Uppsatsen handlar om ansökan av bygglov i Malmö stad som tagits på remiss av miljöförvaltningen. Efter att ha fått en lista över förslag på uppsatsämnen av Malmö stad, bestämde vi oss för att studera ämnet ”bygglov” mer. De två centrala frågeställningarna är 1. Vad händer med de bygglov som Miljöförvaltningen på Malmö stad har avstyrkt? Har de ändå blivit beviljade, och på vilka grunder? 2. Identifieras miljöaspekter i bygglovsansökningar i samma grad och utsträckning oavsett om det är stadsbyggnadskontoret eller miljöförvaltningen som gör bedömningen? Bygglovsansökningar som blivit behandlade av Miljöförvaltningen på Malmö stad under åren 2015–2017 utvärderades. Vi genomförde intervjuer med handläggare på miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret, samt en dokumentgranskning av de beslut som tagits på remiss av miljöförvaltningen. Analysen visar att bygglov som tagits på remiss av miljöförvaltningen och fått avstyrkan, ändå blivit beviljade av stadsbyggnadskontoret samt att stadsbyggnadskontoret inte lägger någon större vikt vid miljöförvaltningens yttrande så länge det inte innebär en risk för människors liv eller hälsa. Nyckelord: bygglov, miljöförvaltningen, Malmö stad, miljöaspekter, remiss / This essay is about building permits in Malmö city, which has been referred to by the Environmental Office in the city of Malmö. The two key issues are: 1. What happens to the building permits that the Environmental Office in Malmö city has suppressed? Have they still been granted, and for what reasons? 2. Is environmental aspects identified in building permits in the same degree and extent, regardless of whether it is the City Building Office or Environmental Office who make the assessment? The purpose is to assess building permit applications that have been processed by the Environmental Office in Malmö city in 2015-2017. To answer the questions, we conducted interviews with staff at the Environmental Office and City Building Office and also a document review of the decisions taken on Environmental Office. The paper concludes that the building permits issued by the Environmental Office have been granted permission by the city building office, and that the City Building Office does not make a major assessment in the Environmental Offices opinion if it does not endanger human life or health.

Participants in administrative proceedings with emphasis on participation in proceedings conducted according to the Building Act The Master thesis deals with a topic of participants of administrative proceedings, in which participation in proceedings conducted according to the Building Act is strongly emphasized. The author chose this topic because the participants in proceedings are irreplaceable procedural parties of every administrative proceedings without their existence no administrative proceedings could be conducted, and therefore they form an integral part of administrative proceedings next to administrative authority. The meaning of statutory legal regulation is to guarantee participants in proceedings mutually equal position and rights to prove a claim sufficient in administrative proceedings. The thesis introduces contemporary interpretative and application conclusions altogether with their gradual development and it evaluates in which way these conclusions brought about solutions and in which way conversely there were disputable questions in consequence of these conclusions. The Master thesis is divided into two basic parts dealing with definition of the circle of participants in proceedings according to the Administrative Act and participation in administrative proceedings conducted...

Les risques naturels majeurs constituent une menace plus ou moins récurrente pour la plupart des populations de la planète. Les catastrophes naturelles sont à la fois sources et révélatrices d’inégalités sociales et environnementales, dans le monde, mais aussi sur le territoire de la République française. Les Antilles françaises sont très fréquemment, et très lourdement frappées par les aléas naturels. La réponse en matière de gestion des crises, et, en amont, en matière de prévention, ne nous semble pas à la hauteur des défis, et des besoins des populations. C’est la raison pour laquelle nous nous interrogeons, à travers la présente thèse, sur la place de la solidarité et de l’égalité, dans le régime juridique des risques naturels majeurs. C’est une préoccupation doctrinale majeure, inscrite dans la constitution. La recherche du lien entre droit des risques naturels majeurs et justice sociale et environnementale est l’objet de la présente étude, s’agissant de la réponse juridique à la préoccupation des populations et catégories défavorisées, qui s’avèrent a priori les plus atteintes par les catastrophes naturelles. Les limites des textes, l’insuffisance des moyens, ainsi que les pratiques locales, facteurs d’aggravation des vulnérabilités, le laxisme des pouvoirs publics nationaux et territoriaux, l’absence de culture de risque et l’esprit « kokagneur » des populations (avec des différences de comportement entre la Guadeloupe et la Martinique), toutes ces considérations rendent illusoire la détermination proclamée des pouvoirs publics de résoudre les problèmes de risques naturels majeurs. Des voies d’un renforcement de la solidarité sont proposées. Cette contribution à la recherche sur les risques ambitionne d’apporter aux acteurs, une vision transversale de la problématique des risques naturels, par l’analyse du régime juridique confronté à une exigence de justice sociale et environnementale. Les Antilles françaises servent de support à cette étude. / Major natural hazards are more or less recurring threat for most people in the world. Natural disasters are both sources and revealing social and environmental inequalities in the world, but also in the French Republic. The French West Indies are very frequently and strongly hit by natural hazards. The answer in terms of crisis management, and beforehand, in terms of prevention, doesn’t seem to be up to the population’s challenges and needs. This is why we wonder, in this thesis, about the place of solidarity and equality in the legal system of major natural hazards. This is a major doctrinal concern in the constitution. The research of the relationship between major natural hazards law and environmental and social justice is the subject of this study, concerning the legal answer to the concerns of the underprivileged people and categories, which prove to be a priori the most struck by natural disasters. The limits of the legislation, inadequate resources and local practices, vulnerabilities worsening factor, the laxity of the national and territorial public authorities, the lack of risk culture and the "kokagneur" spirit of the populations (with behavior differences between Guadeloupe and Martinique), all these considerations make unreal the government’s proclaimed determination to solve the major natural hazards issues. Ways to strengthen solidarity are proposed. This contribution to risks research aims to bring to the players an interdisciplinary view of natural hazards issues, through the analysis of the legal system confronted with the requirement of social and environmental justice. The French West Indies are used as research support.

