No description available.

Syftet med studien är att undersöka den skriftliga reflektionens möjligheter och dilemman för lärande i bildämnet hos tre utbildade bildlärare på högstadiet, utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens frågeställningar är: Vilka möjligheter ser bildläraren att den skriftliga reflektionen gör för elevens lärande i bildämnet samt vilka dilemman ser bildläraren att den skriftliga reflektionen medför? Halvstrukturerad intervjumetod användes för insamling av empiri. Intervjuerna transkriberades, analyserades och bearbetades enligt den hermeneutiska tema analysmetoden. För att underlätta bearbetning och transkribering av insamlad empiri nyttjades elektronisk ljudupptagning i form av mobiltelefon under samtliga intervjutillfällen. Analys och bearbetning av insamlad empiri enligt den hermeneutiska tema analysmetoden visade på huvudsaklig samstämmighet hos merparten av informanterna kring att den skriftliga reflektionen är betydande för elevernas lärande utifrån flera perspektiv. Insamlad empiri, vilket analyserades och bearbetades enligt den hermeneutiska tema analysmetoden, visade att den skriftliga reflektionen fungerar som möjlighet till att processa och reflektera kring kunskap samt skapar möjlighet för enskild dialog. Insamlad empiri visade även på flertalet dilemman som tillämpningen av den skriftliga reflektionen för med sig, bland annat tidsaspekten och arbetsbelastningen. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av betydelsefulla och bärande begrepp vilket belyses i teoriavsnittet. Resultatet visade på att den skriftliga reflektionen har både möjligheter och dilemman vilket påverkar hur ofta den tillämpas i bildundervisningen. Resultatet visade att det främsta dilemmat med den skriftliga reflektionen är dess tidsåtgång vilket inte alltid är till läraren eller elevernas fördel vad gäller arbetsbelastning och stress. Resultatet visade dock att den skriftliga reflektionens möjligheter överväger dess dilemma då den skriftliga reflektionen möjliggör och bidrar för reflektion och enskild dialog samt till lärarens utveckling av sin undervisning.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöker jag om det finns kopplingar mellan psykiskohälsa och konstnärligt skapande. Kan man må bättre av skapande verksamhet? Vilkaföreställningar kring kopplingen mellan psykisk ohälsa och konstnärligt skapande gerinformanterna i studien uttryck för? Jag intervjuar per mail sju konstnärer och tre pedagoger.Syftet med studien består av två delar. Jag vill undersöka om konstnärsinformanternaanvänder konsten som en form av egen terapi för att må bättre. Sedan vill jag få en inblick ihur konstnärliga ledare arbetar med människor med psykiska besvär och om ledarna tillämparnågon särskild pedagogik. I min bearbetning av intervjusvaren har jag utgått från ettsociokulturellt perspektiv och jag har också i viss utsträckning använt mig av diskursanalys,bland annat i tolkningen av informanternas språk.Jag har kommit fram till att konstnärsinformanterna uttrycker att det finns kopplingar mellanderas psykiska ohälsa och deras skapande. Majoriteten av dem anser att deras mående ärsammankopplat med deras konst och att de mår bättre av att hålla på med den. Jag ger härnågra belysande exempel ur intervjuerna. Någon har bilder i huvudet som måste ut, en annanskapar för att komma i ro och balans. En informant skriver att skapandet ger positiv energioch distraktion. Ytterligare en informant håller på med konst för att hen måste, det är ettbehov. Andra informanter talar om en passion för konsten och ett brinnande intresse. I vissafall är skapandet ett sätt att kanalisera och hantera ångest men för någon kan det iställethandla om att göra bruk av en talang samt att göra något meningsfullt av sin tid. Allakonstnärsinformanter utom en säger att deras psykiska ohälsa är en tillgång i skapandet. Enmenar att utan humörsvängningarna hade hen inte målat lika mycket, kanske inte alls. Enannan hade inte velat vara utan sina psykiska problem genom åren, en tredje skapar mer närhen mår dåligt. Pedagogerna arbetar för att stärka deltagarnas självförtroenden och stärkakontakten med deras kreativitet. Avkoppling är också en viktig ingrediens i två av tre fall.Ingen av de tre pedagogerna använder sig av någon särskild pedagogik. En av dem har sinegen pedagogik, en annan arbetar utifrån bildterapeutiska principer och en tredje säger att henhar trettio års erfarenhet och har utvecklat bra metoder för individuellt anpassad undervisningi grupp.

