Problemformulering:  Hur påverkas platschefen i sitt arbete i ett byggprojekt utifrån entreprenadformerna total- och generalentreprenad? Hur kan platschefens arbete utformas och avgränsas för att förbättra ledningen av ett byggprojekt utifrån aktuell entreprenadform?   Syfte:                            Syftet med studien är att undersöka hur platschefens arbete påverkas av total- och generalentreprenad och sedan presentera förslag på hur det kan utformas utifrån aktuella entreprenadformer.   Metod:                          Metoden är en kvalitativ analys. Intervjuer är huvudsakliga tillvägagångssättet och sju platschefer och en affärsområdeschef har intervjuats. Litteraturstudier av tidigare examensarbeten och forskningsrapporter samt skrifter och artiklar från branschen har studerats.   Slutsatser:                    Det finns viktigare faktorer för platschefens arbete än själva entreprenadformen i sig. Dessa är bl.a. kvaliteten på handlingarna, projektets storlek, arbetslagets erfarenheter och sammansvetsning, den egna organisationen och tillgängliga stödresurser samt platschefens egna erfarenheter och kunskaper. Entreprenadformen är dock inte utan betydelse. I en totalentreprenad bör platschefen ges möjlighet till att delta i projekteringen för att kunna bidra med sina praktiska byggkunskaper och styra handlingarna mot att bli produktionsvänligare. I en generalentreprenad bör en organisation för hantering av ÄTA-arbeten finnas då det tar mycket tid från platschefen och entreprenören tappar pengar på ÄTA eftersom dem generellt är dåliga på att ta betalt för ÄTA. / Problem:                      How is the job of the site manager effected by the contract forms turnkey and general contract? How can the work of the site manager be designed and defined based on the contract form?   Purpose:                       The purpose of this essay is to study how the site managers’ work is effected by turnkey and general contract and to present suggestions on how the site managers’ work can be designed based on the contract form.   Method:                       The method is qualitative analysis. Interviews are the main approach and seven managers and a business area manager were interviewed. Literature studies of previous theses and research papers as well as publications and articles from the construction industry have been studied.   Conclusion:                  There are more important factors for site managers’ work than the contract form itself. These include the quality of the drawings and documents, the size of the project, the work teams’ experience and how well they function as a team, the organization and the available support resources and the site managers’ own experience and knowledge. The contract form is however not without significance. In a turnkey, the site managers should be given the opportunity to participate in the project design and planning in order to contribute with their practical building skills and guiding documents to be more construction-friendly. In a general contract there should be an organization for the management of CAW because it takes a lot of time from the site manager and entrepreneurs lose money on CAW because contractors generally are bad at charging for CAW.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch både vad gäller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket på byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstår. Detta kan bl. a. bero på tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem. I vissa projekt fungerar samarbetet utmärkt mellan projektets olika parter men i allt för många projekt är samarbetet mellan parterna bristfällig. Detta kan medföra ”onödiga” ekonomiska och eller tidsmässiga konsekvenser. I samhället idag är kommunikation nyckeln till ett lyckat samarbete. Även i byggbranschen belyses kommunikation som en nyckel till ett lyckat projekt. Branschen är i ett läge där denna debatt är intressant men ännu inte riktigt kommit upp på bordet. Vårt mål med projektet är att väcka denna debatt och undersöka hur samarbetet mellan parterna egentligen fungerar, varför det fungerar/inte fungerar och hur det eventuellt kan förbättras. I examensarbetet granskas samspelet mellan de 4 aktörerna Beställare, Projektledare/Byggledare, projekterande Konsult och Entreprenör för att utreda vad som ibland skapar denna kommunikationsbrist och samarbetsproblem. Genom intervjuer och empiriska undersökningar har vi skapat oss en uppfattning om hur parterna uppfattar samarbete och kommunikation i tidigare och nuvarande projekt. Vad har de saknat? Vad tycker de fungerar? Hur skulle de vilja samarbeta och utveckla kommunikation till det bättre? Som en stöttepelare till