The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance. The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas. I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare – ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen. Barnet tränas under strukturerade former under ledning av en vuxen och syftet är att ge en stadig grund inför den senare läsundervisningen i skolan, undervisning som i första hand bygger på syntetiska metoder med bokstavsinlärning och ljudning. I Libergs forskning syns diskursen Barnet som aktiv kultur och kunskapsåterskapare. Förhållningssättet liknar det som beskrivs av Lundberg men man hyser en större tilltro till barnets kompetens och förmåga att dra egna slutsatser. Utifrån barnets frågor och intresse stöttar den vuxne genom att visa på bokstävers betydelse och ljudningens principer. En alternativ väg visar Söderbergh på. Hennes metod bygger på att en vuxen aktivt försöker väcka det lilla barnets intresse för skriftspråket genom att fokusera på skrivna ords betydelse, innehåll och funktion snarare än på form och avkodningsteknik. När intresset finns lämnas lärandet helt över till barnet och den vuxnes roll blir att stimulera på rätt nivå. Här syns diskursen om det kompetenta barnet och även ett ifrågasättande av makthierarkin mellan barn och vuxen. Inom Lundbergs och Libergs forskningstraditioner rör man sig inom ramen för den diskurs som jag valt att benämna Skolan som läsandets arena t ex på så sätt att aktiviteterna utgår ifrån de enskilda bokstäverna och ljudningen och därmed initierar det man tänker sig att skolan senare kommer att ta över. Söderberghs forskning innebär ett ifrågasättande av denna diskurs då den handlar om läslärande vid en avsevärt mycket tidigare ålder och dessutom med en helt annan metod. Forskningen/metoden blir därtill problematisk då den både hamnar inom ramen för den vedertagna diskursen om Det naturliga barnet och inom diskursen om Det kompetenta barnet, i meningen läskunnigt. Den ifrågasätter därmed både lärarens roll och kanske också skolsystemet i stort. Anledningen till att hennes metod inte får större genomslag kanske i sin tur kan förklaras som en rädsla för Det kompetenta, läskunniga lilla barnet.

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method. When we analyzed the results we used developmentalpsychopathology, sense of coherence and earlier research. Our results shows that former foster children who have been maltreated and neglected in foster care have health problems, both mental and physical, they enter adolescence with low education and they have problems with close relationships. Our results also shows that former foster children who have been in foster care for a longer timer tend to have lower Sense of coherence. Furthermore our study shows that our interviewees are satisfied with their lives today.

This book provides an ethnographic contribution to research on children’s consumption, family life and happiness. Various and shifting notions of happiness are explored, as well as conditions for and challenges to happiness, through an analysis of video-recorded interviews and mobile ethnography conducted in two of the most popular theme parks in Sweden. Initially, the study outlines how previous research has conceptualized happiness in association with time and place in a rather static way. Based on a treatise of notions of happiness in philosophy and the social sciences, there is a turn in this thesis towards practice. It generates fundamental knowledge about the complexity of happiness. By employing this approach, it is possible to highlight how happiness is enacted as part of and in relation to ideals of family life, time, childhood, money, consumption, experiences and material things. As we explore the practices of children and their families, we discover that shifting meanings of happiness are located in contemporary culture, where emotions and consumption are of central importance. The approach is interdisciplinary, and draws on theoretical and methodological contributions in sociology, anthropology and Science and Technology Studies (STS). Notions of meshwork and enactment become important for the exploration of happiness as a complex and changing matter, which productively involves social relations and material things. Throughout the thesis there is a dialogue with previous research on happiness, consumption and childhood which highlights the importance of exploring messy practices, in movement. It is argued that explorations of practice contribute to a critical understanding of how happiness and contemporary ideals of childhood can be approached – through consumption and as part of citizenship in a consumer society where happiness is of central importance. / Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av videoinspelade intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar. Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar. Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av – och i förhållande till – ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting. Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala. Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier (STS). Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker. Det bidrar till en kritisk förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal – som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor? Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid? Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem? Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor. Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga. Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Denna avhandling handlar om hur samhället presenterades för barn via skolradion och Folkskolans barntidning under 1930-talet. I avhandlingen granskas hur såväl barnen som medierna i sig gjordes till redskap i den ideologiska striden om välfärdsstatens förändring och innebörder under 1900-talet. Studien handlar om innehållet i medierna och de om de aktörer som utformade program och texter. Vilka aktörer ville ha med barn och varför blev barn användbara i striden om skolradions innehåll och utformning? Vad fanns det för likheter och skillnader i sättet att tilltala och beskriva barn i de båda medierna? Ett viktigt resultat i avhandlingen är hur genus och etnicitet relaterades till barn i skapandet av en svensk folkhemsidentitet. / 2000

