Denna licentiatavhandling, Klungan och barndomens sociala rum, diskuterar den samtida heterogena barndomen utifrån analyser av barns informella fotbollsspel på rasten i skolan. Det empiriska exemplet rastfotboll analyseras med begrepp som rum, genus och gränsöverskridande. Rumsanalys av rastfotbollen ger exempel på hur traditionella könshierarkier reproduceras, omformas och utmanas i löst organiserade former av idrott. Perspektiven i studien hämtas från barndomssociologi, idrottsvetenskap, kulturgeografi, filosofi och genusforskning. Barndomens komplexitet skapas av att logiker från olika sociala rum – t.ex. familj, skola och idrott – samexisterar och motsägs. Det tvärvetenskapliga angreppssättet och tillhörigheten till det flerdisciplinära forskningsprojektet Mångkontextuell barndom gör studien till ett exempel på det den avser att beskriva: gränsöverskridanden och flöden i en heterogen verklighet.

This thesis contains a qualitative content analysis of Daily Monitor, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s articles about children, and child soldiers in Uganda. In total, there were 26 articles that have been applied to this study. The purpose of this thesis was to compare all 26 articles with each other to see potential diffrences or similarities. Theory based answers were applied when I was analyzing the articles' differences and similarities. The thematic content analysis applied and used to catagorize the concerning theames in the articles are: children or soldiers (as the major theme), and heroes and victims (as undercategorial theme). Postcolonial, childhood and childsoldier theories were used as the theoretical framework to the thesis, and they were all applied in the analysis. The chosen theoretical framework contributed not only to a critical viewpoint about children, and child soldiers, but also to Western power relations, which appeared in many newspapers. Furthermore, the theoretical framework contributed with different views about children, and child soldiers in different social and cultural contexts.

In Swedish primary school, the subjects geography, history, social studies or citizenship education and religion are integrated and known as one school subject called civic orientation. Through history, the civic orientation is characterized as a subject with a strong role to bring up a specific form of citizen. In civic orientation, there is mandatory content which the teacher must relate to. The mandatory content is based on certain views of children’s abilities and needs and thus sets the framework which either enables or limits the children. But the teacher also has the freedom to add content based on his/her own personal view of children’s needs and interests, and at the same time the curriculum also leaves room for interpretations. The purpose of this study is to analyze how the child in primary school is described, or what representations of the child are dominating in the civic orientation curricula. Furthermore, the aim of this study is to compare these representations to what three different teachers express when they motivate their didactic choices in civic orientation. The purpose of the comparison is to see whether the teachers are maintaining or questioning these representations of the child when they relate to the content expressed in the civic orientation curricula. The result shows that the content of the curricula is based on ideas that the child is socially and cognitively immature and therefore in need of simplification and protection. The teachers contribute to both questioning and maintaining these ideas, but their statements also reflect structural conditions of the school.

<p>Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.</p>

The main aim of this dissertation is to examine the different childhood discourses permeating Swedish children’s cinema. This is done through close readings of three films that, each in their own way, play an important role in the history of this tradition: THE CHILDREN OF FROSTED MOUNTAIN (Rolf Husberg, 1945), THE CHILDREN OF BULLERBY VILLAGE (Olle Hellbom, 1960) and ELVIS! ELVIS! (Kay Pollak, 1977). Other subjects analysed are media debates about children’s film from the periods in which the films were produced, as well as official reports on the same subject. Taken as a whole, these elements form a significant body of material, describing the notions of children and childhood, as well as ideas around children’s film as medium, that predominated in Swedish society at three given moments in the 20th century. The study shows, that the most striking characteristic is that ever since 1945, when the first film specifically made for children was produced in Sweden, such films have been created with the intention of ‘benefiting’ the young audience. This ‘cinema of best intentions’, in turn, contains a number of attributes that are not always as unequivocally positive as they might initially seem. One of the main starting points for this exploration comes from modern childhood studies, according to which every given time and culture has its own complex of ideas, understandings and representations of children and childhood. Another central theoretical source is Michel Foucault. His ideas of power and knowledge, discipline and oppression, as well as his methodology, permeate this study. From this point of view, there is an aspect of ‘best intentions’ children’s cinema that can be seen as imposing ‘the oppression of benevolence.’ The closing discussion shows how the Swedish children’s film, today as always, is inhibited by factors such as faithfulness to the written original, fear of upsetting the young audience and commercial demands.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013. Uppsatsen bygger på en etnografisk ansats och insamlat material tolkas utifrån en hermeneutisk tolkningsram. Samtalen under observerade hämtningar handlar övervägande om omsorg varav endast fyra samtal berör lärande. De fyra samtalen om lärande handlar om flickor. När barnens kön skrevs ut även gällande samtal om omsorg, exponerades fler aspekter av hur kön konstrueras under observerade hämtningssituationer. Observationerna visar på en tendens där samtal om omsorg gällande pojkars mat och sömnrutiner beskrivs mer ingående än flickors. När det gäller kläder, som en del av omsorg, förväntas flickor ta ansvar för sina kläder men inte pojkar. Detta åskådliggör en tendens i observerade hämtningssituationer där pojkar i högre grad konstrueras som beroende av omsorg medan flickor istället konstrueras som kompetenta och ansvarstagande. / This essay is an attempt to investigate how conversations about learning and care are distributed in the pick-up situation in preschool. The intention is to analyse how that could be understood in constructing children and childhood. Education and care are in the text separated concepts to clarify aspects of care in an otherwise dominant discourse of learning. The theoretical viewpoint is based on social constructivism and partly on childhood studies. To reach the purpose of this essay, observations where done during four afternoons at two public preschools in Stockholm March- April 2013. This essay is based on an ethnographic approach, and understood from a hermeneutic view. The conclusion and result from the observations is that conversations during observed pick-up situations are mainly about care. Only four conversation concerns learning, these four conversations are about girls. When the children’s gender was written out in conversations about care as well, it exposed other aspects of how gender is constructed in observed pick-up situations. The observations reveals a tendency whereas conversations about care, understood as routines connected to eating and sleeping, are described more in detail about boys. When it comes to clothes, as an aspect of care, girls are expected to take responsibility over their clothes, but never boys. This elucidates how boys are more likely to be constructed as depending on care, whereas girls are constructed as reasonable and learning in observed pick-up situations.

