Global ETD Search

121	Det utskrivna barnet : En studie av relationen till barnet som konstruktion i Mare Kandres tidiga författarskap (1984-1991) Gripfelt, Ylva January 2012 (has links) This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to “the Child” as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre’s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre’s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin’s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991). Linguistic components, such as the word “child”, the name “Kid” and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre’s writings. Consequently, a category such as “child” can not unproblematically serve as a definition of any of the protagonists, irrespective of their presumptive age. Combining philosopher Judith Butler’s theory of name-calling with theories in the field of Childhood Studies as presented by Susan Honeyman, “the Child” in Kandre’s works is explored through the hypothesis of its function as a name. Close readings reveal how the protagonists, in the encounter with an explicitly cultural or narrative context, are constituted as subjects through the linguistic category “child”. The protagonists can be considered both as subordinated by the conventionally manifested notion of life development as a linear, measurable progress and as introduced to the means which make possible a critical response to that same notion. Since the main protagonists strongly refuse to be defined by the conventions supporting “the Child” as a category, a dialogue is created which gives the narrative its force. That dialogue corresponds to different aspects of the concept of childhood, which place “the Child” as a construction at the heart of Kandre’s narrative composition. Mare Kandre In A Different Country The Annunciation Bübin's Kid The Burning Tree Aliide Aliide The Child childhood discourse analysis cultural construction social construction life development gender Judith Butler name-calling hate speech interpellation subject Mare Kandre I ett annat land Bebådelsen Bübins unge Det brinnande trädet Aliide Aliide Barnet barndom diskursanalys kulturell konstruktion social konstruktion utveckling livsfaser genus Judith Butler namn öknamn hatiskt tal interpellation subjekt subjektivering
122	En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links) Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal. Solo mothers single mothers donor insemination childhood childrens perspective childhood studies parents children mothers fathers family studies childhood psychology child sociology child interviews nuclear families thematic analysis social constructionism qualitative research Frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning barndom barnperspektiv barndomsforskning föräldrar barn mammor pappor familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer kärnfamilj tematisk analys socialkonstruktivism kvalitativ forskning
123	Barn till beskådan : Familj, välfärdsstat och nation i fototävlingar och fotoböcker 1930-1944 Hallberg, Mathilda January 2017 (has links) I fokus för den här avhandlingen står åskådningskulturen under 1930- och 40-talen, närmare bestämt fototävlingar och fotoböcker med bilder på barn som bärande element. Den här studien granskar hur fototävlingar och fotoböcker var en del i förhandlingen om välfärdens organisering rörande barn och familj. I studien undersöks hur familj, välfärdsstat och nation konstruerades genom representationer av barn, vilka budskap som därigenom etablerades och vilka politiska visioner som kommunicerades. Analyser av bilder och texter visar att fototävlingar och fotoböcker presenterade ett enhetligt budskap om att det behövdes fler och bättre barn, men också hur fototävlingar och fotoböcker förmedlade skilda visioner om hur detta skulle uppnås. Studien bidrar till att synliggöra hur användbara representationer av barn var i bygget av välfärden. De hade potential att förmedla både skilda och gemensamma visioner om välfärdssamhället. / This dissertation focusses on the culture of visual display during the 1930s and 1940s, more specifically photo contests and photo books based on photographs of children. The overall purpose of this investigation has been to study how photo contests and photo books have been a part of the negotiation of the organization of welfare for children and the family. It examines how the family, the welfare state and the nation were constructed by means of representations of children, the messages that were thus established, and the political visions that were communicated. Analyses of images and texts show that photo contests and photo books presented a unified message which said that more and better children were needed, but also how photo contests and photo books communicated disparate visions of how this goal should be reached. The study highlights how useful representations of children were in the construction of welfare. They had the potential to communicate both different visions and a shared vision of the welfare society. Culture of visual display image representation photo contests photo books children childhood Better Baby Contest parenting Welfare State experts nation Sweden Swedishness åskådningskultur bild representation fototävling fotobok barn barndom A-barnstävling familj föräldraskap välfärdsstat professionella nation svenskhet History Historia Social Sciences Interdisciplinary Tvärvetenskapliga studier
124	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap
125	Rite of Passage Rönnholm, Kajsa January 2023 (has links) Within this text, I will discuss my process of making sculptures through my examining MA soloshow. It is a deeply personal reflection of my ideas and where they originate from, symbolsand what they speak of, materials and techniques they require. The theme of my sculptures ischildhood and memories, what I lost when growing up, and who I became. There is also astrong theme of craftsmanship in my work and, in this text, an exploration of materials andthe knowledge of my working hands. In this essay, I present four sculptures within thechapters THE BRAID, THE ROPE, THE MITTEN, and THE WELL. It aims to give the reader aninsight into my artistic process when creating my MA exam work. Art artistic process crafts arts and craft aluminium wood wooden sculpture aluminium sculpture grass grass sculpture clay clay sculpture sculpture braid mitten wells childhoods upbringing fine art Konstfack MA degree master degree Konst konstnärlig process hantverk konsthantverk aluminium aluminiumskulptur trä träskulptur gräs grässkulptur blålera lera skulptur Konstfack masterarbete konstnärligt arbete fläta tumvante brunn barndom uppväxt fri konst Humanities and the Arts Humaniora och konst
126	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.
127	Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne Totoro Fredriksson, Joel January 2022 (has links) In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p> Hayao Miyazaki Studio Ghibli film analysis discourse theory discourse analysis film pedagogy childhood discourses the natural child the competent child the vulnerable child postmodern childhood the lonely child the psychological child gender discourses adult children child adults the imaginative child Heidi Anne of Green Gables Moomin Pippi Longstocking shintoism filmanalys diskursteori diskursanalys filmpedagogik det naturliga barnet det kompetenta barnet det bräckliga barnet postmodern barndom det psykologiska barnet det ensamma barnet genusdiskurser vuxenbarn barnvuxna det fantasifulla barnet Anne på Grönkulla Mumin Pippi Långstrump General Literature Studies Litteraturvetenskap
128	Kaleidoscope : Reflection through ornaments in childhood memories Vashchenko, Yuliia January 2024 (has links) The following work examines how childhood ornaments and memories can be translated into the material world, particularly through graphic design. This process not only creates a beautiful symbol of childhood but also offers a reflection in adulthood. design ornaments art visual art mixed media visual communication graphic design illustration childhood collage symbols zine book poster carpet oriental carpets roots grandmother family decoration feminism parasto backman Benedetta crippa flowers kaleidoscope design ornament konst bildkonst blandad media visuell kommunikation grafisk design illustration barndom collage symboler zine bok affisch matta orientaliska mattor rötter mormor familj dekoration feminism parasto backman Benedetta crippa blommor kalejdoskop Design Design

Search results