intervjuerna har en elektronisk undersökning gjorts där 113 svar redovisats, behandlats, analyserats. De som fått tillgång till den elektroniska undersökningen är de företag där intervjuerna gjorts samt tjänstemän från ett ytterligare tiotal olika företag med varierande storlek och omsättning. Utifrån intervjuerna och den elektroniska undersökningen kan vi konstatera att den generella synen mot andra parter i ett byggprojekt är mycket god med några få reservationer. Utefter den frågeställning vi gjorde inledningsvis kan vi nu konstatera att entreprenadform har mindre betydelse för kommunikation och samarbete i ett projekt. Dock har vi kommit fram till att det existerar vissa nyckelord för att uppnå god kommunikation och ett gott samarbete i ett projekt. Nyckelorden vi har kommit fram till är: starten i ett projekt, gemensamma mål, personkemi, beslutskraft, tydlighet och kunskap. / The construction industry is considered to be a conservative industry both in technology and forms of cooperation. The immense pressure on the construction industry and the large number of construction projects that are currently being undertaken in a number of complications arise. This may be due to time constraints, skill shortages and cooperation problems. In some projects the cooperation between the project partners works very well, but in too many projects the collaboration between the parties is inadequate. This can result in "unnecessary" financial and or timing implications. In society today, communication is the key to a successful cooperation. Even in the construction industry communication are highlighted as a key to a successful project. The industry is in a position where this debate is interesting but not yet being highlighted. Our goal with this study is to bring this debate and examine how cooperation between the parties really works, why it works/does not work and how it might be improved. The thesis examines the interplay between the four actors Client, Project Manager/Construction Manager, project planning Consultant and Contractor to investigate what sometimes creates this lack of communication and cooperation problems. Through interviews and empirical studies, we have created an impression of how the parties perceive cooperation and communication in past and current projects. What have they missed? How do they work? How would they like to work together and develop communication for the better? As a mainstay of the interviews, an electronic survey carried out in which 113 responses recorded, processed, analyzed. Those who had access to the electronic survey are companies where the interviews made ​​and officers from an additional ten different companies of varying size and turnover. Based on the interviews and the electronic survey, we can conclude that the general perception to other parties on a construction project is very good with a few reservations. Along the issue we did initially, we can now conclude that the contract form is less important for communication and collaboration in a project. However, we have concluded that there are certain keywords in order to achieve good communication and good cooperation in a project. The key words we've come up with is: the start of a project, shared goals, personal chemistry, decisiveness, clarity, and knowledge.

This essay aims to examine whether the Swedish patron Ernest Thiel had any aesthetic influence on the contemporary art scene in the late nineteenth and early twentieth century. Based on a selected group of his commissioned artworks, the study analyzes to what extent Thiel was involved in the creative process. The applied method consists of Panofsky’s iconographical- iconological method, a study of primary sources and literature of art history, and a contextual analysis based on Anne D’Alleva’s theory. The chosen method shows that Ernest Thiel was not engaged in the creative process of his commissioned artworks. Correspondence between Thiel and the commissioned artist reveal that Thiel acted more as afinancial patron, leaving the aesthetics to the artist. Rather than providing his own artistic directives, the intention with his commissioned artworks suggests that his aim was to promote and encourage the artists’ own sense of style. Furthermore, this act of patronage illustrates his genuine appreciation for the artist he supported. This study also exposes the lack of knowledge of the portrait “Porträtt av Hjalmar Söderberg” and the artistry of Gerda Wallander, from whom Thiel commissioned his artwork. The study therefore suggests further research of Gerda Wallander’s artistry as well as of Ernest Thiel’s commissioned artworks, since this is uncharted territory in art history.

