Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur socialsekreterare och behandlingspersonal arbetar med sina strategier och metoder för att förebygga tidigt avbrott från missbruksbehandling bland ungdomar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med socialsekreterare och behandlare inom missbruksvården. Genom att utforska deras erfarenheter och strategier i arbetet med ungdomar som avbryter behandlingen tidigt, ämnar denna uppsats att bidra till en ökad förståelse för hur man kan förebygga tidiga avbrott från missbruksbehandling för ungdomar. De frågor som utforskades inkluderade socialsekreterares och behandlares olika strategier och metoder för att minska risken för avhopp från behandling och hur de arbetar för att uppmuntra ungdomar att stanna kvar i behandlingen och vilka strategier som har visat sig vara mest effektiva i detta arbete. Resultatet av denna uppsats visar att både socialsekreterare och behandlare engagerat arbetar för att förhindra att fler ungdomar avbryter sin behandling. De dedikerar mycket tid och energi till att tackla detta problem genom olika arbetsmetoder samt genom samarbete sinsemellan. Resultatet tyder på att det är av stor betydelse att ungdomen, tillsammans med socialsekreterare och behandlare, arbetar för att motivera ungdomen och få dem att känna sig lyssnade på och respekterade, för att behålla motivationen att fortsätta behandlingen. / This essay aims to investigate how social workers and therapists work to prevent adolescents from discontinuing their treatment. The study is based on qualitative interviews with social workers and therapists in the field of substance abuse treatment. By exploring their experiences and strategies in working with adolescents who terminate treatment early, this essay seeks to contribute to an increased understanding of how to prevent early treatment dropout among adolescents. The questions explored included the different strategies and methods employed by social workers and therapists to reduce the risk of treatment dropout, how they work to encourage adolescents to stay in treatment, and which strategies have proven to be most effective in this work. The results of this essay demonstrate that both social workers and therapists are actively engaged in preventing further dropout among adolescents. They devote a significant amount of time and energy to address this issue through various working methods and collaboration among themselves. The findings suggest that it is crucial for the adolescents, along with the social workers and therapists, to work together to motivate the youths and make them feel heard and respected in order to maintain their motivation to continue the treatment.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka de direkta och indirektainteraktionseffekterna mellan upplevt motivationsklimat (uppgifts och prestation),målorienteringar (uppgifts och ego), upplevd kompetens och intention till avhopp bland tjejerinom ungdomsfotbollen. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där totalt 157fotbollsspelande ungdomstjejer, i åldrarna 15-19 (M= 16,35, SD= 1,40) år deltog.Rekrytering bestod av ett icke slumpmässigt tillgänglighetsurval. Samtliga data samlades inpå plats genom en sammanställd enkät med olika frågeformulär som använts för att mätasamtliga variabler. Sambanden mellan studiens variabler utvärderades genom en neutralnätverksanalys. Resultatet i nätverksanalysen påvisade att intention till avhopp var mestcentral inom nätverket samt visade på starkast direkt koppling till andra noder. Resultatetvisade även på positiva interaktioner mellan uppgiftsorientering, ego-orientering samtupplevd kompetens. Starkast samvariation inom klustret var ego-orientering och upplevdkompetens. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap kring hur centrala miljömässiga ochinterpersonella faktorer inom ungdomsfotbollen samvarierar med varandra och tjejersintention till avhopp. Kunskapen anses praktisk användbart för både fotbollsklubbar,fotbollförbund samt tränare i arbetet med att utveckla både strategier samt riktlinjer med målatt bibehålla fler tjejer inom organiserad ungdomsfotboll. / The aim of the study was to investigate the direct and indirect interactions betweenperceived motivational climate (task and performance), goal orientations (task and ego),perceived competence and intention to drop out among females in youth soccer. The study isa quantitative cross-sectional study in which a total of 157 soccer-playing youth girls, aged15-19 (M= 16.35, SD= 1.40) years participated. The recruitment consisted of a non-randomavailability sample. All the data were collected physically through a compiled survey withdifferent questionnaires that were used to measure all variables. A neutral analysis ofcollected data was performed to evaluate the strength and structure of the interactionsbetween study variables. The result of the network analysis showed that intention to dropoutwas most central within the network and showed the strongest direct connection to othernodes. The results also showed positive interactions between task orientation, ego-orientationand perceived competence. Strongest covariation within the cluster was ego-orientation andperceived competence. The results of this study afford further insight into the interactionsbetween important environmental and interpersonal factors, as well as players intentions todropout, in youth female soccer. The knowledge is considered practically useful for footballclubs, football associations and coaches in the work of developing both strategies andguidelines with the aim of retaining more girls in organized youth football.

No description available.