This master´s thesis deals with a methods of construction permits under the Building Act. In the first part defines the basic terms related. The second part deals with the permitting proces in the life cycle of construction. In the third part discusses the decisive authorities and the general procedures. The following parts deal with specific methods of permits under the Building Act. This is the definition of construction without the need for permits and construction requiring only notification. The next part deals with the proces of building permit and permitting of construction through a public law contract or a certificate of an authorized inspector. In the last part assessed and summarized the opinions of employees building authority, which were obtained through a questionnaire.

Building permits and dispensation from shore protection are today two, separate permits, which are legally independent of one other. Despite this, both a building permit and a dispensation from shore protection are normally required for proceedings measures within a shore protection area. This means that a building permit applicant, despite have been granted a building permit, cannot begin the proceedings until dispensation from shore protection has also been granted. The fact that both permits are usually handled by the same authority, i.e. the municipality, can lead to confusion for individual property owners. The municipalities' handling of the permits can also affect the cadastral authority's handling of property registration procedures within shore protection areas.The purpose of this study is to investigate how the permit examinations can be coordinated; partly to clarify the process for the public and partly to simplify the handling of the cadastral authority's handling of property registration procedures. The goal of the study is to present proposals for how the permit examinations can be coordinated.To achieve the purpose and goals of the study, a literature review was carried out as well as a qualitative study consisting of semi-structured interviews with municipalities, cadastral surveyors, and the county administrative board. In addition, a legal dogmatic method was implemented, implying that court decisions, municipal decisions on building permits, and dispensations from shore protection as well as proposals and the state's public investigations were reviewed.The results of the study show that the awareness that a measure may require a dispensation from shore protection is lower among the general public than the understanding that a building permit may be required. The results also show that the municipalities, the county administration, and the cadastral authority sometimes make different assessments in shore protection issues and that the need for a dispensation from shore protection is often only discovered in connection with property registration procedures. Many municipalities do not experience any major problems with how the current legislation is designed, however, the results show that some municipalities have established their own routines to simplify permit examinations. The study also shows that the consequences of a building permit applicant neglecting to apply for a dispensation from shore protection can be great, not least financial. In the worst case, property owners can be prosecuted for environmental crimes or forced to demolish an already constructed building.Overall, there is a need to change the legislation; a building permit according to the Planning and Building Act should be able to be declared suspended while waiting for the issue of a dispensation from shore protection to be decided.ivIn addition, the study shows that there is a need for increased competence development regarding shore protection legislation at both the municipal and the cadastral authorities. / Bygglov och strandskyddsdispens är idag två, från varandra, oberoende tillståndsprövningar. Trots det fordras normalt såväl bygglov som strandskyddsdispens för åtgärder inom strandskyddsområde. Det innebär att en bygglovssökande, trots att denne beviljats bygglov, inte kan påbörja åtgärden förrän strandskyddsdispens har beviljats. Att de båda tillståndsprövningarna vanligtvis handläggs av samma instans, kommunen, kan dessutom leda till förvirring för enskilda fastighetsägare. Kommunernas hantering av tillstånden kan även påverka lantmäterimyndighetens handläggning av fastighetsbildningsförrättningar inom strandskydd.Syftet med studien är att undersöka hur tillståndsprövningarna hanteras idag samt hur de bättre kan samordnas, dels för att förtydliga processen för allmänheten, dels för att förenkla handläggningen vid fastighetsbildningsförrättningar. Målet med studien är att presentera förslag på hur tillståndsprövningarna kan samordnas.För att uppnå studiens syfte och mål genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med kommuner, förrättningslantmätare och länsstyrelsen. Därtill genomfördes en rättsdogmatisk metod innefattande en granskning av domstolsavgöranden, kommunala beslut om bygglov- och strandskyddsdispenser samt propositioner och statens offentliga utredningar.Resultatet av studien visar att kännedomen om att en åtgärd kan kräva strandskyddsdispens är lägre hos allmänheten än kännedomen om att det kan krävas bygglov. Resultatet visar också att kommunerna, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten stundtals gör olika bedömningar i strandskyddsfrågor och att behovet av strandskyddsdispens många gånger uppdagas först i samband med lantmäteriförrättningar. Flertalet kommuner upplever inte någon stor problematik kring hur nuvarande lagstiftning är utformad, däremot visar resultatet att vissa kommuner har upprättat egna rutiner för att förenkla tillståndsprövningarna. Studien visar även att konsekvenserna av att en bygglovssökande förbiser att söka strandskyddsdispens kan bli stora, inte minst ekonomiska. I värsta fall kan fastighetsägare åtalas för miljöbrott eller tvingas riva en redan uppförd byggnad.Sammantaget finns det ett behov av att ändra lagstiftningen; ett bygglov enligt plan- och bygglagen bör kunna vilandeförklaras i väntan på att frågan om strandskyddsdispens avgörs. Dessutom visar studien att det finns det ett behov av ökad kompetensutveckling gällande strandskyddslagstiftningen hos såväl kommunerna som hos lantmäterimyndigheterna.

