Bakgrund: Upplevelserna av krig i barndomen kan ge negativa konsekvenser livet ut. Krig består av brutalt våld mot det civila, trots att den fjärde Genèvekonventionen samt FN-barnkonventionen finns för att skydda individer. Under krig lever barn även i en otrygg miljö samt att krig medför försämringar och begränsningar för barn i livet. Dessa begränsningar kan innebära att barn inte får leka och gå till skolan. Bra upplevelser i barndomen är viktiga för att hjärnan ska utvecklas positivt. På grund av den otrygga miljön finns det risker att utvecklingen av hjärnan blir negativ. Det kan medföra trauma och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att redogöra för vuxna individers upplevelser av att ha levt i krig i barndomen. Metod: Metoden som har använts i examensarbetet är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Genom att systematiskt söka efter litteratur hittades sju artiklar som svarade på syftet. Artiklarna analyserades vilket resulterade i två teman och sex underteman. Resultat: I resultatet redovisas två teman och sex underteman. Det första temat var “upplevelser av osäkerhet” och undertemat till det var “rädsla”, “svek” och “sorg”. Det andra temat var “känslan av att inte räcka till” och undertemat till det var “hjälplös”, “övergiven” och “skuld och skam”. Konklusion: I examensarbetet har krigsmiljöer visat sig leda till mycket negativa känslor hos vuxna individer, som har upplevt krig i barndomen. Dessa negativa känslor har en direkt koppling till deras brist på trygghet i form av stöd och närvaro av vuxna i krigsmiljöer. / Background: The experiences of war in childhood can have negative consequences throughout life. War consists of brutal violence against civilians, even though the Fourth Geneva Convention and the UN Convention on the Rights of the Child exist to protect individuals. During war, children also live in unsafe environments, and war brings deterioration and limitations to children's lives. These restrictions can mean that children are not allowed to play and go to school. Good experiences in childhood are important for the brain to develop positively. Due to the unsafe environment, there are risks that the development of the brain will be negative. It can lead to trauma and mental illness. Aim: The purpose is to explain the experiences of adult individuals of having lived in war in their childhood.  Method: The method that has been used in this study is an integrative compilation of qualitative research inspired by meta-synthesis. By systematically searching for literature, seven articles were found that answered the purpose. The articles were analyzed which resulted in two themes and six sub-themes. Results: In the result, two themes and six subthemes are reported. The first theme was "experiences of uncertainty" and the subthemes to it were "fear", "betrayal" and "sorrow". The second theme was “the feeling of not being enough” and the subthemes to it were “helpless”, “abandoned” and “guilt and shame”. Conclusion: In this study, war environments have been shown to cause negative feelings in people who have experienced war in their childhood. These negative experiences have a direct connection to children's lack of safety in terms of support and the presence of adults in war environments.

Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö, få omvårdnad och blir omhändertagna av vuxna som ger dem närhet och skydd. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk kan ha svårt att tillgodose sina barns grundläggande behov. Barn är beroende av sina föräldrar och när föräldern inte mår bra riskerar barnen att fara illa. Syftet med studien var att belysa erfarenheten av att växa upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. För att få en detaljerad bild av barnens subjektiva upplevelser valdes självbiografier. Genom att ta del av författarnas levda erfarenheter sågs tydligt deras utsatthet under uppväxten. Analys av litteraturen resulterade temat Förlorad barndom och tre huvudkategorier som ger en övergripande bild av författarnas uppväxt: Maktlöshet, Vanmakt och längtan, Ansvar och utsatthet. Alla författarna var under uppväxten i kontakt med vården flera gånger, men då som anhöriga till sin psykiskt sjuka förälder. Trots förälderns ohälsa och oförmåga att klara av vardagen uppmärksammades inte barnens situation och de fick aldrig det stöd de behövde och hade rätt till. Under diskussionen lyfts och förtydligas svårigheten i att inte få vara barn, att vara utlämnad med en vuxens ansvar och frustrationen över att inte bli sedd. Vården måste ha ett övergripande perspektiv, en reflekterande kunskap och alltid ha barnens bästa i åtanke.

Ett försök att ringa in och diskutera en tradition inom film som skulle kunna kallas barngotik. En viss blandning av skräckfilm och barnfilm med barn i huvudrollen. Med utgångspunkt i min egen filmiska praktik som regissör och manusförfattare diskutera jag vad denna tradition öppnar upp mot för tankesätt, politiskt och filosofiskt, och hur det relaterar till surrealism och gotik. Jag använder mig även av Mare Kandres författarskap som inom litteraturen kan sägas arbetat inom just barngotik och de frågeställningar som kommer upp; Hur kan man öppna upp för ett barnperspektiv genom användandet av atmosfär, skräck, förebådan och genom att använda sig av "det okända", och vad betyder det att göra det i film?

