Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn på elevinflytande personal på fritidshem har, samt hur de gör för att arbeta med elevinflytande i praktiken. Den tidigare forskningen inom detta visar att området är ofullständigt. Vårt arbete tar även in aspekten av personal som jobbar utan legitimation att undervisa på fritidshemmet, vilket är något vi inte hittat någon tidigare forskning om, men som vi anser som något som inte kan förbises då majoriteten av personalen som jobbar på fritids inte är legitimerade. Enligt styrdokumenten för fritidshemmet ska personalen arbeta för ett större inflytande hos eleverna då undervisningen ska ha sin grund i elevernas intressen, behov och erfarenheter.  I vårt arbete samlar vi in vår empiri med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med en fenomenografisk ansats då vi vill få reda på informanternas syn och tankar kring elevinflytande. Informanterna består av både legitimerad och olegitimerad personal på fritidshem från fyra olika skolor från två olika kommuner. Empirin från våra informanter analyseras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv där vi även använder oss av Harry Shiers delaktighetsmodell.  Studiens resultat visar att elevinflytande ses som att eleverna får chans att bli lyssnade på för att kunna uppfylla deras intressen och behov. Elevinflytande är något som är på tapeten i de olika fritidshemmen men man kan jobba med det på olika sätt. Vissa skolor arbetar med fritidsråd för att få en inblick i elevernas intressen och behov medan andra använder sig i en större utsträckning av samtal med eleverna eller observationer. Studien visar även att informanterna nämner olika förutsättningar för att kunna arbeta för ett större elevinflytande, bland annat en ledning som lyssnar på fritidspersonalen, ett bra arbetslag och bra miljöer/lokaler.

Studiens syfte är att undersöka hur barn positioneras av sina föräldrar i kommersiella samarbeten på Youtube och Instagram, samt om logiken för respektive medie har betydelse för hur barnen blir positionerade. Studien har inspirerats av tidigare forskning kring fenomenet sharenting, där vi ville göra en djupdykning i ämnet. För att förstå hur föräldrarna väljer att framställa sina barn, men även barnens inställning till att medverka, har vi använt oss av en retorisk textanalys där vi analyserat tal och kroppsspråk. I analysen har vi undersökt hur tre svenska influencers positionerar sina barn med hjälp av retoriska verktyg. Studien visade bland annat att barn positioneras olika beroende på dess ålder och medvetenhet kring hur ett kommersiellt samarbete går till. Även mediernas logiker var avgörande för hur barnet positioneras då Instagram och Youtube har olika funktioner som främjar olika beteenden, dock finns det även likheter då största delen av de positioneringstyper vi identifierat förekom på båda plattformarna. Sökord: Instagram, Youtube, sociala medier, sharenting, positionering, kommersialisering, Influencers, barn, medialiserad barndom   Rubrik: Kommersialisering på barnens bekostnad - en studie om hur barn positioneras på sociala medier Författare: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Tindra Thor Vårterminen 2021 / The aim of this study is to investigate how children are positioned by their parents in commercial collaborations on Youtube and Instagram, and if the media logics affects how the children are positioned. The study has been inspired by previous research on the sharenting phenomena, where we wanted to dig deeper into the subject. To achieve comprehension in how parents choose to present their children, but also understanding attitudes of the children who participate, we have approached a rhetorical analysis focused on speech and body language. In the analysis we examined how three Swedish influencers positions their children by using rhetorical implements. The results of the study showed how children can be positioned differently depending on their age and awareness of how a commercial collaboration takes place. The media logics were also decisive for how the children were positioned, depending on the functions of the platforms who promotes different behaviours. However, there are also similarities in the identified positions as they occurred on both platforms. Keywords: Instagram, Youtube, social media, sharenting, positioning, commercialization, influencers, children and medialized childhood.   Heading: Commercialization on the expense of children – A study in how children are positioned on social media. Author: Emmy Åman & Hanna Håkansson   Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3) Faculty of Culture and Society Malmö University Supervisor: Ulrika Sjöberg Examiner: Tindra Thor Spring of 2021