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.

I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar fyra ateljeristor har i förskolan att bedriva sitt arbete och vilket innehåll den bildpedagogiska undervisningen har. Undersökningen söker också svar på vad och hur ateljeristorna undervisar och handleder i bildpedagogiska aktiviteter, visuell kultur, visuell kommunikation samt i frågor om arbete med IKT. Genom att använda tematisk innehållsanalys och utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med de fyra ateljeristorna. Resultaten visar att innehållet i undervisningen och därmed också handledningen handlade om bildframställning och undervisning i olika bildpedagogiskt material, men också tekniker och metoder, hur man använde digitala verktyg och visuell kultur i undervisningen. Med dessa artefakter och genom ett utforskande förhållningssätt kunde man erbjuda andra förståelser. Ateljeristans ämneskunskap och mästarroll kunde genom styrning och guidning handleda pedagoger i bildpedagogiska aktiviteter vilket bidrog till verksamhetsutvecklingen i förskolan. Förutsättningarna såg väldigt olika ut och det kunde bero på i vilket sammanhang ateljeristorna befann sig i, om förskolan tagit ställning för att arbeta Reggio Emiliainspirerat, om förskolan hade en idé om vad och hur ateljeristan skulle arbeta, det kunde handla om tid och organisation, styrning eller ekonomi.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas upplevelse av självtillit och samhörighet genom att använda interkulturell bildpedagogik som verktyg på fritidshemmet. Enligt skolledningen behöver fritidshemmets verksamhet struktureras upp. De ser att många av eleverna som finns på fritidshemmet inte har denna struktur och trygghet med sig från hemmen. Därför anser skolledningen att det är extra viktigt att eleverna får uppleva detta på fritidshemmet. Vi lät elevernas bilder avspegla deras bild av samhället de lever i. Aktionsforskning användes som metod för detta interkulturella bildprojekt som pågick under fem veckor. Det var femton elever från årskurs två som deltog. Bildprojektet planerades och utfördes vid nio tillfällen där eleverna fick skapa varsitt hus utifrån bilder tagna av hus som finns i skolans närområde. Tillsammans byggde de ett litet samhälle.Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att vi alla är en del av vårt samhälle, våra erfarenheter och bakgrunder utvecklar vårt gemensamma samhälle. Eleverna och fritidshemmets personal intervjuades i fokussamtal i början av bildprojektet. Projektet dokumenterades genom ljudupptagningar av en fokusgrupp med personalen, fotografier av elevernas alster samt fältanteckningar. Intervjuerna visade att eleverna och personalen upplever fritidshemmet på olika sätt. Personalen anser att det kan vara ett tufft klimat, men eleverna upplever att de hjälper varandra. Resultatet av det genomförda utvecklingsarbetet visar att det finns ett tydligt behov av styrda aktiviteter. Vi såg att eleverna uppskattade interkulturell bildpedagogik. Det bidrog till att eleverna fick uppleva självtillit samt samhörighet på fritidshemmet. Eleverna var stolta över det de hade skapat tillsammans. / The‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌aims‌ ‌to‌ ‌develop‌ ‌and‌ ‌strengthen‌ ‌the‌ ‌students'‌ ‌self-confidence‌ ‌as‌ ‌ well‌ ‌as‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌belonging‌ ‌by‌ ‌using‌ ‌intercultural‌ ‌art‌ ‌education‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌tool‌ ‌in‌ ‌ swedish‌ ‌after school.‌ According to the scool management,  the swedish after-school needs to be more structured. They have found many of the students who are there do not have this structure and security with them from home. Therefore, the school management believes that it is extra important for the students to experience this at the swedish after school. We‌ ‌used‌ ‌action‌ ‌research‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌method‌ ‌for‌ ‌this‌ ‌intercultural‌ ‌art‌project‌ ‌that‌ ‌lasted‌ ‌for‌ ‌five‌ ‌weeks.