I föreliggande arbete avhandlas upplevelser och hälsosituationer efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld som barn i ett långtidsperspektiv, d.v.s. hur sådan utsatthet kan upplevas i vuxen ålder. Syftet är att undersöka vilka hälsosituationer vuxna kan uppleva som en följd av utsatthet som barn. Idag uppmärksammas barns utsatthet i större grad än någonsin tidigare i den offentliga debatten, men det finns en avsaknad av underlag för hur denna typ av utsatthet kan relateras till upplevelser av eventuell ohälsa som vuxen. I urvalsförfarandet skickades frågan om tänkbara intervjupersoner till Sveriges alla landsting och kommuner. Denna undersökning har en allmän kvalitativ ansats samt en fenomenologisk analysmodell. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem vuxna som hade varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i barndomen. Dessutom intervjuades en vårdgivare som i arbetet mött personer som erfarit denna typ av utsatthet. Resultatet visar att upplevelsen av hälsosituationen i vuxen ålder kunde se olika ut efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det framkom att tidigare utsatthet hade en stor inverkan gällande upplevelse av försämrad fysisk och psykisk hälsa som vuxen. Resultatet visar även på olika utformade strategier i hantering av tidigare utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld vilket kan relateras till två olika coping strategier. Förhoppningen är att denna uppsats ska bidra till en ökad uppmärksamhet gällande att barns utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld kan leva vidare i ett mer långtidsperspektiv där det påverkar barnet även i vuxen ålder.   Slutsatserna i denna studie är att utsattheten för fysiskt- psykiskt och/eller sexuellt våld i barn- och ungdomsåren kan ha en inverkan på upplevd hälsa i vuxen ålder. Vidare är slutsatserna att individer kan utveckla olika coping strategier för att kunna hantera sådan utsatthet. / In the present work, experiences and health situations are discussed after exposure to physical, mental and / or sexual violence as a child in a long-term perspective, i.e. how such vulnerability can be experienced in adulthood. The purpose is to investigate which health situations adults can experience as a result of vulnerability as a child. Today, children's exposure to a greater degree than ever before in the public debate, but there is a lack of evidence for how this type of vulnerability can be related to experiences of possible ill health as an adult. In the selection process, the question of possible interviewees was sent to Sweden's all county councils and municipalities.   This study has a general qualitative approach and a phenomenological analysis model. Qualitative interviews were conducted with five adults who had been exposed to physical, mental and / or sexual violence in childhood. In addition, a caregiver was interviewed who met people who experienced this type of vulnerability at work.   The result shows that the experience of the health situation in adulthood could look different after exposure of physical, mental and / or sexual violence. However, earlier vulnerability had a large impact on experience of impaired physical and mental health as an adult. The result also show on various designed strategies in the management of the earlier exposure to physical, mental and / or sexual violence, which can be related to two different types of coping strategies. It is hoped that this thesis will contribute to increased attention regarding the fact that children's exposure to physical, mental and / or sexual violence can live on in a longer-term perspective where it affects the child even in adulthood.   The conclusions of this study are that the exposure to physical-psychological and / or sexual violence in childhood and adolescence may have an impact on perceived health in adulthood. Furthermore, the conclusions are that individuals can develop different coping strategies to be able to handle such vulnerability.

Multiple researchers argue that many authors of children’s books are influenced by the prevailing view of the child and childhood, in both subject selection and ways of writing. The aim of the study is to investigate how societies norms and values are reflected in picture books, written between 2010-2018. What kind of childhood is portrayed in the chosen literature? How does the illustrations and text interact to reflect the children’s characters and perspective? After an extensive selection process with several criteria, five picture books were finally chosen for analysis. With tools from researches Nikolajeva and Rhedin I’ll be focusing on illustrations, personality and environmental descriptions, as well as narration and point of view. The conclusion shows indications that the child's vision, which is portrayed in the picture books, goes hand in hand with the image of the child as subject and actor, a researching child actively in their own development. It is also possible to see traces of the multi-contextual view of children and the image of the child that is emphasized in the preschool curriculum. Another clear pattern is that the picture books reflect family constellations, gender, culture, diversity and ethnicity in a way that largely extends beyond underlying prejudices and stereotypes. / Ett flertal forskare hävdar att många barnboksförfattare påverkas av den rådande barnsynen samt barndom i både ämnesval och sätt att skriva. Syftet med studien är att undersöka hur samhällets normer och värderingar återspeglas i bildböcker, skrivna mellan 2010-2018. Vilken syn på barn gestaltas i den valda litteraturen och hur kommer den till uttryck? Hur interagerar illustrationerna och texten för att spegla barnens karaktärer och perspektiv? Efter en omfattande urvalsprocess med ett flertal kriterier valdes slutligen fem bildböcker för analys. Med verktyg från forskarna Nikolajeva och Rhedin kommer jag att fokusera på illustrationer, person- och miljöskildring samt berättarröst och synvinkel. Slutsatsen visar indikationer på att den barnsyn som speglas i bilderböckerna överensstämmer med bilden av barnet som subjekt och aktör, ett forskande barn aktivt i sin egen utveckling. Det är också möjligt att se spår av den mångkontextuella barnsyn samt den bild av barnet som framhävs i förskolans läroplan. Ett annat tydligt mönster är att bildböckerna speglar familjekonstellationer, kön, kultur, mångfald och etnicitet på ett sätt som i stor utsträckning sträcker sig bortom underliggande fördomar och stereotyper. Anknytningen mellan dagens samhälle och modernare bilderböcker är väl förankrad, och tydliga avtryck från samtiden syns i samtliga analyserade bilderböcker.