Under årens lopp har handläggningstiderna för bygglov tagits upp i flera propositioner och utredningar. Den senaste stora förändringen av plan- och bygglagen kom 2011 och innebar en tidsfrist för bygglov på tio veckor, med möjlighet till en förlängning på ytterligare tio veckor. Något sanktionssystem om kommunerna inte höll tidsfristen ansågs inte behövas vid tidpunkten, det var först efter två tillkännagivanden av riksdagen som regeringen har tagit fram ett lagförslag baserat på en utredning från Boverket. Detta går ut på att bygglovsavgiften ska reduceras mer en femtedel för varje påbörjad vecka när tio veckors fristen har löpt ut. Tanken med förslaget är att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare byggprocess. Syftet med arbetet är att se om långa handläggningstider är ett problem, vilka orsakerna är till att tidsfristerna inte hålls. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess. Undersökning görs likaså för att se vilka effekter det nya lagförslaget med avgiftsreduktion kommer att ha, om avsikten kommer att uppnås och vilka andra sätt det kommer att påverka. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer. De kommuner som har intervjuats är Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun och Huddinge kommun. Frågor har ställts om deras handläggningstider, personal, bygglovsprocesser samt digitalisering och datasystem. Problemet med långa handläggningstider är inte så stort. De flesta kommunerna klarar av att hålla majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen. Det är några få kommuner som handlägger under 50 % av ärendena inom tidsfristen. De vanligaste orsakerna till att handläggningen tar lång tid är att det är komplicerade ärenden och att det tar tid när ärendet behöver remitteras. Det tar lång tid att kommunicera, få ett remissvar och för att sedan utreda ytterligare i de fall det krävs. Ett bättre system för att kommunicera skulle behövas då det ofta drar ut på tiden när externa parter behöver vara med i ett ärende. Om kommunerna skulle anställa mer personal hade troligtvis handläggningstiderna kortats ner, men det krävs ekonomi för att göra det möjligt samt ska det finnas personer att anställa. Många kommuner upplever idag att det är svårt att hitta kompetent personal, med mycket erfarenhet, fler personer som utbildas till bygglovshandläggare skulle behövas. Ingen av de intervjuade kommunerna trodde att handläggningstiderna kommer att påverkas av lagförslaget, dock kan handläggningsrutinerna behövas ses över och ett större fokus kommer troligen att läggas på granskningen för att se om ärendet är komplett. Digitalisering är en viktig aspekt för att bli effektivare, flera kommuner uppger att det är en åtgärd de vidtagit och att det har påverkat handläggningsrutinerna. Rutinerna för nämndärenden behöver effektiviseras och fler ärenden kan möjligtvis beslutas på delegation. För att korta ner handläggningstiderna bör kommuner digitalisera sig och se över hela sin process för att se vilka skeden som tar tid, då alla kommuner står inför olika utmaningar. / During the years the processing times for building permits have been discussed several times. The last big change of the law was in 2011 with a time limit of ten weeks, with an option of an additional ten weeks. When the municipalities exceed ten weeks there are no sanctions because they thought there was no need, but now the government made a bill after Boverkets investigation. The building permit fee will be reduced by one fifth for every new week after ten weeks. The purpose of the bill is to shorten the processing times and make the construction process more efficient. The purpose of this essay is to see if long processing times are a problem and what causes the long processing times. Another purpose is to examine the solutions to shorten the times and make the process more efficient. The essay will also investigate how the new bill will affect processing times and what other affects it will have. The examination is made by interviews with the following municipalities Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun and Huddinge kommun. The questions are about processing times, staff, building permits processes and digitizing. The problem with long processing times is not that big. Most of the municipalities keep their errands in the time frame of ten weeks. There are a few municipalities that process their errands inside of the timeframe in less than 50 %. The most common causes for long processing times are complicated errands and when the errand has to be referred to another unit. It takes a long time communicating, to get an answer and to continue to investigate when needed. There is a need for a better way to communicate because when other external units are needed in an errand it often takes a long time. If the municipalities would hire more people the processing times would probably be shorter, but to be able to hire more people the municipalities need the economic basis and there must be people to hire. Many municipalities experiencing that it is hard to find competent people with a lot of experience, more people are needed to be educated. No one of the municipalities that were interviewed thought the new bill will have a big effect, but their routines maybe need to be reviewed and a bigger focus will be at the examination in each errand to see if it is complete. Digitizing is very important to be more efficient, and many municipalities sais it has a big effect on the processing times. To shorten the processing times, the municipalities has to digitize and review their whole building permit process to see where it takes the longest time because all municipalities have different challenges.