‌ ‌There‌ ‌were‌ ‌fifteen‌ ‌students‌ ‌from‌ ‌second grade ‌registered.‌The‌ ‌art‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌planned‌ ‌and‌ ‌executed‌ ‌on‌ ‌nine‌ ‌occasions‌ ‌where‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌could‌ ‌create‌ ‌their‌ ‌own‌ ‌house‌ ‌based‌ ‌on‌ ‌pictures‌ ‌taken‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌houses‌ ‌located‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌school's‌ ‌immediate‌ ‌surroundings.‌ ‌Together‌ ‌they‌ ‌built‌ ‌a‌ ‌small‌ ‌community‌. We want the students to have an understanding that we are all a part in the community, it is our expreciences and backgrounds that develope our common community.‌The‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌the‌ ‌staff‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌ ‌were‌ ‌interviewed‌ ‌in‌ ‌groups‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌beginning‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌project.‌ ‌The‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌documented‌ ‌through‌ ‌audio‌ ‌recordings‌ ‌of‌ ‌the‌interview‌ ‌with‌ ‌the‌ ‌staff,‌ ‌photographs‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌student’s‌ ‌arts‌ ‌and‌ ‌field‌ ‌notes.‌ The‌ ‌interviews‌ ‌showed‌ ‌that‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌staff‌ ‌experienced‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌  ‌in‌ ‌different‌ ‌ways.‌ ‌The‌ ‌staff‌ ‌thinks‌ ‌it‌ ‌can‌ ‌be‌ ‌a‌ ‌though‌ ‌climate,‌ ‌but‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌feel‌ ‌that‌ ‌they‌all‌ ‌help‌ ‌each‌ ‌other.‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌complete‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌shows‌ ‌that‌ ‌there‌ ‌is‌ ‌a‌ ‌clear‌ ‌need‌ ‌for‌ ‌controlled‌ ‌activities.‌ ‌We‌ ‌found‌ ‌that‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌appreciated‌ ‌intercultural‌ ‌art‌-education.‌ ‌It‌ ‌helped‌ ‌the‌ ‌student‌ ‌to‌ ‌experience‌ ‌self-confidence‌ ‌and‌ ‌belonging‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after school.‌ ‌The‌ ‌students‌ ‌were‌ ‌proud‌ ‌of‌ ‌what‌ ‌they‌ ‌had‌ ‌created‌ ‌together

I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet  där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta.  I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter. Genrepedagogikens metod, som ligger till grund för mitt arbete med svenskan i bildgruppen, har kopplingar till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Bildarbetet grundar sig också på Vygotskys teorier om fantasi och kreativitet samt vikten av stöttning i kombination med Hetland, Winner, Veenema & Sheridan’s bildpedagogik. Det insamlade och tolkade materialet visar att i synnerhet två av uppgifterna, där eleverna fick arbeta med både svenska och bild, gynnade både bildarbetet och språkutvecklingen i svenska. Undersökningen ledde dessutom till nya tankar om att utveckla bilduppgifterna på ett sätt som gör att eleverna arbetar med svenska, bild och olika sätt att tänka, till exempel problemlösande, i en och samma uppgift.

I denna licentiatuppsats undersöks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton videofilmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsättningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats. Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärvetenskapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grunden för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skolkontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multimodalitet, didaktik och pedagogik.