Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet.I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.

Enligt många forskare råder det en brist på forskning angående utträden ur nya religiösa rörelser samt vilka följder ett utträde får för den avhoppande individen. Det föreligger även en diskrepans inom forskningsvärlden gällande hur utträden tenderar att verkställas. Med bakgrund mot detta ämnar studien dels att bidra med ökade insikter i hur utträdesprocessen tar sig i uttryck och dels att belysa hur avhoppare ur nya religiösa rörelser bearbetar sitt utträde. I studien har fyra olika individers erfarenheter av att lämna en nyreligiös rörelse analyserats genom en innehållsanalytisk metod på deras livshistorier. Individernas respektive berättelser publicerades i böcker som kan betecknas som tillhörande memoar- och självbiografiska genren. Resultatet och analysen påvisar att utträdesprocessen är en ambivalent och stegvis process. För samtliga individer infann sig ett påtagligt tvivel och dessa tvivel innefattade kritiska tankar gentemot ledarskapet, rörelsens doktriner och dess föreskrivna praktiker. Avhoppen relaterades till att samtliga individer succesivt tappade sina sympatier för ledarna, gruppens dogmer och praktiker. Studien påvisar även att ett socialt stöd i anslutning till avhoppet underlättar utträdesprocessen. Individernas hantering och bearbetning av utträdet illustrerade komplexiteten i att anpassa sig till samhället utanför rörelsen. Efter en tid lyckades dock individerna i varierande grad att integrera sig i samhället. Detta efter att de intagit en ny roll som överensstämmer med majoritetssamhällets förväntningar och lyckats träda in i nya sociala och meningsfulla gemenskaper.

Avhopp på gymnasiet orsakar problem i samhället och stöd i form av vägledning lyfts som en viktig faktor för att förhindra avhopp. Dock tycks avhoppare sakna detta under studietiden. Denna uppsats undersöker avhoppares syn, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. För att uppfylla syftet och frågeställningen använde vi kvalitativ metod genom att intervjua sex personer mellan sexton och tjugofem år som har hoppat av gymnasiet. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, levnadsrum, preventive, reintegrative och recovery.Det resultat som framkommit är att avhoppare anser att aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är faktorer som studie- och yrkesvägledare har behövt vara ett större stöd i för att förhindra avhopp. En bra relation till studie- och yrkesvägledaren anser de behöver präglas mer utav en så kallad neutral relation där makt, bedömning eller uppfostring inte påverkar relationen och vägledningen. För att kunna förhindra avhoppen ansåg respondenterna även att studie- och yrkesvägledare behöver få mer tid att träffa elever samt att de behöver samarbeta mer med skolpersonal och andra betydelsefulla personer.

I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.

Enligt mätningar (2012) fullföljer ca 25 % av Sveriges ungdomar i gymnasieskolan inte sina studier. Samtidigt ökar kraven på utbildning för att få arbete och undvika utanförskap. Tidigare forskning visar på att det saknas strategier och åtgärdsprogram för elever som avbryter skolan eller har hög frånvaro en längre tid. Steget vidare är ett tvåårigt projekt i Varbergs kommun som erbjuder stöd för ungdomar mellan 16-20 år som har eller funderar på att hoppa av gymnasieskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad Steget vidare kan erbjuda ungdomar som inte har gått ur gymnasiet, vad sex av dessa ungdomar hade velat ha för hjälp redan innan projektet och hur deras erfarenheter av skolan samt projektet har påverkat deras egen syn på deras framtidsutsikter. Denna undersökning genomfördes genom kvalitativa intervjuer, två av dem spelades in medan de övriga informanterna kände sig mer bekväma utan inspelning så där fördes enbart anteckningar. Intervjuerna transkriberades och tillsammans med anteckningarna analyserades de utifrån Hodkinson och Sparkes careershipteori och Krumboltzs social learning theory of decision-making för att lättare kunna förklara hur informanternas erfarenheter påverkar deras egen syn på sina framtidsutsikter. Resultatet visar att i likhet med tidigare forskning så bidrar faktorer som dåligt självförtroende samt känslan av att inte bli sedd av lärare och föräldrar m.m. till att ungdomar hoppar av skolan. Ungdomarna från Steget vidare efterfrågar stöd i ett tidigare skede och mer individanpassade insatser med bl.a. specialpedagoger. Deras egna upplevelser är att Steget Vidare har hjälpt dem att komma vidare i livet och kunna se mer positivt på framtiden. De har via projektet lärt sig att om de får mer stöd och uppmärksamhet kan de klara av studier och arbete och bygga sig en framtid.

Den här studien är ämnad att kartlägga vilka faktorer som associeras med att en skolahanterade distansundervisningen bättre eller sämre baserat på den andel elever somklarade av skolan på utsatt tid. Studien gjordes genom att undersöka vilka faktorer somskulle kunna tänkas associeras med ett bättre eller sämre studieresultat och utifråndessa göra hypoteser om vad som kommer göra att en skolla associeras med ett bättreeller sämre studieresultat. Dessa hypoteser testas sedan genom att samla in relevantdata i ett dataset, som sedan används för olika typer av regressioner, för att på så sättkunna se vad som korrelerar med ett bättre eller sämre resultat. Resultatet gav ingetsjälvklart svar, men det indikerar att skolor med hög andel elever med utländskbakgrund korrelerar med ett sämre resultat och att friskolor korrelerar med ett bättreresultat.

Moderna språk är i dagens skola ett nedprioriterat ämne präglat av förhållandevis låg måluppfyllelse vilket även framgår av Skolinspektionens granskningsrapport från 2022 (Skolinspektionen, 2022). Syftet med denna studie var att utifrån ett lärarperspektiv synliggöra vilka faktorer som motiverar högstadieelever att läsa moderna språk. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning som skickades ut till 50 yrkesverksamma lärare i moderna språk i Sverige varav 27 lärare inkom med svar vilka analyserades genom kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att många undervisande lärare i moderna språk har gemensamma tankar och synpunkter kring högstadieelevers motivation vilka speglade en varierad dynamik med viktiga faktorer. Faktorer som lärare betonade som viktiga för att höja elevers motivation var en varierad undervisning, autenticitet i undervisningen, elevinflytande och interaktiva aktiviteter i undervisningen och samarbetsövningar. Faktorer som lärare ansåg sänka elevers motivation i moderna språk var grammatik, arbete i övningsböcker, producera egna texter och när innehållet upplevs för avancerat i förhållande till elevernas faktiska kunskapsnivå. Slutsatserna betonade att det är viktigt för lärare att anpassa sig till elevernas ålder och nivå, och att både variation i undervisningen och personliga motiv var avgörande för att öka elevernas intresse för att lära sig moderna språk. Även betyg, föräldrars påtryckningar och kopplingen till verkliga omständigheter och framtida jobbmöjligheter påverkar motivationen hos högstadieelever. En jämförelse mellan motivationsfaktorer i tidigare forskning och resultaten som inkom i denna studie diskuterades. Vidare forskning behövs för att komplettera denna studie genom att inkludera elever från årskurs 9 samt elever som har hoppat av sin språkundervisning.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>

No description available.

No description available.