It is tragic that one can never be a child again. It is equally tragic to always remain a child. I see my work as a story. In this story, however, I don't want to say exactly how it is or how it was. Just how it feels. My work straddles the border between desire and material. I do whatever feels right and slowly from that, a setting, a landscape of materialized feelings and thoughts are painted into being. In Latin, "textere" means "to merge", which refers to both text and textile. "Merge" is a good word for my work. I don't particularly like to write, which is why I like to work with weaving and embroidery. Different paths, events, thoughts, threads and people are woven together and form a context, a story. The various objects are merged into sentences, timing and punchlines.

Syftet med min uppsats har varit att synliggöra den rådande barnsynen i Peter Pohls debutroman Janne, min vän från 1985. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i Allison James och Alan Prouts teori om barndomen som social konstruktion har jag undersökt hur konstruktionen av barn och barndom ser ut i romanen. Barnsynen har studerats dels genom verkets gestaltning av barnet men även genom skildrande av barnets relation till vuxna så väl som till vuxenvärlden. Jag kommer i min undersökning fram till att Pohl främst utmanar äldre så väl som nyare barnsyn. Diskurser som det onda barnet, det oskuldsfulla barnet och det kompetenta barnet blir synliga och även många gånger kritiseras i romanen men framför allt kritiseras den vuxna världen och det ojämna maktförhållandet mellan barn och vuxna. I skildrandet av relationen däremellan ställer sig Pohl i sitt skrivande på barnets sida och ger en röst åt dem som tystas av de vuxna. Barnlitteratur, likt Janne, min vän, som utmanar samhällets rådande barnsyn gör det möjligt att dekonstruera så väl som omkonstruera samhällets diskurser om barn och barndom.

Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av en eller flera familjemedlemmar har hanterat, bearbetat och påverkats av sina upplevelser senare i livet. Studien är kvalitativ där det empiriska materialet har bestått av sex biografier som vi har analyserat genom en innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i sin barndom och som vuxna kände negativa känslor såsom skam, skuld och att de hade en låg självkänsla. Samtliga av kvinnorna har blivit negativt påverkade senare i livet då de har lidit av olika former av psykisk ohälsa. De har bearbetat och hanterat sina upplevelser genom bland annat dissociation och stöd av andra. Alla kvinnorna har någon gång gjort ett val att inte berätta om övergreppen vilket främst beror på känslor av skam, skuld, rädsla samt tron om att det de utsattes för var normalt. / <p>2018-06-05</p>

Föreliggande studie sammanfattar aktuell vetenskaplig forskning kring orsaker till förövarens utövande av våld i nära relation. Studiens syfte är att belysa forskning som fokuserat på individuella psykologiska faktorer hos förövare av våld i nära relation, dvs. vilka bakomliggande förklaringar som framkallar detta hos individen. Studien har också ett könsperspektiv som utgångspunkt enligt vilket används för att se huruvida det finns könsspecifika förklaringar till våld beroende på om förövaren är man respektive kvinna. Detta sker med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig forskning och med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur påverkar erfarenheter under barndomen förekomsten av förövarens våld i nära relation? 2) Vilka individuella psykologiska faktorer bidrar till att utlösa förövarens våld mot sin partner? Studien är en integrativ forskningsöversikt där sexton vetenskapligt granskade artiklar sammanfattas och analyseras med utgångspunkt i psykodynamiska-, anknytnings- och inlärningsteorier. I studiens resultat och slutsatser framkommer det att förövare av våld i nära relationer i flertalet fall vuxit upp under instabila familjeförhållanden där de varit utsatta för eller bevittnat våld. Utsattheten under barndomen påverkar förövarnas beteenden genom att de utvecklar en rädsla för omvärlden, ett behov av kontroll och makt samt dålig impulskontroll. Våld mot partnern har då varit ett sätt att: undkomma rädslan för omvärlden, upprätthålla makten och kontrollen i en parrelation samt har varit en konsekvens av den dåliga impulskontrollen.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer. Med sociala möten menas alla former av mellanmänskliga relationer som en individ upplever genom livet vilka sker i olika sociala former av gemenskaper. Individen bygger upp en identitet utifrån kunskap om andra personer, sociala uttryck, normer och social interaktion. Sociala uttryck syftar till de uttryck individer använder sig av i samspelet mellan individerna i de mellanmänskliga relationerna och kunskap om språk, förmåga att tolka kroppsspråk, att kunna tolka olika tings symboliska innebörder är exempel på olika referensramar genom vilka en individ tolkar den sociala samvaron. Genom skapandet och utvecklingen av referensramar lär sig individen hur den kan förhålla sig till andra, de olika sociala uttrycken samt den sociala samvaron.

No description available.