Syftet med denna studie är att kartlägga småhusentreprenader och vilka problem samt konflikter som uppstår mellan entreprenader och beställare. Vidare är det tänkt att denna studie skulle ge allmänheten en bättre uppfattning kring varför konflikter uppstår mellan beställare och entreprenörer samt hur husleverantörer jobbar för att motverka dessa problem. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att denna intervjuteknik tillämpades var för att ge respondenterna frihet att prata öppet om sina upplevelser och synpunkter. Respondenterna som intervjuades var fyra representanter för husleverantörer, tre beställare, en byggnadsinspektör och en kontrollansvarig. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns en gemensam uppfattning bland beställare och husleverantörer kring att det är för mycket pappersarbete och att totalentreprenad är den mest optimala entreprenadformen för den som inte vill ta på sigallt för mycket ansvar. Det fanns dock även åsikter som skiljde sig. Studien visade att beställare upplever uppförandet av småhus som en långsam och energikrävande process. Problemen som är vanligt förekommande inom småhusentreprenader är att det finns en skillnad i språk och kunskap mellan parterna. Detta resulterar i att det blir en bristande kommunikation som i sin tur kan leda till diverse konflikter. Husleverantörerna är medvetna om dessa problem och jobbar kontinuerligt för att ta fram lösningar. En sådan lösning är att lägga stor vikt på dokumentation och kontrakt eftersom det är de som är lagligt bindande. Slutsatsen för denna studie var att en god kommunikation resulterar i färre missförstånd och konflikter. Konflikter går däremot inte att undvika helt, utan kommer alltid kunna uppstå på grund av mänskliga faktorer. / The purpose of this study was to investigate the single-family home construction industry and what problems arise. Furthermore, it was intended that this study would give the public a better idea of why conflicts arise between customers and contractors and how home suppliers work to counteract these problems. To achieve the purpose and get answers to the research questions, we used a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The reason why this interview technique was applied was to give respondents the freedom to talk openly about their experiences and views. The respondents interviewed were four representatives of house suppliers, three clients, a building inspector and an inspection manager. The results of the interviews showed that there was a common opinion among clients and house suppliers on certain issues, but then there were also opinions that differed. The study showed that customers experience the construction of detached houses as a slow and energy-intensive process. The problems that are common in detached house contracts are that there is a difference in language and knowledge between the involved parties. This results in a lack of communication which in turn can lead to various conflicts. Home suppliers are aware of the problems that exist in the industry and work continuously to develop solutions. One such solution is to place great emphasis on documentation and contracts because they are the ones that are legally binding. The conclusion of this study was that good communication results in fewer misunderstandings and conflicts. Conflicts, on the other hand, cannot be completely avoided, but will always arise due to human factors.

De har en gemensam slutdestination men olika stopp på vägen. Så kanprojekt med samarbete mellan beställare, fotograf och retuschör beskrivas.I projekt med flera parter är det inte svårt att förstå att förlängdadeadlines, överskridande av budget, bristande kommunikation och friktionmellan parterna kan förekomma. I detta arbete har arbetsprocesser inomframställningen av reklamkampanjer bestående av fotografiska bilderanalyserats för att definiera styrkor och svagheter. Målet var att ta framriktlinjer för de olika parterna att använda sig av vid framtida arbete.Efter intervjuer med sex personer aktiva i branschen, som syftade till attkartlägga respektive parts arbetsprocess, samt deras syn på samarbetetdem emellan, kunde välgrundade resultat nås.I de riktlinjer som studien resulterat i kan det bland annat utläsas att entydlig brief samt användandet av mallar och checklistor är centrala delar ien välfungerande arbetsprocess. Vilket bidrar till ett slutresultat av högkvalitet och leverans inom givna tidsramar.Detta arbete har utförts i samarbete med Linjepunkt Repro som arbetarmed avancerad bildretusch och grafisk produktion. Samarbetet bidrog tillen tydligare inblick i branschen och värdefulla kontakter inom de olikaområdena som undersökts och ligger till grund för arbetet. Resultatet avstudien skulle kunna gynna företaget i fråga samt deras samarbetspartnersmen kan även appliceras på andra liknande arbetsprocesser. / Projects involving clients, photographers and retouchers has a common goal but each part have different stops along the way.Extended deadlines, budget overruns, lack of communication and friction between the parties. These are all things that can occur in projects involving multiple parties. In this study, work processes in the production of advertising images has been analyzed in order to define strengths and weaknesses. The aim for this work was to develop guidelines for the parties to use in the future.In order to survey each party’s work process and their different views on the collaboration between them, six interviews were conducted. Since the interviewees’ consisted of people currently in the industry, the results were well-founded.The results from the study shows that some of the central parts of a well-functioning work process are a clear brief and the use of templates or checklists. These aspects contribute to high-quality results and delivery within deadlines.This study has been conducted in collaboration with Linjepunkt Repro, a company working with advanced image retouching and graphic production. The collaboration contributed to a clearer insight into the industry and valuable contacts. The result of the study could benefit the company and its partners, but it can also be applied to other similar work processes.

