Denna studie syftar till att öka förståelse för hur new public management påverkat bildämnet i gymnasieskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på tre gymnasieskolor och deras utsagor har analyserats utifrån en ramfaktorteori där ramfaktorerna är baserade på Anna Annerbergs påståenden om hur lärare påverkas av new publicmanagement. Resultatet visa att bildlärarna är kritiska till läroplanen. Informanterna menar att läroplanen är vag och har ett svårtolkat språk. Bildlärarna menar vidare att de inte kan vara säkra på vilka förväntningar som ställs på undervisningen. I och med detta uttrycker informanterna att de dock har en stor frihet när det kommer till undervisningen, vilket de tycker är positivt. Informanterna tycker att elevernas lärande står i centrum. Däremot belyser de att det finns en problematik kring att allt som skapas och görs i klassrummet ska bedömas. Detta då de anser att det i estetiska ämnen kräver övning innan elevers uppgifter kan bedömas och betygsättas. Detta har lett till att många lärare inom bildämnet avviker från läroplanens krav på betygsättning för att skapa utrymme för lärande gentemot eleverna.

Abstract This thesis examines how art teachers work with teaching materials in their teaching and if they experience a need for a textbook for each grade 7, 8 och 9, as there is in mathematics and English. If a textbook could raise the status of the school subject art and how a textbook could be structured, contain. To find out this, qualitative semistructured interviews were conducted with 5 art teachers around Sweden which is transcribed and analyzed qualitative using content analysis and hermeneutic scientific orientation. For previous research and literature review academic journals and articles have been studied. The study has concluded that four out of five art teachers do not use any teaching material in their teaching but draw inspiration from books and on various Internet sites. Four out of five art teachers see a need for a textbook in the school subject art. Out of those of the art teacher who do not see a need for a textbook in the subject of art believe that it would counteract the school subject art and it would stifle creativity and enthusiasm. All art teachers in the study believe that the status of the subject could be raised with an textbook in the school subject art. How the textbook should be structured and what it should contain are the following: the basics, basic knowledge from simple to advanced level, facts, color theory, shapes, brushwork, classic tasks such as paraphrase of famous paintings, grid enlargement and paint monochrome images in newer versions, art history in chronological order, instructional videos, image concepts, creative open tasks and task about ethnicity, gender roles and power relations.

Den här studien har haft som syfte att undersöka hur bildlärare resonerar kring implementeringen av värdegrunden i bildundervisningen. Studien utförs genom semistrukturerade intervjuer med två bildlärare som arbetar på högstadiet, där informanterna belyser sina erfarenheter av att implementera värdegrunden i bildundervisningen. Resultatet visar att lärarna belyser hur värdegrunden implementeras i undervisningen, med fokus på olikheter, synen på läroplanen, samt elevers deltagande i värdegrundsarbetet. Mångkulturella klassgrupperingar ses både som en möjlighet och hinder i implementeringen av värdegrunden. Läroplanens funktion diskuteras i resultatet, den anses vara väl framskriven, men samtidigt överflödig, men ändå en grundpelare i undervisningen. Elevers deltagande i undervisningen är central för värdegrundsarbetet i bildundervisningen. Tolkningen av resultatet belyser att den didaktiska förmågan är avgörande för att lyckas med implementeringen av värdegrunden i bildundervisningen. Lärarna planerar undervisningen i en samstämmighet med eleverna, för att se till deras behov, vad de behöver lärare sig och hur de lär sig på bästa sätt. Ett normkritiskt pedagogiskt perspektiv belyses även i tolkningen, där lärare lyfter olikheter och arbetar med maktstrukturer och orättvisor i samhället, genom bildanalys och samtal om bilder från olika kulturer.

Jag har intervjuat bildlärare i de lägre åldrarna i syfte att få syn på hur dessa arbetar med normer och genus i bildämnet. Det står i styrdokumenten för grundskolans tidigare år att läraren skall arbeta kritiskt med normer och könsmönster, men det är inte utskrivet i de centrala målen för bildämnet i de tidigare åren utan dyker upp först i målen för högstadiet. Då bilder spelar en stor roll i barns vardag och ofta visar stereotypa normer, tror jag att det är viktigt att bildlärare arbetar normkritiskt och lämnar utrymme för barnen att diskutera och utforska normer och könsroller redan i de lägre åren. Studien jag har utfört är av kvalitativ art. För att kunna få svar på mina frågor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare som arbetar inom de tidigare åren av grundskolan på tre skolor i en av Skånes kommuner. Jag har analyserat svaren tematiskt ur ett normkritiskt genusperspektiv. Resultatet visar på att lärare arbetar normkritiskt med elever i skolans yngre åldrar genom bildanalys och bildhistoria, men även genom gestaltning och kreativt arbete. Detta verkar dock mest bero på lärarens eget intresse av att bedriva en sådan pedagogik, och inte för att styrdokumenten uppmanar till det.

