi under flexibla arbetsvillkor där de beskriver att denyttjar sina arbetsvillkor men där nyttjandet påverkas av organisation, arbetsvillkorensutformning samt arbetsbörda. Vidare presenteras de slutsatser vi har kommit fram till för varjeforskningsfråga med en påföljande diskussion där styrkor och svagheter som vi finner i studienpresenteras. Vi avslutar avsnittet med att presentera förslag för framtida forskning beträffandevårt studieämne.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2024. Titel: Distansarbete, en förmån eller en fälla för medarbetarnas hälsa. Författare: Johanna Eriksson och Ella Pettersson  Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Anna Larsson Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vilka friskfaktorer upplever medarbetare är avgörande för ett hållbart distansarbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen och bidra med kunskap om vilka friskfaktorer som medarbetare anser vara mest avgörande för att distansarbete ska vara hållbart. Ett hållbart arbetsliv är av stor vikt i och med att alla människor ska klara av att arbeta utan att bli sjuka eller skadade, vilket stärker syftet för en studie likt denna. Metod: Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi som grund. Det empiriska materialet samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där det insamlade materialet analyserats, kategoriserats och tolkats. Studien har även använt en tvärsnittsdesign.  Slutsats: Studien visar att kännedomen om begreppet friskfaktorer är begränsad, särskilt på individnivå. Studien har identifierat tre centrala områden för hållbart distansarbete: ergonomi, kommunikation och autonomi, vilka konstruerats till friskfaktorer vid distansarbete. Historiskt sett har fokus legat på att identifiera riskfaktorer i arbetet, men det finns tecken på ett skifte där intresset för friskfaktorer ökar både på organisations- och samhällsnivå. Vidare visar studien att friskfaktorerna bör förstås i symbios med varandra och inte som fristående faktorer. Däremot framgår det att autonomi verkar ha en större betydelse än de andra friskfaktorerna vid distansarbete. / Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2024. Titel: Remote work, a benefit or a trap for employees health. Authors: Johanna Eriksson and Ella Pettersson Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisior: Anna Larsson Examiner: Mikael Lundgren  Research questions: Which health-promoting factors do employees perceive as crucial for sustainable remote work? Purpuse: The purpose of this study is to increase understanding and contribute knowledge about which health-promoting factors employees consider most crucial for sustainable remote work. A sustainable working life is of great importance, as everyone should be able to work without becoming ill or injured, which reinforces the purpose of a study like this. Method: The study follows an abductive approach based on a qualitative research strategy. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews, where the collected material was analyzed, categorized, and interpreted. The study also employed a cross-sectional design. Conclusion: The study shows that awareness of the concept of health-promoting factors is limited, especially at the individual level. The study has identified three central areas for sustainable remote work: ergonomics, communication, and autonomy, which have been constructed as health-promoting factors in remote work. Historically, the focus has been on identifying risk factors in the workplace, but there are signs of a shift where interest in health-promoting factors is increasing at both organizational and societal levels. Furthermore, the study shows that health-promoting factors should be understood in symbiosis with each other rather than as standalone factors. However, it appears that autonomy has greater significance than the other health-promoting factors in remote work.

No description available.

This master thesis examines Directive 2014/66/EU of the European Parliament and of the Council on the conditions of entry and residence of third-country nationals in the framework of an intra-corporate transfer, the so-called ICT-directive and its corresponding rules in the Swedish legal framework with a main point on the principles of good administration. This issue is deliberated in relation to the direct effect of the European Union and the national procedural and institutional autonomy to determine whether the Directive’s procedural safeguards have been implemented satisfactorily. The principle of good administration has a wide comprehension and therefore, in this thesis, the focus is on the right to have his or her affairs handled impartially and fairly, an obligation of the administration to give reasons for its decisions and a right to be heard in the Directive and the corresponding rules of the Swedish utlänningslagen (2005:716) and utlänningsförordningen (2006:97) also with consideration to the Swedish förvaltningslagen (1986:223) and the new förvaltningslagen (2017:900). This master thesis is based on the legal-judicial and comparative law approaches to solve the legal problems that arise after the national implementation of this Directive. Finally, criticism has been directed towards the principle of good administration in the Union law and Swedish law. / I denna magisteruppsats analyseras Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, det så kallade ICT-direktivet (Intra-Corporate Transfer) och de motsvarande reglerna i den svenska rätten med tonvikt på principen om god förvaltning. Ämnet behandlas i förhållande till Europeiska unionens direkta effekt och den nationella processuella och institutionella autonomin för att undersöka huruvida direktivets rättssäkerhetsgarantier har implementerats på ett tillfredställande sätt. Principen om god förvaltning har en bred förståelse och i denna uppsats sätts fokus på omsorgsprincipen, motiveringsskyldigheten och rätten att bli hörd i ICT-direktivet och de motsvarande reglerna i den svenska utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) samt med beaktande av förvaltningslagen (1986:223) och den nya förvaltningslagen (2017:900). Magisteruppsatsen tillämpar den rättsdogmatiska och komparativrättsliga metoden för att lösa de juridiska problemen som uppkommer vid den nationella implementeringen av ICT-direktivet. Slutligen har kritik riktats till principen om god förvaltning i unionsrätten och i den svenska rätten.