I denna studie utreds definitionen av samverkan, vad det egentligen innebär och hur detupphandlas, samt vilka för- och nackdelar som finns med samarbetsformen. Äveninvolveringen av strategiskt viktiga underentreprenörernas har studerats. För att undersökadetta har både en litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie utförts.Studiens utgångspunkt är upplevelsen och erfarenheten av att arbeta med samverkan och föratt få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades beställare, huvudentreprenör ochunderentreprenör.Litteraturstudien ger en överblick av byggbranschens problem som bland annat innefattarbristfällig projektering, otillräcklig kompetens och tidsbrist. I denna rapport beskrivs hursamverkansentreprenad växt fram som en motreaktion till dessa problem. Det redogörs ävenför vad som kännetecknar en lyckad samverkan och när det är som mest lämpat att använda.Resultatet visar att definitionen av samverkan är projektspecifikt och det är beställarensengagemang som är avgörande för att samverkan faktiskt genomsyrar projektet. Vidare visarstudien att upphandlingen till stor del sker på mjuka parametrar och att lagen om offentligupphandling, LOU, inte egentligen är något hinder.Sammanfattningsvis är det av stor vikt att en samverkansentreprenad består av gemensammamål, förtroende och transparens för att lyckas. / In this study, the definition of partnering is looked into, what it actually means and how it isprocured, as well as the advantages and disadvantages of partnering. The involvement ofstrategically important subcontractors has also been studied. To examine this, both a literaturereview and a qualitative interview study have been conducted.The starting point of this study is the experience of working with partnering, and to gain asbroad a perspective as possible, clients, main contractor, and subcontractor were interviewed.The literature study gives an overview of the construction industry's problems, includinginadequate planning, insufficient competence, and time constraints. This report describes howpartnering has emerged as a reaction to these problems. It also explains the characteristics ofsuccessful partnering and when it is most suited.The results show that the definition of partnering is project-specific, and it is the involvementof the client that is crucial for partnering to permeate the project. Furthermore, the studyshows that procurement largely relies on soft parameters and that the Public Procurement Actis not actually an obstacle.In summary, it is crucial for partnering to consist of shared goals, trust, and transparency inorder to succeed.

I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledge exchange and learning at intra- and inter-organisational levels and highlights the role of individuals in carbon management efforts. In addition, more general challenges were outlined for actors to consider when it comes to carbon reduction efforts during a collaboration between public organisations and international contractors. The study outlines seven groups of challenges faced during the execution of the new metro projects: resource and expertise deficits, skill and knowledge gaps, the interrelation of carbon and the iron triangle, cultural differences and intra-organisational relationships, engagement and resistance, organisational alignment and communication complexities, and industrial restrictions. In conclusion, the client should clarify their intended role in the projects, deciding whether to adopt the role of an educator to guide contractors' knowledge development, thereby enhancing the effectiveness of carbon management efforts. The recommendations emphasise the need for improved work practices at the project level, and the implementation of internal knowledge and learning management systems at the organisational level. Suggestions are applicable to both public clients and contractors, including the Administration for Extended Metro and international contractors working on the new metro projects. / Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade utmaningar gällande kunskapsutbyte och lärande på både intra- och interorganisatorisk nivå. Dessutom lyftes individernas roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen fram, samt generella utmaningar för aktörer att ta hänsyn till när vid samarbete mellan offentliga organisationer och internationella entreprenörer. Rapporten avslutas med att identifiera sju grupper av utmaningar som ställdes under genomförandet av de nya tunnelbaneprojekten: resurs- och kompetensbrister, kompetens- och kunskapsluckor, sambandet mellan koldioxid och järntriangeln (tid, kostnad, kvalitet), kulturella skillnader och relationer inom organisationen, engagemang och motstånd, organisatorisk anpassning och kommunikationskomplexitet samt industriella restriktioner. En viktig slutsats är att beställaren bör klargöra sin roll i projekten och ta ställning till om de vill ta på sig uppgiften att utbilda och vägleda leverantörerna i deras kunskapsutveckling, för att på så sätt öka effektiviteten i klimatarbetet. Rekommendationer ges för att förbättra både arbetsmetoderna på projektnivå och den interna organisationens kunskap och lärande, vilket gynnar både offentliga kunder, inklusive Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, och entreprenörer.

