91 |
Bildskapande i ett perspektiv av estetisk läroprocess / Image Creation in a perspective of aesthetic learning processAngelkovik, Bratislav January 2013 (has links)
I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion. I bildämnet får elever reflektera sina individuella känslouttryck som skapar många unika tillfällen till självreflektion. Man får olika möjligheter att använda sig av alla sinnen för att utveckla nya kreativa/skapande inlärningsmetoder. Bildförståelsen baseras på semiotiska grunder där man skiljer på uttryck och innehåll i en bild och upplever den som ett teckensystem. Man lär sig uppfatta detaljer och helheter och utvecklar förmågan att kunna tänka visuellt där man förbinder/förenar sin visuella förmåga med sin tänkande förmåga.
|
92 |
Tre nyanser av grönt : En studie om mötet mellan konstbaserat lärande, natur och miljöKlang, Lisa January 2013 (has links)
I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor. Intervjusvaren visar varierande exempel på hur detta kan se ut. Exempelvis beskrivs hur man kan fördjupa sitt seende genom konstnärligt arbete i naturen och bli mer sensitiv för den. Resultatet av intervjuerna tolkas mot en litteraturbakgrund som bla beskriver utomhuspedagogik, naturkontaktens idéhistoria samt nutida konstinriktningar som ryms inom begreppet ”Environmental art”. Där lyfts miljöfrågor fram och skapandet är platsrelaterat och utgår från naturmaterial. Några av de intervjuade framhåller också möjligheten att bearbeta känslor och hantera paradoxer kring miljöfrågor med hjälp av konstnärligt skapande.
|
93 |
Maskeraddagen och datordagen : en designpedagogisk undersökning om identitetskapande och tillhörighetLindberg, Frida January 2011 (has links)
För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp. / BI / Konst
|
94 |
Flagga för unga : om hur ett designpedagogiskt projekt kan ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hördBerggren, Lina January 2011 (has links)
FN:s Barnkonvention paragraf 12 säger att barn har rätt att forma egna åsikter och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt då barn inte är myndiga och därför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tänker och tycker? Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag därför ta reda på: hur och på vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men även genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad. Flaggorna har sedan under hösten 2010 i en veckas tid fladdrat i flaggstängerna i anslutning till stadens stadshus. Ett häfte med deltagarnas samlade idéer lämnades över till kommunstyrelsens ordförande (S). Med dess hantverksestetik blev flaggorna ett udda inslag i stadsmiljön vilket förhoppningsvis stärkte möjligheten att höras. I projektet synliggjordes deltagarnas röster till exempel genom de kreerade flaggorna där fotspår i snön intill flaggstängerna visar att de lockat till sig betrakare. Deltagarna kunde, enligt mig, göra sin röst hörd inför varandra under arbetstillfällena. Likväl även genom det häfte med förslag i text och bild som räcktes över. Den kritiska frågan är dock hur de blev, eller snarare om de blev bekräftade. En förhoppning är dock att projektet bidragit till att deltagarna fått en positiv erfarenhet om att deras röster har betydelse. I uppsatsen diskuteras även deltagarnas önskningar utifrån perspektiven att vara hörd, ålder och konsumtion. Det framkom genom samtalen att flera av deltagarna inte tyckte att politikerna lyssnade på dem men att till exempel rösträtt för barn skulle vara ett sätt att ändra på detta. I de textila bilderna var detta perspektiv inte lika synligt. Ålder har betydelse och ämnet skapade ofta debatt och återfanns både i textilierna och i samtalen. Konsumtion var ett tydligt återkommande tema som gav avtryck både i samtal och i de textila bilderna. Fler klädaffärer för barn och sänkt pris på Happy meal var exempel deltagarna tog upp. Under utställningen kommer mitt designpedagogiska projekt att gestaltas genom en affisch, ett häfte och en videosekvens. Affischen illustrerar viktiga delar i projektet. Videosekvensen visar de fyra flaggorna när de vajar i vinden. Till videoverket återfinns det häfte som räcktes över till politikerna. Genom att kombinera affischen, häftet och videosekvensen lyfter jag fram både innehåll och tillvägagångssätt och låter dessa samverka. / BI
|
95 |
Orminge i mitt hjärta : en designpedagogisk undersökning om hur boende i Orminge kan ta plats i det offentliga rummet med kollektivt broderiSaint Just Ribeiro, Mikaela January 2011 (has links)
Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet. En utställning i Orminge Bibliotek skapades utifrån dokumentationen över workshopens process och dukens platstagande i det offentliga rummet (aktionen), vilket lyfte upp deltagarnas arbete och Orminge som plats. Frågeställningen som ställs i undersökningen är: Vilka nya betydelser kan skapas då ett kollektivt broderi tar plats i det offentliga rummet? Jag genomförde en aktion, inspirerad av craftivism, där jag tog ut deltagarnas gemensamma artefakt till deras utvalda platser i det offentliga rummet. Deltagarnas val av platser handlade om att fånga uppmärksamhet, ifrågasätta konsumtion, lämna avtryck i det offentliga rummet, en form av identitetsskapande och symboliska krockar mellan handarbete, reklam och graffiti. Undersökningens resultat visar bland annat att detta projekt kan läsas som en form av motmakt. Som gatukonst bär den broderade duken politisk potential att kunna ifrågasätta den demokratiska aspekten av vem eller vilka som har makten i det offentliga rummet. Deltagarnas platstagande sker via aktionen då deras artefakt utmanar det offentliga rummets strukturer. Inom ramen för designpedagogik kan duken som handarbete i det offentliga rummet härleda till diskussioner om mänsklig närvaro i reklamflödet och ett platstagande av boende i sin egen förort. Hos dessa Ormingebor fann jag en vilja att handarbeta, uttrycka sig och ta plats. Mötesplatsen fångade upp ett behov av att vilja berätta visuellt, med nål och tråd på duk. I en utställning 2011-01-10 till 2011-01-15 på Konstfack (Högskolan för konst, konsthantverk, design och bildpedagogik) gestaltades undersökningen. Fotografier, från när det kollektiva broderiet tog plats och skapade nya betydelser i Orminges offentliga rum, tejpades upp på en yta likt estetiken för olaglig affischering i det offentliga rummet. En större affisch med en bild på duken hängdes på väggen. På affischen hängde trådar och nålar ner mot golvet för att efterlikna workshopens estetik i Orminge Bibliotek. / BI
|
96 |
Flower Power : hur kan ett symboliskt stillebenmåleri användas i bildundervisningen för att beröra frågor om liv, död och identitet?Nordenskiöld, Annika January 2009 (has links)
"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle." I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan. Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig. Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder. Genom att prova på olika uttryck, färg, form, ljus och narration experiment på ett postmodernt sätt har jag också lekt med förskjutningar och därigenom skapat en för mig själv ny typ av narrativa stilleben. Dessa har jag sedan analyserat vilket även finns dokumenterat i denna undersökning. Man kan enkelt utrycka det som att jag har velat ta symboliken från historiska målningar och uppdatera den för en samtida "oinvigd" publik. Jag vill på detta sätt i min undervisning uppmuntra eleverna att ta historien i all sin komplexitet och göra den till sin egen och avdramatisera det "heliga" och i och med detta kanske göra den mer attraktiv och greppbar. / BI / Konst
|
97 |
VI GÖR NÅT SVÅRT, VI GÖR EN HAMBURGARE! : Tjugofyra banankartonger sex barn och en pedagog på ett torg, ett designpedagogiskt projekt.Lisa, Tanttu January 2011 (has links)
Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna: Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod. Empirin består av: fotografier, ljudupptagningar, minnesanteckningar och sparade lådor. Barnen har i projektet visat att genom tillgång till olika sätt att uttrycka sig med hjälp av ett returmaterial, blev lärande med låg miljöpåverkan möjligt. Genom att kartongerna fungerade som ett inkluderande redskap som inbjöd till många olika typer av kommunikation blev också ett gemensamt skissande möjligt. Andra redskap jag fann ha betydelse i arbetet var: det offentliga rummet, gruppen, verbal kommunikation, pedagogen, tiden, slumpen, pennan, snöret, silvertejpen, saxen, kameran och fotografierna. Några av dem var på förhand utvalda medan några av dem upptäcktes längs vägen. Dessa verktyg kunde på olika sätt verka och samverka i barnens arbete. Resultatet visas också under januari 2012 i examensutställningen på Konstfack. Utifrån barnens idé att bygga en trappa av kartonger jobbar jag vidare och bygger upp en modul. På ”trappans” sida projiceras sedan fotografier från barnens arbete i syfte att synliggöra deras process.
|
98 |
Vad gör förskolebarn i sin utomhusmiljö? : En studie om barns subjektskapande i förskolans uterum.Bergdahl Gustafsson, Anna January 2011 (has links)
Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.
|
99 |
Skriftlig reflektion vid konstnärlig gestaltning : En studie ev elevers erfarenheter på gymnasieskolans Estetiska prgram Bild och FormgivningBernerstedt, Karin January 2011 (has links)
Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2. Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse. Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.
|
100 |
Vilken nytta... mer än att det ska vara roligt? : En kvalitativ studie om bildämnets undervisning i grundskolans tidigare årBerg, Harriet, Nelander, Lovisa January 2010 (has links)
Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.
|
Page generated in 0.0505 seconds