Denna uppsats har som avsikt att med argumentation för barnets bästa i centrum, kritiskt granska utbildningskraven för hållbar utveckling, implementeringen av demokratiska värderingar samt de mänskliga rättigheterna inom förskolan, i relation till politiska policydokument utgivna av myndigheter som har en direkt påverkan på barndom. De utvalda dokumenten har genomgått en kritisk diskursanalys med socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt och med en barndomssociologisk ansats och den forskningsfråga som ämnas besvaras lyder: Hur påverkar nyckeltexternas riktlinjer utbildningen för hållbar utveckling och den moderna barndomen? Resultatet visar att det finns en diskursiv barndom med högre krav på det enskilda barnet än vad som vid första anblick är synligt, på grund av granskade policy dokument. För att barndomen ska vara socialt hållbar är vår slutsats att vi måste respektera den inverkan som den hållbara utvecklingen har på den, med en aktiv medvetenhet om alla de fallgropar som lärare, samhälle och andra formgivningsagenter riskerar att falla i och som därmed ger negativa effekter på barn och deras barndom.

Syftet med studien är att synliggöra professionellas beskrivningar av betydelsefulla aspekter i mötet och arbetet med sexuellt utnyttjade barn. Studiens teoretiska ansats är relationellt och punktuellt perspektiv eftersom perspektiven kan synliggöra professionellas förhållningssätt i arbetet med barn. Studien har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Resultatet tyder på att de mest betydelsefulla aspekterna i mötet med ett sexuellt utnyttjat barn är skapa relation mellan den professionella och barnet, skydd samt att använda ett barnanpassat bemötande. Det är även framträdande att öppna frågor, följdfrågor samt hur frågorna ställs är en viktig del i förhållningssättet. Studien belyser vikten av att använda sig av ett relationsskapande förhållningssätt och en tydlig hållning gentemot barnet för att skapa trygghet. En annan slutsats synliggör vikten av att myndigheter behöver samverka, samt vikten av en utbildad personal.

Tempte. A. ”Vi vill ge det bästa av två världar” En kvalitativ studie av socionomers erfarenhet av vårdnadsöverflyttning. Masteruppsats i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2022.  Hur barns bästa bör mötas av samhället när föräldrar brister har diskuteras genom tider och i alla samhällen. Uppfattningar om hur barns behov bäst möts är motstridiga. Val mellan återförening till biologföräldrar och stabilitet i familjehem innebär svåra och komplexa bedömningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka processen när vårdnad för barn övergår från biologföräldrar till familjehemsföräldrar. En överflyttning av vårdnad innebär skiften. Juridiskt, vårdideologiskt och socialt förändras barnets förhållanden. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på hur socialtjänsten uppfattar lagstiftarens intentioner och sitt handlingsutrymme för att bedöma och säkerställa barns bästa i dessa ärenden. Utifrån intervjuer med socionomer tas steg i processen fram och blir synliga. Studiens analys vilar på teorier om kunskap, handlingsutrymme och barndom. Det som blir synligt är att lagstiftarens intentioner uppfattas som goda, att trygga barnet. Vägen dit innebär dock avvägningar som kan motarbeta syftet. Handlingsutrymmet påverkas av att vårdnadsöverflyttning i sig inte är tillräcklig för att säkra barns bästa. Det sociala arbetet är inramat av juridiska och vårdideologiska påbud som gör att utrymmet att handla blir till en balansakt. Synen på vilken kunskap som anses viktig skiljer sig mellan socialtjänst och rättsväsende. Mötet i rättssalen påverkas av den juridiska synen på barns bästa. Vad som är bäst för barn är värdeladdat, när värderingarna krockar inbördes skapas behov av rangordning. / Tempte. A.” We Want to Give the Best of Both Worlds” A Qualitative Study of Social Workers´ Experiences in Custody Transfer. Master’s degree in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department for Social Work, 2022.   In which way the best interest of a child should be met by the community when the ability of parents fail has been discussed throughout the times and in all communities. Perception of the best interest of children is conflicting. The choice between reunification with birthparents and stability in foster care means difficult and complex assessments. The purpose of this study is to investigate the process of moving custody from birth parents to foster parents. Moving custody contains multiple shifts. Legal aspects, caring ideology and social aspects change the child’s circumstances. The questions in this paper focus on how the social services perceives the intentions of the lawmakers and their own discretion to assess and ensure the best interest of the child in these matters. Based on interviews with social workers steps in the process are forged and visualized. The study´s analysis rests on theories of knowledge, discretion and childhood. What becomes visible is that the intentions of the law maker are perceived as good, to increase the safety of the child. The path to get there, however, involves choices that work against the purpose. The discretion is affected by the fact that moving custody in itself is insufficient to ensure the best for the child. The social work is framed by legal and care ideological edicts that turn the discretion into a balancing act. The view of what knowledge is considered important differs between the social services and the judiciary. The courtroom meeting is influenced by the legal view of children´s best interest. What is best for children is loaded with value, when these values collied, the need to arrange by rank occurs.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.