The construction industry faces challenges with efficiency and communication due to the interdependence of stakeholders and the transition between distinct phases of projects. Traditional project delivery methods often result in adversarial relationships, poor communication, higher costs, and schedule overruns. Partnering, introduced in the 1980s, aims to address these issues by promoting cooperative relationships and collaborative project management. However, the concept of partnering lacks a universal definition, making its implementation difficult. This leads to a lack of understanding about the dynamics between various stakeholders beyond just the client and contractor. Current literature mainly focuses on these two parties, neglecting the broader range of stakeholders involved in construction projects and failing to recognize the interdependency of stakeholders in a larger supply chain. To address this gap of partnering relationships, the thesis adopted Eriksson's (2015) theoretical framework, which includes four dimensions—strength, scope, duration, and depth—to identify the obstacles and opportunities that exists in the implementation of partnering. The thesis aims to increase the understanding of clients', main contractors’ and subcontractors’ views on partnering in relation to one another to facilitate the implementation of partnering. The aim of the thesis was achieved by answering the following questions: 1. What are the obstacles and opportunities for implementing project partnering from the perspective of each stakeholder in relation to one another? 2. What do clients, main contractors, and subcontractors respectively require in relation to one another to foster project partnering? Data was collected by conducting semi-structured interviews in collaboration with a company with individuals across the three stakeholder groups: client, main contractor and subcontractors. The results show that while stakeholders have minor differences in defining partnering, they agree on three key factors that influence the implementation: trust, openness and high engagement. Therefore, the main conclusions of the thesis are that in order to facilitate project partnering, stakeholders need to collectively define partnering to unify their understanding and address differing views. Awareness of the benefits can increase openness. Establishing trust and openness early should be done through a mix of formal and informal activities to develop relationships on both a personal and professional level. Initially, both types of activities should be frequent, with informal activities maintained during the production phase while the frequency of formal activities is lowered. Early broad stakeholder involvement ensures shared expectations and vision. The scope should be narrowed from the client side towards the production phase to improve communication. Key subcontractors should coordinate their work with each other from the start, and the client should stay engaged and show their presence during the production phase to promote collaboration. Choosing naturally cooperative individuals who can influence others is essential. Maintaining the partnering attitude throughout the project requires involving the same individuals in all phases. / Byggbranschen står inför utmaningar med effektivitet och kommunikation på grund av beroendeförhållandet mellan aktörer och övergången mellan de olika faserna av projekt. Traditionella projektleveransmetoder resulterar ofta i konfliktfyllda relationer, dålig kommunikation, högre kostnader och förseningar. Samverkan, som introducerades på 1980-talet, syftar till att lösa dessa problem genom att främja samarbetsrelationer och kollaborativ projektledning. Begreppet samverkan saknar dock en universell definition, vilket gör implementeringen svår. Detta leder till bristande förståelse för dynamiken mellan olika aktörer, utöver endast beställaren och huvudentreprenören. Nuvarande litteratur fokuserar mest på dessa två parter och försummar det bredare spektrumet av aktörer som är involverade i byggprojekt. Vidare misslyckas de med att erkänna beroendet mellan aktörer i en större försörjningskedja. Klyftan i litteraturen om samverkans relationer bemöttes genom att anta Erikssons (2015) teoretiska ramverk, som inkluderar fyra dimensioner–intensitet, bredd, varaktighet och djup–för att identifiera hinder och möjligheter vid implementeringen av samverkan. Studien syftar till att öka förståelsen för beställares, huvudentreprenörers och underentreprenörers syn på samverkan i förhållande till varandra för att underlätta implementeringen av samverkan. Syftet med studien uppnåddes genom att besvara följande frågor: 1. Vilka är hindren och möjligheterna för att implementera