Sociala medier och användningen av dessa är enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att lämna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den använda metoden är enskilda intervjuer med utvalda respondenter. Som teoretiskt ramverk i arbetet och som grund i min förförståelse av ämnet har jag använt mig av litteratur om identitetsbildning av bland annat Giddens och Thompson. Fältet är intressant i synnerhet ur ett samhällsperspektiv, då ett val att lämna sociala medier leder till förändringar i individens kommunikation och interaktion. Efter avslutad studie har jag funnit att det sker en förändring i och med ett avhopp ifrån sociala medier, dock finns det inte en generell ram för hur individerna som deltagit i denna studien arbetat med sin jagbildning i samband med ett avhopp. Det är istället individuella parametrar som ligger till grund för beslutet att lämna.

Ungdomsinnebandyn i Jämtlands län har de senaste 10 åren tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 års ålder. Forskningen pekar mot att en ungdomstränare är av betydelse för att ungdomar ska fortsätta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivå, samt betydelsen av ungdomstränaren. Metod Kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 år; sd=1,6 år) från Jämtlands län. Respondenterna hade oavbrutet spelat tävlingsinnebandy från ungdomsnivå till seniornivå. Resultat Kompisar och upplevd framgång var de viktigaste faktorerna till att respondenterna spelar innebandy idag. I början uppskattades en lättsam miljö med mycket lek. Med ökad ålder ökade betydelsen av upplev utveckling och tävlingsmomentet blev viktigare. En ungdomstränare är av betydelse och bör vara positiv och skapa ett lättsamt klimat i unga år. Under senare delen av ungdomen bör ungdomstränaren vara mer auktoritär och ha mer fokus på utveckling. Konklusion Kompisar och upplevd framgång är de viktigaste faktorerna samtidigt som ungdomstränaren är av betydelse. Tidigare studier har påvisat liknande resultat. / Youth floorball in the county of Jämtland has shown a decreased number of players in the last 10 years. Floorball, like other sports in Sweden, also drops a lot of players at the age of 15 to 16 years. Earlier studies in the field have shown that youth team coaches are important for young athletes to stay in sports. Aim To highlight factors that have been important for youth floorball players to stay in the sport up to senior level, and the importance of the youth team coach. Method Qualitative content analysis from semi-structured interviews (n=5) with young male senior floorball players (=21,8 years; sd=1,6 years) from the county of Jämland. The respondents have played floorball from youth level to senior level without any break. Results Friends and perceived success has been the most important factors for the respondents. A friendly climate has been important in the early stage while progress and competition have been important in the latter stage of the youth level. A youth team coach is important and should be positive and create a positive and friendly climate. In later years the youth team coach should be focusing on progress and can therefore be more demanding. Conclusion Friends and perceived success has been the most important factors while a youth team coach is important. Earlier studies has shown similar results.

Studiens syfte var att undersöka olika projekt som specifikt arbetar med individer vilka önskar lämna en destruktiv subkultur och miljö. Frågeställningarna berörde vilka faktorer som yrkesutövarna upplever viktiga för individens in- och utträde i/ur en destruktv subkultur, hur det kliniska arbetet kan se ut i dessa projekt samt hur yrkesutövare förhåller sig till de olika faser individen genomgår i processen. Vi har gjort en intervjustudie och analyserat resultatet utefter två teorietiska utgångspunkter, vilka var exit-processen och push- och pullfaktorer. Studiens slutsatser är att individanpassade insatser ihop med relationens betydelse och individens motivation är avgörande för utfallet. Vi kan även dra slutsatsen att individens egenskaper och resurser när det gäller motivation, socialt nätverk och social situation underlättar processen till att lämna en destruktiv subkultur och miljö.