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka upplevelsen av lek. Minnet av lekupplevelsen som barn och ungdom och upplevelsen av lek som vuxen fokuseras. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio vuxna intervjupersoner. Skilda perspektiv på lek presenteras med tonvikt på de psykoanalytiska teorierna. Intervjuerna bearbetades kvalitativt i enlighet med grundad teori. Resultatet visar att upplevelsen av lek har fyra dimensioner som är gemensamma för minnet av lekupplvelsen hos barn och ungdomar och upplevelsen av lek hos vuxna. Dimensionerna är relation, kreation, emotion samt kognition/prestation. Lekupplevelsen som vuxen har fyra specifika dimensioner, dessa är förlopp, lekfull attityd, spontanitet och frihet kontra tvång samt lek i konflikt. Minnet av upplevelsen av lek som barn och ungdom har vidare en specifik dimension, lekavbrott. Lekens kapacitet att skapa förändrad upplevelse betecknas lekrealitet, och bestående aspekter av denna betecknas lekrealitetspermanens. Resultaten sammanfattas och diskuteras i relation till de psykoanalytiska teorierna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur man som förskollärare och/eller förälder kan förstå och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med åtta föräldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jämföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer två generella ståndpunkter både bland föräldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan föräldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan föräldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 där det ena paret av dessa ställer sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar än de andra grupperna.Trots de olika ståndpunkterna har alla fyra grupperna många liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken värdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis är alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstår allvaret i leken eller för att leken inte är speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst.

Studiens syfte är att ha ett barnperspektiv på en mobil förskola och deras upplevelser av platsgenom att följa en grupp barn som en gång i veckan åker iväg med en buss.Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur ser en bussdagut ur ett barnperspektiv? Vad händer i barns möten med olika platser? Hur uttrycker sig barnom den mobila förskoleverksamheten? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, därbarndom ses som socialt och kulturellt konstruerat och barn betraktas som aktiva medskapareav sina liv. Detta kompletteras med ett fenomenologiskt perspektiv genom vilket vi studerardet som visar sig för barnet på en plats eller i en miljö där barnets intentioner, uttryck ocherfarenheter är i fokus, för att närma oss barns perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativforskningsmetod och genomfört en mikroetnografisk studie, där observation dokumenteradmed video och fältanteckningar, samt samtal med barn dokumenterat med diktafon utgörprimärmaterialet. Studiens resultat visar att den mobila förskolans struktur och socialaordning bygger på att barnen följer pedagogerna. Platserna barnen besöker leder tillutforskande med hela kroppen. Barnens perspektiv på den mobila förskoleverksamheten visaratt deras upplevelse beror på platsen de besöker och att de uppfattar att det är de vuxna sombestämmer.

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ”tecknar” jag deras ”porträtt”. Jag ger också en bild av vilka texter, i ett vidgat perspektiv, pojkarna finner vara meningsbärande. Studiens resultat tematiseras sedan i tre delar för att i slutdiskussionen åter vävas samman. Studien har en kvalitativ forskningsansats och dess empiri är insamlad under ett antal intervjuer med fyra pojkar i skolår sju. Studiens slutsatser diskuterar hur pojkarna rör sig mellan olika sociala rum, mellan det som är skola och det de anser vara fritidskultur. De är ständigt upptagna med att definiera sig själva och detta görs bland annat utifrån olika texter där skönlitteratur har en marginell betydelse medan dataspelen och spelens berättelser lyfts av pojkarna. Pojkarna upplever att de har en egen stark identitet som de själva är skapare av. Informanterna anser att vissa kompetenser kan utvecklas vid spelande, men de ser också faror för dem som spelar mycket. De upplever en mycket liten respons från vuxenvärlden, men anser sig vara nöjda med det. Ungdomarna i denna studie uttrycker ett behov av en skyddad arena. Spelande är en aktivitet som för dessa pojkar hör hemma i livet utanför skolan.

Under barndomen sker en intensiv psykosexuell utveckling. Om ett barn föds eller drabbas av en kronisk sjukdom kan det påverka den psykosexuella utvecklingen till följd av behandlingar och/eller undersökningar samt att barnet kan missa tillfällen med jämnåriga att utforska sin sexualitet. Tidigare forskning är bristfällig i vilken information om sexuell hälsa barnen får kopplat till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av sexologiskt stöd för personer som haft en långvarig sjukdom under barndomen. Samt, om det sexologiska stödet varit otillräckligt, utforska vilket sexologiskt stöd personerna hade behövt och varifrån det skulle ha givits. Som stöd för att tolka resultatet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt PLISSIT-modellen. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin har därefter bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att informationen om hur sjukdomen kan påverka sexualiteten var bristfällig. Mer information hade behövts eftersom sjukdom, behandlingar och undersökningar kunde påverka sexualiteten. Barns röst och behov blir inte alltid hörd i förhållande till vuxenvärlden och informanterna hade behövt att vuxna initierade samtal om sexualiteten under barndomen för att bekräfta, normalisera och informera innan saker sker. En person som hade barn-, medicinsk- och sexologisk kompetens menade informanterna hade varit lämpad att ge information. Likaså att ha forum för att kunna prata med jämnåriga i liknande situation, hade också varit gynnsamt.