• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 115
  • 13
  • Tagged with
  • 128
  • 47
  • 44
  • 38
  • 31
  • 24
  • 18
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Elevers avslutande av fritidshemsplacering : Utifrån barns perspektiv / Pupils' termination of after-school centre placement : From a child's perspective

Andersson, Linette, Larsson Markebo, Miriam January 2023 (has links)
Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.
92

Mindfulness i förskolan – Ett normkritiskt utvecklingsarbete med syfte att skapa bättre balans mellan aktivitet och vila i barns kravfyllda vardag

Jansson, Ida January 2017 (has links)
I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.
93

Att skriva fram barnet i vuxenlitteratur : Representation av barn- och ungdomen i Häng City och Populärmusik från Vittula / Presenting the child in literature for adults : Representations of childhood and youth in Häng City and Populärmusik från Vittula

Karlsson, Felix January 2023 (has links)
In this essay I examine how childhood is represented in the novels Populärmusik från Vittula (2000) by Mikael Niemi and Häng City (2022) by Mikael Yvesand. Both of these works are intended for an adult audience, or at least not written with children and young adults in mind. Yet, they both focus almost exclusively on childhood and feature children as protagonists. In Niemi’s novel this is done by an adult narrator who narrates autobiographicaly about his childhood, while Yvesand’s novel is told in present tense by an autonarrating I. Although both books differ in major ways, they both offer an ambition to represent childhood as authentically as possible through different means. Childhood may be elusive, and perhaps even impossible, to represent in literature, but through fantasy, distance, closeness and other means these books offer different ways to depict childhood respectfully.
94

Trygghet och demokrati – den goda förskolebarndomens kärna? : Dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i förskolors plan mot kränkande behandling

Sjövall, Anna January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletterats med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.
95

De yngsta barnens delaktighet och inflytande med utgångspunkt i leken : Ena kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv / The youngest children’s influence and participation related to play : A qualitative study from the preschool teachers’ perspective

Jansson, Stina, Ekegren, Emma January 2023 (has links)
The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool. / studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.
96

Evidens, barndom och makt i ett digitalt skifte : En kvalitativ innehållsanalys av riksdagsdebatten om en digital förskola

Ekedahl, Julia, Sollerman, Elin January 2024 (has links)
Studien undersöker den politiska debatten om digitalisering i förskolan. Syftet är attsynliggöra de argument som används samt vad det säger om synen på barn, barndom ochförskolans roll. Studien ämnar belysa det skifte som skett inom förskolan där det under enfemårsperiod både presenterats ett införande och avvecklande av ett krav på digitalalärverktyg i förskolan. Detta skifte är angeläget att analysera eftersom det speglar vilken typav förskola, kunskap och syn på barn som framhävs av politiken samt hur detta ärföränderligt. För att analysera förskolans digitaliseringsskifte utgår studien från teorier ommakt, disciplin och barndomssociologi av Foucault, Jenks och Qvortrup. Studien utgår frånen kvalitativ innehållsanalys av riksdagsdebatter, statliga dokument och ett pressmeddelandefrån regeringen. Resultatet visar evidensens roll i politiken. Vid införandet avdigitaliseringskravet i förskolan framfördes evidens om digitaliseringens fördelar för enlikvärdig utbildning. Vid avvecklandet av kravet presenterades istället evidens om hurdigitalisering hämmar barns lärande. Den evidens som lyfts varierar beroende på vilkenkunskap den sittande regeringen premierar, vilket förklaras genom Foucaults teorier om maktoch kunskap. Vidare visar resultatet att politikens argument reflekterar en tvådelad syn påbarn och barndom vilket återfunnits parallellt och oberoende av tid. Barn anses ha ett värdehär och nu samtidigt som de även beskrivs som en investering i samhället, vilket förklarasmed hjälp av Qvortrups begreppsliga ramverk. Synen på barn och barndom relateras även tillförskolans roll som disciplinerande och central för formandet av framtida medborgare.Förskolans disciplinerande roll uppfattas hotad vilket resulterar i att en traditionell utbildningeftersträvas där böcker anses vara lämpligare än digitala lärverktyg. Denna förändringförklaras genom Foucaults och Jenks teorier om disciplin och övervakning. Studien fokuserarsåledes på vilken evidens politiken väljer att stödja sin argumentation på, vilket påverkar deolika perspektiven på barn, barndom och förskolans roll som lyfts.
97

”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett / ”You could say in-between class” : Time and meaning-making in the transition from preschool class to first grade

Lago, Lina January 2014 (has links)
Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden.  Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som  normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett. / The aim of the thesis is to explore one of the first transitions that Swedish school children encounter and how children get to know and make sense of the school system. The point of departure is to study what activities are undertaken to mark the transition from preschool class to first grade and the meaning-making processes in which children are involved. Ethnographic data from two Swedish school settings are used in the study. The material contains participant observations and field notes from different school settings, as well as ethnographic interviews with the children. The transition is analysed using theoretical perspectives on time together with concepts such as rites of passage and socialization. The analyses show that the preschool class and first grade are marked as different in several ways during the transition process. The analysis also show that time is important for the meaning ascribed to the transition. Different aspects of time (past, present and future) are used to do and make sense of the transition. Talk about the future and activities pointing at the future are used to understand transition, but transition also strengthens the focus on the future. The transition from preschool class to first grade can be understood as a phase of separation, a liminal phase and a period of incorporation. But the preschool class itself can also be understood as a liminal phase, a time in between preschool and school. It was found that transitions constitute a collective process through which children do transition together. At the same time, transitions can be understood as multiple, as children deviate from a normal transition. Such deviant experiences further add to how a “normal” transition is understood. In socialization processes, meanings are constructed in interactions between children, teachers and school. Children’s orientation to the temporal order of school and their participation in socializing activities contribute to the construction of children as students, but also to the construction of school and transition.
98

Om tänkande och mening i förskolans praktik / About thinking and meaning in preschool practice

Silfverhjelm, Hedvig January 2016 (has links)
This essay reflects upon a group process where the goal was to use an art exhibition as a source of inspiration. The purpose of introducing art through an Exihibition was to generate associations that lead to subjects for dialogue and therefor developed a creative process amongst the group. We used the experience that came out of the visit and phrased questions regarding electrical light sources to mediate to the children. The main questioning is regarding the transformation from conformity to a more experimental approach to children’s learning. My dilemma concerns me getting caught in between two different points of view and not always knowing to whom the dilemma should be addressed, towards the staff or the organisation. My investigation concerns the role of a supervisors communications skills in relation to aesthetics as a learning process. Secondly, I reflect upon pedagogic documentation and how it can be used in the preschool practice. Through the pedagogic documentation, I can reflect upon the children’s becoming in relationship to the spatial dimensions and their relationships towards each other. My purpose of outcome was to investigate creative thinking in relationship to a group process in the preschool practice and how one can go about to introduce art as a catalysator for a creative process.
99

”Kultur ska va kul. Det hörs ju på namnet. KUL TUR. Och så kanske man ska ha tur också…” : En studie av hur barn och unga ser på kultursatsningar

Gustafsson, Kerstin January 2007 (has links)
<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?</p><p>Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?</p><p>Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?</p><p>Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.</p><p>Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.</p><p>Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur</p><p>och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar</p><p>kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.</p>
100

Children’s Work in Sweden : A part of childhood, a path to adulthood / Barns arbete i Sverige : En del av barndomen, en väg till vuxenlivet

Samuelsson, Tobias January 2008 (has links)
Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Page generated in 0.1024 seconds