The purpose of this study has been to investigate visual art teachers’ experiences of using pre-exercises in art class, and to what extent they promote the students’ creativity and interest for creating. In order to limit the study, focus was directed at the introduction of new art assignments, and how the teacher presents the task. The study aims to contribute with knowledge and guidance for art teachers who seek to encourage students to work creatively, and to invoke greater interest for creating. The study has its foundation in the socio-cultural perspective on teaching and development, including its communicative processes. The method was qualitative in character. Eleven art teachers were interviewed, in order to get empirical knowledge of their experience of introduction and pre-exercise in art projects.The results showed that the teachers’ experience of working with pre-exercises had several aims and goals. One of those goals were that the exercise would provide students with tools for getting started with the creative process, and promote their creativity. A challenge mentioned was lack of time, and the teachers experienced that pre-exercises were frequently skipped because of it.

The historical background and previous research on my subject refers to a certain uncertainty in a professional teacher's professional identity that still remains. The difficulty is excreted in ignorance in leading fields and uninteresting colleagues in between. My aim of the study is to gain an insight into the activities at the leisure home and how teachers view their professional role as well as how they take on the dual assignments that the identification in the school subject entails. I have chosen a qualitative method for my interviews and my selection was six teachers in leisure-time centres working in schools around Stockholm. I have used Roger Saljö's interpretation of socio-cultural theory, whose basic idea is that learning takes place in interaction between a group of people and an individual. My research shows that there are external factors that govern and influence the leisure teacher's choices and conditions and that the traditional school is prioritized. Despite the teachers' uncertainty about what their professional identity should be called in the leisure home, the image education has nevertheless strengthened their self-confidence and how they today teach the students. / Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring mitt ämne hänvisar till en viss osäkerhet i en fritidslärarens yrkesidentitet som ännu kvarstår. Svårigheten utsöndras i okunskap i ledande fält samt ointresse kollegor emellan. Mitt syfte med studien är att få en inblick i verksamheten på fritidshemmen och hur lärare ser på sin yrkesroll samt hur de tar sig an de dubbla uppdragen som legitimationen i skolämnet bild medför. Jag har valt en kvalitativ metod för mina intervjuer och mitt urval var sex lärare i fritidshem som arbetar på skolor runt Stockholm. Jag har använt mig av Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, vars grundtanke är att lärande sker i samspel mellan en grupp människor och individ. Min underökning visar att det är yttre faktorer som styr och påverkar fritidslärarens val och förutsättningar samt att den traditionella skolan prioriteras. Trots lärarnas osäkerhet på vad deras yrkesidentitet ska kallas på fritidshemmet, har ändå bildutbildningen stärkt deras självförtroende och hur de idag undervisar eleverna.

Abstrakt  This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

Uppsatsen är en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnär. Tidningarnas recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs målningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hämtats från bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnärens hemsida på Internet med länkar till Konstnärslexikonet Amanda och Svenska konstnärer.   Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har långsamt en ”bild” av Johan Thunbergs konstnärliga verksamhet vuxit fram som idag år 2011 kan ses som en mindre affärsrörelse. En intressant del i affärsrörelsen, förutom den konstnärliga kreativiteten att framställa originalmålningar, är marknadsföringen av enmansföretaget. En särskild analys av denna marknadsföring har gjorts.   Slutligen har en analys av studien gjorts och slutresultatet redovisats.