projektsamverkan ur varje aktörs perspektiv i förhållande till varandra?2. Vad kräver beställare, huvudentreprenörer respektive underentreprenörer i förhållande till varandra för att främja projektsamverkan? Data samlades in genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i samarbete med ett företag med individer från de tre intressentgrupperna: beställare, huvudentreprenör och underentreprenörer. Slutsatserna visar att även om aktörerna har mindre skillnader i hur de definierar samverkan, är de överens om tre nyckelfaktorer som påverkar implementeringen: tillit, öppenhet och högt engagemang.Således visar de huvudsakliga slutsatserna av avhandlingen att för att främja projektsamverkan i byggbranschen krävs det att aktörer gemensamt definierar samverkan för att enas om en förståelse och hantera olika synsätt. Medvetenhet om fördelarna kan öka öppenheten. Att etablera tillit och öppenhet tidigt bör göras genom en blandning av formella och informella aktiviteter för att utveckla relationer både på en professionell och personlig nivå. Inledningsvis bör båda typerna av aktiviteter vara frekventa, med informella aktiviteter bibehållna under produktionsfasen medan frekvensen av formella aktiviteter minskas.  Tidig bred aktör medverkan säkerställer gemensamma förväntningar och vision. Omfattningen bör smalnas av från beställarens sida mot produktionsfasen för att förbättra kommunikationen. Viktiga underentreprenörer bör samordna sitt arbete med varandra från början, och beställaren bör förbli engagerad och visa sin närvaro under produktionsfasen för att främja samarbete. Att välja naturligt samarbetsvilliga individer som kan påverka andra är avgörande. För att bibehålla samverkansattityden genom hela projektet krävs att samma individer är involverade i alla faser.

Today, functional buildings are being demolished, generating amounts of waste that contribute to the significant climate impact of the construction industry. To counteract this, the Swedish government has established climate goals as incentives for the construction industry to reduce its climate impact. Furthermore, the government has created policies for organisations to transition to a circular economy, where one strategy for the construction industry is to switch to circular construction through the adaptive reuse of buildings and the reuse of building products. Previous studies have focused on identifying opportunities and barriers for actors in the construction industry to implement circular projects. However, there are few studies on how varying incentives affect architects and clients in developing and demanding circular services. The lack of research on the importance of incentives has led this study to investigate and contribute to a deeper understanding of the significance of incentives. Additionally, the possible implications of client incentives on architects' approaches to developing circular services are studied. The study is based on a qualitative approach through literature and interview studies along with a workshop. The literature study was conducted to gain an understanding of the field and contributed to the category model of incentives that was used during the analysis of material from interviews and the workshop. The interview study comprises two stakeholder perspectives, with 4 people representing the architect's perspective and 4 people representing the client's perspective. The results of the interview study were validated and discussed through a workshop conducted with 6people from an architectural firm in Gothenburg. The workshop also aimed to discuss the possible implications of client incentives on architects' approaches to strengthen the study's qualitative approach. Using the category model, material from the literature was coded and categorized, with terms such as drivers being sorted as positive incentives, and terms such as barriers being sorted as negative incentives. Further analysis involved quotes from the empirical data regarding what, according to the stakeholder perspectives, are positive or negative incentives to develop and demand circular services, which were compared with incentives identified through the literature. The categorise empirical data was used to analyse similarities and differences in the incentives, and how client incentives affect architects' approaches. The study's contribution is that different incentives lead to incentive impacts, which significantly influence architects in developing services and competencies and clients in demanding services. The study shows that incentives related to the transition to circular construction and contributing to climate benefits are of great importance. Architects also see business value as a strong incentive to develop circular