Syftet med det här arbetet var att få en större inblick i tennis -och fotbolls föreningarnas kännedom kring Strategi 2025 i Småland. Riksidrottsförbundets mål med hjälp av Strategi 2025 är att få idrottsrörelsen i Sverige att gå från triangel till rektangel, vilket i praktiken innebär att få barn och ungdomar till att idrotta så länge som möjligt.   Varför den här studien gjordes var för att det vi som läser på Coaching och Sports management programmet i Växjö har under alla år fått lära oss om Strategi 2025. Vi i forskningsgruppen ville därför fördjupa oss i hur föreningarna i Småland, specifikt tennis och fotboll, ser på strategin och hur de jobbar utefter den. Det skrivs att barn och ungdomar slutar allt tidigare i åldrarna, men gör de verkligen det?  I enkätstudien medverkade totalt 52 föreningar, både tennis -och fotbollsföreningar i Småland. Resultatet visar att Strategi 2025 inte har någon större påverkan på när ungdomar slutar i föreningarna. Det går inte att se strategins effekt på hur föreningarna arbetar med att behålla samt rekrytera barn och ungdomar. Med det sagt arbetar föreningarna på likande sätt oavsett om de känner till Strategi 2025 eller inte. Slutsasen av arbetet är att det finns kommunikationsbrist mellan Riksidrottsförbundet och föreningarna.

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem med ett långdraget och ibland kroniskt förlopp. Patienters ambivalens kring tillfrisknande och ibland låga motivation till förändring försvårar behandling och avhopp är vanligt. Specialistsjuksköterskan har visat sig ha en central funktion i den psykiatriska vården av personer med ätstörningar och dennes specifika omvårdnadskompetens bedöms spela en grundläggande roll i patienternas tillfrisknandeprocess. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personer som vårdats för ätstörning inom specialiserad ätstörningsvård. Metod: För att sammanställa det aktuella kunskapsläget genomfördes en systematisk litteraturöversikt tillvägagångssätt enligt den metodik som beskrivs av Bettany-Saltikov och McScherry (2016). Resultat: Resultatet baserades på 15 kvalitativa artiklar och innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; terapeutisk allians i vården, behandlingens struktur, inre processer och världen utanför. Slutsats: Relationen till behandlaren framkom som en viktig faktor för motivation och följsamhet i behandling. Att bli sedd som en person, få individanpassad vård och inkluderas i de mål som sätts lyftes som centralt. Vidare sågs ökad självmedvetenhet och självreflektion samt praktiska övningar i egenvård som hjälpsamt i behandlingen. En tvingande miljö och att bli sedd som enbart sin sjukdom tillsammans med alltför stort fokus på viktåterhämtning upplevdes direkt hindrande på vägen mot att tillfriskna.

Svenska ishockeyförbundet vill ha en bred verksamhet och vill se att spelare fortsätter aktivt högt upp i åldrarna. Även Gästriklands ishockeyförbund strävar efter att skapa en bra verksamhet där en bred andel av spelarna får samma möjligheter. Trots det har de ett stort bortfall av spelare i lagen mellan U10-J20. Syftet är att belysa hur ishockeyspelare i Gästrikland födda 2003 upplever vilka faktorer som gör att man fortsätter eller slutar att spela ishockey. Frågeställningar som undersöktes var, vilka faktorer påverkar spelare att fortsätta spela ishockey, vilka faktorer kan påverka att spelare vill sluta spela ishockey, på vilket sätt anser spelarna att Gästrikemodellen påverkar om man fortsätter eller slutar spela ishockey. Vi valde en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide. Det genomfördes sju intervjuer där urvalet var unga män som spelar ishockey i Gästrikland. Resultaten visar att de aspekter som respondenterna ser som viktiga för fortsatt idrottande var glädje, gemenskap, delaktighet, bra ledarskap, god prestation, att få tävla samt att få speltid i matcher. Enligt respondenternas upplevelse verkar det finnas flera anledningar till vad som fått individer att sluta spela ishockey. De faktorer vi har funnit är att inte vara en del av gemenskapen, dåligt ledarskap, att inte prestera, att inte bli utvald, att få lite speltid, samt andra fritidsaktiviteter som konkurrerar ut ishockeyn. Vår slutsats är att respondenterna som fortsätter att idrotta finner en meningsfullhet i idrotten där de funnit en tillhörighet och identitet.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från singymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åttasemistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- ochyrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, eninom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuernamed dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen. Med denna undersökning har vi kommit fram till att de bakomliggande orsakerna till att vissa elever hoppar av skolan alltid är personliga, men att bakgrunden utgörs av enblandning av individuella och strukturella faktorer. Vårt resultat av intervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Becknes teorier om objektiva och subjektiva förklaringar till studieavbrott. Vi har även utgått från Becknes teori om tidiga och sena avbrytare och delvis kunnat kategorisera våra två dropoutrespondenter enligt denna.