BAKGRUND: I Sverige uppskattas en femtedel av barnen bli utsatta för sexuella övergrepp. Konskevenser av sexuella övergrepp i barndomen kan leda till psykisk ohälsa såsom självskada, PTSD, ångest och dålig självkänsla. Som en central del av elevhälsan har skolsköterskan till uppgift att upptäcka missförhållanden hos elever. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp under barndomen. METOD: Sex bloggar analyserades med en kvalitativ metod med induktiv ansats och innebördsanalys. RESULTAT: Fem innebördsteman identifierades under analysförfarandet; att känna skuld och skam, att uppleva flashbacks, att leva med illabefinnande, att inte förmått göra motstånd samt att ha svårt med tillit och intimitet som vuxen. Det framkommer i resultatet att informanterna lider av skuld, skam och ångest och illabefinnande som följd av de sexuella övergreppen. De har använt sig av självskadebeteende, har flashbacks samt har svårigheter med tillit och närhet. KONKLUSION: Sexuella övergrepp i bardomen kan leda till illabefinnande och ohälsa som följer med de drabbade personerna och påverkar dem upp i vuxen ålder. Det är centralt att skolsköteskan vågar lyfta detta ämne i sitt hälsofrämjande arbete med eleverna när misstanke uppstår. / BACKGROUND: In Sweden, one fifth of the children are estimated to be victims of sexual abuse. The consequences of sexual abuse in childhood can lead to mental health such as self-harm, PTSD, anxiety and poor self-esteem. As a central part of student health, the school nurse has the task of detecting abuse among students. OBJECTIVE: The purpose of this study was to describe the experience of having been exposed to sexual abuse during childhood. METHOD: Six blogs were analyzed using a qualitative method with inductive approach and meaning analysis. RESULTS: Five meaning subjects were identified during the analysis process; Feeling guilty and shameful, experiencing flashbacks, to live with malaise, not being able to resist and having trouble with trust and intimacy as an adult. It appears that the informants suffer from guilt, shame and anxiety and poor well-being as a result of the sexual assaults. They have used selfharm, have flashbacks, and have difficulty with trust and proximity. CONCLUSION: Being sexually abused in your childhood can lead to malaise and illness that accompanies the affected persons and affects them in adulthood. It is essential that the school nurse dares to approach this subject in their health promotion work with students when suspicion arises.

<p>Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna. Analysen är uppdelad i fyra kategorier: tid, bilden av skolan, litterära gestalter och känslornas historia. Jag kom fram till att skolan gestaltas i hälften av de böcker jag läst. Det som var vanligt förekommande i böckerna var att beskriva vilka känslor som eleven kände för skolan. Något annat som togs upp i flera böcker var att skolan fanns med som en hänvisning till vid vilken tid handlingen utspelades. Gestaltningen av skolan kunde vara allt från att bara nämnas en gång, till att handlingen utspelades i en skolmiljö. Uppsatsen avslutas med en kortare diskuterande del där jag tydliggör vad jag kommit fram till och även lyfter fram tankar och funderingar som studien har gett upphov till.</p>

No description available.

<p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion. Ofta tar föräldrar till de problemfokuserade copingstrategierna. Syskonens upplevelser av barnets cancer visade sig oftast i psykologiska och känslomässiga yttringar, såsom depression, ångest och oro. De psykologiska beteendeproblemen yttrade sig i sämre resultat och uppförande i skolan. Det har visat sig att om syskonet upplevde bra stöd och support hemifrån så klarade de av att hantera sin bror eller systers cancerdiagnos på ett bättre sätt. Generellt så fungerade en stabil och trygg familjesammanhållning som ett komplement i både föräldrars och syskons copingstrategier.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe parent´s and sibling´s experiences and coping strategies when a child in the family is diagnosed with cancer. Literature search has been done in Medline, trough Pubmed, Cinahl and Science Direct where 19 articles were chosen. The results showed that parent’s experiences and coping strategies are quite similar. The experiences often take form as chock, denial and stress the first period after the child’s diag-nosis. How to cope with the situation can differ, depending on for example sex and religion. The parents often tend to use problem focused coping. The sibling’s experiences of the child’s cancer are often showed in psychological and emotional manifestations as depression, anxiety and worry. The psychological behavior problems were shown in school with worse behavior and lower study results. If the sibling´s experienced god support from their family, then they could cope with their brother´s or sister´s cancer diagnosis in a better way. In general a stable and safe family cohesion worked as a complement in both parents and siblings coping strategies.</p>

Uppsatsen behandlar frågan om vilka föreställningar om barnen som finns i styrdokumenten för den svenska skolan. / The Essay From child to citizen deals with the question of wich conceptions of children can be read in the policytexts for the swedish compulsory school.