services. Furthermore, the implications of client incentives do not result in incentives to develop a specific service but rather to develop internal processes to effectively meet varying demands. The study shows that clients' incentives to demand services are driven by strategies, where those who value incentives such as climate benefits as highly as economic ones demand practical services to a greater extent, while others demand services to realize circular strategies. The study shows that the incentives of architects and clients do not differ, but a match between these incentives is crucial for implementing circular services within projects. To enable architects and clients to contribute to the emergence of transformation and reuse requires incentives for organisational development of internal routines, which the study shows can facilitate the development of circular construction. / Idag rivs fullt fungerande byggnader vilket genererar enorma mängder avfall som bidrar till byggbranschens betydande klimatpåverkan. För att motverka detta har svenska regeringen antagit klimatmål som incitament för att byggbranschen ska reducera sin klimatpåverkan. Vidare har regeringen skapat styrmedel för organisationer att ställa om till cirkulär ekonomi, där en strategi för att byggbranschen ska uppnå klimatmålen är att ställa om till cirkulärt byggande genom transformation av byggnader och återbruk av byggprodukter. Tidigare studier har fokuserat på att identifiera möjligheter och hinder för byggbranschens aktörer att genomföra cirkulära projekt. Däremot finns det få studier om hur incitament påverkar arkitekter och beställare att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster. Brist på forskning kring incitamentens betydelse gör att denna studie har undersökt och bidragit till ökad förståelse för incitamentens betydelse. Dessutom studeras möjliga implikationer beställares incitament har på arkitekters förhållningssätt att utveckla cirkulära tjänster. Studien baseras på en kvalitativ ansats genom litteratur- och intervjustudier samt en workshop. Litteraturstudien genomfördes för att få förståelse för området och bidrog till den kategorimodell av incitament som nyttjades under analyser av material från intervjuer och workshop. Intervjustudien omfattar två aktörsperspektiv varav 4 personer representerar arkitektperspektivet och 4 personer representerar beställarperspektivet. Intervjustudiens resultat validerades och diskuterades via en workshop som genomfördes med 6 personer från ett arkitektkontor i Göteborg. Workshopen syftade även att diskutera möjliga implikationer av beställarincitament för arkitekters förhållningssätt för att stärka studiens kvalitativa ansats. Med hjälp av kategorimodellen kodades och kategoriserades stoff från litteraturen, där termer likt drivkrafter, sorterats vara positiva incitament, och termer likt hinder, sorterats vara negativa incitament. Det som vidare analyserades var citat från empirin om av vad som enligt aktörsperspektiven är positiva eller negativa incitament att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster, vilket ställdes mot incitament som identifierats via litteraturen. Den kategoriserade empirin användes för att analysera likheter och skillnader i incitamenten, och hur beställares incitament påverkar arkitekters förhållningsätt. Studiens bidrag till litteraturen inom cirkulärt byggande är att olika incitament leder till en incitamentspåverkan, vilket har betydande inverkan på arkitekter att utveckla tjänster och kompetenser och beställare att efterfråga tjänster. Incitament kring omställningen till cirkulärt byggande och att bidra till klimatnyttan visar studien är av stor betydelse. Arkitekter ser även affärsvärdet som ett starkt incitament att utveckla cirkulära tjänster. Vidare visar studien att implikationer av beställarincitament inte resulterar i incitament för arkitekter att utveckla en specifik tjänst, utan att utveckla interna rutiner för att effektivt kunna möta varierande efterfrågan. Studien visar också att beställares incitament att efterfråga tjänster styrs av interna strategier, där de som värdesätter incitament som klimatnytta lika högt som ekonomiska efterfrågar praktiska tjänster i större utsträckning, medan andra efterfrågar tjänster för att realisera cirkulära strategier. Slutligen visar studien att arkitekters och beställares incitament inte skiljer sig åt, men att en match incitamenten emellan är avgörande för att implementera cirkulära tjänster inom projekt. För att arkitekter och beställare ska kunna bidra till framväxten av transformation och återbruk förutsätter det incitament för organisatorisk utveckling av interna rutiner, vilket studien visar kan möjliggöra för utveckling av cirkulärt byggande.