Syftet med avhandlingen är att undersöka visualiserade föreställningar om bildläraryrket vid Lärarutbildningen genom att analysera hur bildlärarstudenter i digital bild gestaltar sig som lärare, samt betydelser av kön i dessa bilder. Bilderna har analyserats diskursivt för att söka svar på frågorna: Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder? Vilka betydelser av kön visualiseras? Vilka visuella grepp har bildmakarna använt? Hur kan man förstå de val studenterna gjort? Det empiriska materialet består av femtionio bilder, gjorda av fyrtiofem kvinnor och fjorton män. Bilderna producerades av bildlärarstudenter vid Institutionen för estetiska ämnen, Lärarutbildningen, Umeå universitet under en kurs i digital bildbehandling under åren 2000–2002. Samtliga har gett sitt godkännande att delta i studien. Avhandlingen består av två metodologiska linjer som båda bygger på bilder, dels bildskapande som pedagogisk metod, dels bildanalys som vetenskaplig metod. Bildskapande som pedagogisk metod baserar sig till stor del på den engelska fotografen Jo Spence arbeten. Bilderna antas då utgöra en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen samt att de gestaltar föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. I bildanalyserna har de individuella gestaltningarna betraktats som en repertoar av möjliga positioner vid lärarutbildningen som studenterna kan representera sig i. Bilderna har därför analyserats som utsagor inom den kontexten. I tolkningar har sedan en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts. Collaget och montaget har övervägande utgjort bildernas tekniska grund och i de skapade bildrummen förekommer flertalet gestaltande grepp som intertextuella referenser till genrer inom konstvärlden och populärkulturen, allt från kanoniserade konstverk till filmer, fantasy och reklam, multipla jag, värdeperspektiv, primär- och sekundärbilder och att man satt samman olika bildkvaliteter och därmed skapat olika fiktionsgrader i bildrummen. Bilderna har delats upp i två kategorier. ”Professionen i centrum för uppdraget” gestaltar en lärare tillsammans med andra människor i en social situation vilken refererar till en yrkestradition. ”Personligheten i centrum för uppdraget” lyfter fram den gestaltades personlighet eller att andra aspekter kan rymmas i lärarrollen. Här visualiseras ideala figurer, motstånd och en intimisering av skolans praktik. För samtliga bilder finns ett genomgående tema, att skriva in lärargestalten i ämnet bild eller konst- och populärkulturen. Ämnestillhörigheten framstår som en central föreställning om legitimitet och auktoritet. När personligheten är i centrum för läraruppdraget, brukas i högre grad stereotypa gestaltningar. När läraruppdraget är i centrum gestaltas det som en social gruppaktivitet för männen medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift vilket framstår som olika föreställningar om hur femininitet respektive maskulinitet konstrueras i lärarpraktiker. Även reflexivitet eller ett prövande förhållningssätt till praktiken förekommer i högre grad i kvinnornas bilder vilket även tolkas som en förväntad feminin hållning. Kvinnors kroppar representeras inte i lika hög grad som mäns kroppar när uppdraget är i centrum. Här kan en samhällelig diskurs kring sexualiserade bilder vara verksam, men även representationer av makt- eller legitimitet. / The aim of the thesis is to examine visualized conceptions about the profession of art teachers in the Art Teacher Education Programme. This is accomplished through analysing how art teacher students represent themselves as teachers in digital images and recognize the impact of gender. The pictures are analysed discursively in order to search for the answers to the following questions: What in the teacher’s role is expressed in these pictures? What kinds of figures or representations are chosen? How can these choices be understood? What visual devices are used? The empirical material of the thesis is based on a selection of pictures made by art teacher students during a course in Computer graphics/Digital Image Processing at the Department of Creative Studies in Teacher Education, Umeå University, between the years 2000-2002. There are fifty-nine pictures made by forty-five women and fourteen men. Each student has accepted the conditions of participation in the study. The images may be assumed to give shape to ideas, things taken for granted and expected experiences; and subsequently constitute an arena for problemizing of and reflection on the professional role. The thesis contains two methodological lines that include images, art making as a pedagogical method and analysis as a scientific method. Art making as a pedagogical method is based to a large extent on the work of Jo Spence, an English photographer. Rhetoric, the referentiality of the pictures and their intertextuality in combination with gender theoretical tools formed the basis of image analysis as a scientific method. A combination of gender theories and semiotic and sociocultural theories was then used in the interpretations. Collage and montage largely made up the technical basis of the images, and in the created pictorial spaces most rhetorical devices occurred as intertextual references to genres in the world of art and popular culture, from canonized works of art to films, fantasy and commercial advertising, multiple egos, value perspectives, primary and secondary images, and combinations of different image qualities resulting in the creation of different degrees of fiction in the pictorial spaces. The pictures were divided into two categories. “The profession at the centre of the assignment” depicts a teacher together with other people in a social situation, which refers to a professional tradition. “The personality at the centre of the assignment” emphasizes the depicted individual’s personality or that other cultures can be included in the teacher’s role. What are visualized here are ideal figures, resistance and intimization of the practice of schools. In all the images there is an all-pervading theme, namely to engrave the teacher’s persona in the subject of art or the art and popular culture. The attachment to the subject appears as a central conception of legitimacy and authority. When the personality is at the centre of the teaching assignment, stereotypical representations are used to a higher degree. When the teaching assignment is at the centre, it is depicted as a social group activity for the men, while the women depict the assignment as an individual task, which appears as if different conceptions of femininity and masculinity are constructed in teaching practices. Reflexivity or a searching attitude to the practice also occurs to a higher degree in the women’s images, which in turn is also interpreted as an expected feminine attitude. Women’s bodies are not represented to the same high extent as men’s bodies when the assignment is at the centre. A general discourse on sexualized images may be at work here, but also representations of power or legitimacy.