Sport is the biggest movement in Sweden and among youth is seen as the most important and one of the most prestigious leisure-time activities. Riksidrottsförbundet (RF) is the main organization of the Swedish sport movement. It receives funding from the government in order to represent and develop the Swedish sports clubs. The government’s choice to support sport within RF happens at the expense of other sports, for example skateboarding. Many youths today choose to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. This study aims to map and analyze sport and physical activities within and outside the club activities, among ninth graders (15-16 year) in one school in Umeå kommun. Fifty-six pupils, in three classes participated in the survey and their answers are the result of this study. The result showed a broad amount of different sport and physical activities among the youths. Many youths quit their involvement within sport club activities in order to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. The survey also showed differences in the youths motives of sport and/or physical activities within and outside the club activities.

Young councillors are currently under-represented in Sweden's municipalities. Young councillors are also stepping down in greater numbers than older members. This paper explores the reasons why young councillors choose to resign from their mission, so to identify possible remedies to the problematic trend of underrepresentation of younger people in local authorities in Sweden. This qualitative essay intends, through interviewing politically-active young people who has left their assignment, to study the reasons for resignations from elected posts. To see what could be the reason I have looked at previous studies and theories about opting out but also tried to remain open to identifying new and emerging trends previously undetected in existing surveys. The results showed that the political assignment proved to be too time-consuming, with young people choosing to spend their time on career and leisure. Those who resign from political life often express criticism towards the Municipal Council; they consider it tedious and many complain of having little influence. The increasing underrepresentation of younger people in political office and the fact that it is hard to recruit new active members shows that structural changes needs to be made to succeed in attracting new young members to political assignments.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet. Var målet, processen, syfte och metod överensstämmande med vår arbete? Detta hoppas vi kunna svara på i denna reflekterande del Vi har gjort en dokumentärfilm riktad mot ungdomar i samarbete med SVT i Växjö. Målet har varit att göra ett så bra arbete att vår film sänds på TV. Vi strävade efter att göra positiv TV som alla kan ta till sig. Vår inriktning under de två sista åren på Medieteknik har varit video, ljud och musikproduktion. Alltså var valet ganska lätt, vi ville göra en film och när vi pratade med SVT i Växjö var de också intresserade att påbörja ett samarbete med oss på Medieteknik. Vi har alltså SVT i Växjö som extern uppdragsgivare, detta faktum har naturligtvis påverkat oss då vi gör en film som kommer att visas på SVT i januari 2004. Denna yttre faktor har gjort oss mer noggranna och mer resultatinriktade. Samarbete med SVT har varit mycket givande och intimt, vi har fått mycket hjälp av Rune Johnsson som är fotograf hos SVT i Växjö. Utan Runes engagemang och framåtanda hade vi inte uppnått detta resultat som vi är väldigt nöjda med. Vår interna handledare, Paul Carlsson, har också varit till stor hjälp, han har stöttat oss och kommit med goda råd när vi kört fast. Det är Paul som kommer att examinera oss Att göra en dokumentär som är tänkt att visas på TV har varit en stor utmaning för oss men vi såg inga hinder som skulle göra att vi misslyckades. Vi har jobbat målmedvetet för att lyckas prestera det bästa, med ett acceptabelt sevärt resultat. Med detta arbete har vi fått offra mycket av vår fritid. Inspelningen har skett mestadels på kvällar och helger. Samtidigt har tre av våra medverkande bott i Växjöområdet så det har även inneburit många resor fram och tillbaks till Växjö. Vi är alla överens om att det har varit värt allt slit. Nu vet vi vilka misstag som vi kommer att göra i framtiden samt hur vi undviker dem. / The documentary that we have made is about four youngsters who, for one reason or another, have chosen not to prioritize school. We were already from the start of this examination job, agreeing on making a documentary film in a positive spirit. What we mean is that we wanted to make a film that is focused on a common phenomena that occurs in our society, from a objective angle. That we wanted to tell people that there are other ways to go, than the conventional life at school. At the same time we want to wash away the brand that people who has no higher education are losers, useless and with no future. We managed to find four colourful youngsters who where very different from each other. These girls and boys have all chosen not to prioritize school. Maybe not forever, but they have made a decision to quit, not caring about, or never starting school. So the film is about why they made their decisions and what they are doing instead. We also want to show their social life, their parents and their friend’s reactions. Will they be isolated from the society when they have chosen another lifestyle? Do they have any goals? What are they doing with their new won freedom? We want the viewer to react on one or more of the people in this film, maybe recognize that he or she knows someone that is in the same situation. Another thing that we want the audience to think about is what will happen to these young people in the future. Will they survive or will they become victims of the society? This film is made in co-operation with SVT (Swedish National Television) and will be broadcasted in January 2004. The reason for making a film is that we want to work with film production and everything it involves. Now when the movie is done and we have made all the mistakes that can be done, we have got the experience that is needed to start a new career.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna. / The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.