Den föreliggande studien syftade till att undersöka hur avhopparverksamheter i Sverige verkar för att underlätta en individs avhopp från kriminella grupperingar, och hur dessa verksamheter arbetar uppföljande med individer som annars riskerar att återfalla i grova brott och återrekryteras. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med praktiker som arbetar på olika myndighetsdrivna och icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter. Studien genomfördes dels för att belysa hur arbetet med avhoppare går till i dagsläget, samt för att fylla den kunskapslucka som identifierades inom området. Resultatet visade att det finns skillnader i hur arbetet bedrivs mellan de olika verksamheterna, exempelvis gällande uppföljning och samverkan. Det visade sig även finnas likheter, såsom vilka faktorer som är centrala att arbeta med för att nå lyckosamma resultat och vilka hinder som är vanligt förekommande. Resultaten analyserades och diskuterades i ljuset av tidigare forskning och teorier om avståndstagande från brott. Slutligen uppkom förslag på hur arbetet med avhopparverksamheter vidare kan beforskas, och hur resultaten från den föreliggande studien rent praktiskt kan användas.

The purpose of the study was to increase knowledge about youth football in relation to reasons for beginning to participate, and reasons behind early drop-out. Another purpose of the study was to investigate potential preventive methods in order to counterwork drop-out rates among boys. A district association of Swedish football, Västerbottens Fotbollförbund, was keen to discover these reasons and preventive methods in order to develop more interest throughout their football-district and prevent early drop-out rates among boys. The study was designed using a questionnaire in which 27 boys aged13-17 in Skellefteå municipality answered a questionnaire with open-ended questions regarding the purpose of the study. The results indicate that the opportunity to participate in more than one sport is problematic and that the boys valued belonging and team spirit. Furthermore, the boys proposedcreating sustainable opportunities to participate in more than one sport and to focus more on having fun during practice in order to counter-work drop-out rates. A conclusion drawn from the results of the study is that the different sports within Skellefteå municipality are in need of better cooperation. Another conclusion is that the boys expressed a desire for more and different levels of ambition to reduce drop-out rates. Creating different prioritization within the different levels of ambition was alsosuggested by the boys themselves. For example, to prioritize belonging and having fun in clubs with lower levels of ambition. To counterwork early drop-out rates there needs to be conditions making it possible to participate in more than one sport. Furthermore, clubs from different sports in the municipality are proposed to discuss the topic of drop-out and preventive measures suggested by the boys in the study.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som till störst del påverkar tonårskillar till att sluta med tävlingsidrott, samt hur individuell kontra lagidrott, ålder och födelsekvartil påverkar beslutet. Studiens metod är kvantitativ enkät undersökning med tvärsnittsdesign, där enkäter bestående av fem bakgrundsfrågor och 16 delfrågor skickades ut till urvalsgruppen killar mellan 18-35 år som tävlat inom idrott men som i tonåren slutat. Enkäten utformades i Google Forms och delades med bekvämlighetsurval via länk på författarnas respektive Instagram och Facebook konton. Studien utgår från Leisure constraints theory och har därmed sin utgångspunkt i tre huvudsakliga begränsningsområden; intrapersonella begränsningar, interpersonella begränsningar och strukturella begränsningar. Vardera begränsningsområde har undersökts närmare genom enkäten, med hjälp av påståenden som uttryckt eventuella anledningar bakom avslutade tävlingskarriärer, vilket respondenterna fått ta ställning tillgenom likertskala och fritextsvar. Antalet respondenter i studien var 41 stycken och resultatet visade att interpersonella begränsningar var den kategori som påverkat respondenterna mest, specifikt att andra prioriteringar kommit före tävlingsidrotten. Strukturella begränsningar var den typ av begränsning som påverkat respondenterna minst. Intrapersonella begränsningar visade sig vara vanligare bland de respondentersom tävlat i individuell idrott jämfört med de som tävlat i lagidrott där för högkonkurrens i tävlingssammanhang visade sig vara den begränsning som var vanligast. Överlag visar studien relativt låga värden på samtliga begränsningsområden, vilket tyder på att det finns ytterligare faktorer bakom avslutade tävlingskarriärer blandtonårskillar som inte presenterats i denna studie. Dessutom skiljer sig studiens resultat delvis från tidigare forskning inom ämnet. Sammanfattningsvis går det att tolka resultatet som att beslutet grundas i individuella förutsättningar snarare än något specifikt begränsningsområde, vilket med hjälp av vidare forskning kan undersökas närmare.