Children’s literature is one of many important influences of childhood socialization and teaches children about contemporary society. Therefore, it is important to understand what messages children’s literature convey. In this thesis, I analyze four contemporary, Swedish graphic novels, aimed at children between the ages of six and nine years old. My research questions are: how do the studied books portray children and childhood? And how do the books portray the intersectional positions of girlhood and boyhood? To gather and analyze my data, I used close reading and thematic analysis. This process resulted in three themes, which I call: ‘a child in need of protection or the competent child’, ‘the gender-neutral superhero or the gendered superhero’ and ‘constructing girlhood and boyhood’. The results show that the books depict children in two ways; either as dependent and vulnerable or as competent agents. This relates to traditional, developmental understandings of children as well as understandings of children as formulated by the new paradigm for the study of childhood. Moreover, the results problematize the role of the superhero, specifically the ways in which the books explicitly gender the superhero in the text and portrays what could either be interpreted as a gender-neutral or an implicitly masculine superhero in the illustrations. Finally, the results indicate that the books depict girlhood and boyhood as contrasting identities. In conclusion, the authors of the books seem interested in challenging conventional norms regarding children and childhood, in line with a larger trend among Swedish children’s literature. At the same time, the books also convey traditional norms regarding both girlhood and boyhood, such as by the clear markers of age and gender in the illustrations. / Barnlitteratur är en av många viktiga influenser på barndomssocialisation och lär barn om det samtida samhället. Därför är det viktigt att förstå vilka budskap som barnlitteratur förmedlar. I denna uppsats analyserar jag fyra samtida svenska grafiska noveller riktade till barn mellan sex och nio år. Mina frågeställningar är: hur skildrar de studerade böckerna barn och barndom? Och hur skildrar böckerna de intersektionella positionerna flickskap och pojkskap? För att samla in och analysera min data har jag använt mig av närläsning och tematisk analys. Denna process resulterade i tre teman som jag kallar: ’ett barn i behov av skydd eller det kompetenta barnet’, ’den genusneutrala superhjälten eller den könade hjälten’ och ’att konstruera flickskap och pojkskap’. Resultaten visar att böckerna skildrar barn på två sätt: antingen som utsatta och i beroendeställning eller som kompetenta agenter. Dessa relaterar till traditionella, utvecklingsmässiga förståelser av barn liksom förståelser av barn så som de formulerats av det nya paradigmet för studiet av barndom. Dessutom problematiserar resultaten superhjälterollen, specifikt det sätt på vilket böckerna explicit könar superhjälten i text och porträtterar vad som antingen kan tolkas som en genusneutral eller en implicit maskulin superhjälte i illustrationerna. Till sist så indikerar resultaten att böckerna skildrar flickskap och pojkskap som kontrasterande identiteter. Sammanfattningsvis så verkar författarna av böckerna intresserade av att utmana konventionella normer rörande barn och barndom, i linje med en större trend bland svenska barnböcker. Samtidigt så skildrar böckerna också traditionella normer gällande både flickskap och pojkskap, så som genom de tydliga markörerna för ålder och genus i illustrationerna.

The purpose of this study was to examine the relation between previously experienced bullying with students’ current risk behaviors. The participants were 341 university students in Sweden and the data were collected with a web-based survey. The results showed that students with high experiences of previous bullying were less satisfied with their lives today than students with low experiences of bullying. In addition, male students who experienced bullying in childhood had higher levels of risk behaviors today, whereas female students who experienced bullying in adolescence had higher levels of risk behaviors today. This could be discussed by the fact that relational bullying, which is more common among females, occurs the most in adolescence, while physical bullying, which is more common among males, occurs mostly in childhood. Future research should control for sensation seeking and risk behaviors in adolescence, as well as the effects of cyberbullying. / Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tidigare upplevd mobbning och studenters riskbeteenden idag. Deltagarna bestod av 341 universitetsstudenter i Sverige och datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät. Resultatet visade att studenter som tidigare hade upplevt högre nivåer av mobbning var mindre nöjda med sina liv idag jämfört med studenter som hade upplevt lägre nivåer av mobbning. Dessutom hade manliga studenter som hade upplevt mobbning i barndomen högre riskbeteenden idag, medan kvinnliga studenter som hade upplevt mobbning i tonåren hade högre riskbeteenden idag. Detta kan diskuteras genom att indirekt mobbning, som är vanligare hos kvinnor, oftast uppstår under tonåren, medan fysisk mobbning, som är vanligare hos män, oftast uppstår under barndomen. Framtida forskning borde kontrollera för sensationssökande och riskbeteenden i tonåren, samt effekterna av nätmobbning.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.