In Songs of Innocence and of Experience William Blake contrasts childhood and adulthood. This essay relates this to another prominent social issue in the collection, colonialism. This essay aims at answering the question of what happens when the child is black rather than white. By providing an analysis of how children in general are portrayed, followed up with a brief discussion of how Blake deals with colonial issues this essay sets the stage for a final concluding discussion about what happens when the two themes of childhood and colonialism meet. The discussion reveals that Blake is using irony to ridicule the contemporary polarized meanings of the words “black” and “white”. By doing this Blake makes the little black boy in “The Little Black Boy” the perfect symbol for criticising the contemporary issues of child abuse and colonialism in one single piece of poetry. / I Songs of Innocence and of Experience visar William Blake på motsättningarna mellan barndom och de vuxnas värld. Denna uppsats kopplar detta tema till kolonialism, en annan framstående social fråga som behandlas i diktsamlingen. Syftet med denna uppsats är att besvara frågan om vad skillnaden blir när det är ett svart barn istället för ett vitt som framställs i dikterna. Genom att först analysera hur barn i allmänhet framställs, följt av en kort diskussion om hur Blake hanterar problemet med kolonialismen leder denna uppsats fram till en avslutande diskussion kring vad som händer när två stora teman som barndom och kolonialism möts. Den avslutande diskussionen framhäver att genom Blakes användande av ironi så gör han den samtida polariseringen av orden ”svart” och ”vit” till åtlöje. Den svarta pojken i ”The Little Black Boy” blir Blakes perfekta symbol för att kritisera de samtida frågorna kring barns utsatthet och kolonialism i en och samma dikt.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka organisationer och volontärer som arbetar eller frivilligt engagerar sig med att hjälpa barn runt om i världen på olika sätt. Jag vill veta vad det är som driver dem i sitt arbete och hur de själva hanterar de tankar och känslor som kan uppstå då de kommer i kontakt med barn som saknar många av de rättigheter som barn enligt svensk lag ska ha rätt till. De valda organisationerna är bara en liten del av det enorma engagemang som finns bland människor som strävar för att alla barn ska få rätt till en god barndom. / The purpose of this bachelor`s thesis was to investigate organizations and volunteers that work or volunteer to help children around the world in different ways. I want to know what it is that drives them in their work and how they handle the thoughts and feelings that may arise when they come into contact with children who lack the rights that children according to Swedish law should have. The chosen organizations are just a small part of the enormous commitment among people who strive for all children to have the right to a good childhood.

During the Viking Age, the burials on Gotland consisted of both cremations and inhumations. However, inhumation became increasingly common at the end of that period. Furthermore, several children have been identified around the island, but almost all of them are in inhumation graves. Only a few analyses of cremations from the Viking Age have been conducted. At the moment, there are only two burial grounds, dating to the Viking Age on Gotland, where the remains of cremated children have been noted. This study aims to try to locate children's graves, or possible children's graves, by studying cremations from the burial ground in Stora Ihre, Hellvi parish. Hopefully, this will contribute to future studies of cremations from Gotland in the early Iron Age and bring more knowledge on how children were treated. A total of 60 cremations have been analyzed, where only two graves contain the remains of non-adult individuals, but only one of these dates to the Viking age. At Stora Ihre, children of several ages have been buried in inhumation graves, like many other places in the rest of Gotland. In several cases, they have been buried together or secondarily next to an older individual, both in or around an inhumation or cremation grave, but in some cases, children have been given their own grave. This may indicate that a shift in burial traditions of children took place from the Vendel period to the Viking age, but it may also reflect social differences between the ages.