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.

Den första januari 2015 trädde en ny regel i kraft, PBL 8 kap. 4 a §. Regeln innebär att kommuner inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper, även kallat särkrav. Med egna krav anses sådana krav som är mer ambitiösa än vad regelverket tillåter. Krav på byggnadsverks tekniska egenskaper finns angivna i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), Europeiska konstruktionsstandarder (EKS) och i Boverkets byggregler (BBR). En anledning till förbudet är att särkrav anses påverka byggkostnaderna, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för att tillgodose behovet av bostäder. I utredningar som utfördes åt regeringen hävdades att särkrav medför merkostnader på mellan 10 och 15 procent vid bostadsbyggandet. Regeringen ansåg även att samma krav ska gälla över hela landet för att underlätta den industriella produktionen av byggnadsverk. När lagförslaget lades fram bemöttes det negativt av många kommuner och myndigheter, vilket gör det intressant att undersöka om kommunerna väljer att följa den nya regeln. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kommuner, i bygglovsprocessen och vid upprättade av exploateringsavtal, bryter mot särkravsförbudet i PBL 8 kap. 4 a §. Studien utgår från exploateringsavtal och bygglovsärenden vars handlingar är upprättade efter 2015-01-01 då särkravsförbudet trädde i kraft. I studien ingår bygglovshandlingar från åtta kommuner i Västra Götalands län och exploateringsavtal från 34 av Sveriges kommuner. I studien används en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod samt en juridisk metod. Särkrav som förekommer i studien är klassificerade som tydliga eller vaga särkrav. Bedömning av särkravens klassificering är författarnas egna och utgår från grundsatsen att byggherren är fri att välja metod så länge föreskrifterna i BBR uppfylls. Studiens resultat visar att 24 av de 42 kommunerna som ingår i studien ställer särkrav, vilket motsvarar 57 procent av de granskade kommunerna. Tolv kommuner ställer tydliga särkrav, fyra ställer vaga särkrav och åtta ställer både tydliga och vaga särkrav. Var fjärde kommun hänvisar även till olika program, strategier eller policys där särkrav förekommer. I exploateringsavtalen är särkrav vanligast inom områdena hygien, hälsa och miljö samt energihushållning. I byggloven är särkrav vanligast inom områdena brandskydd, hygien, hälsa och miljö samt säkerhet vid användning. Studiens slutsats är att kommuner fortfarande ställer särkrav i stor utsträckning trots förbudet i PBL 8 kap. 4 a §. / On January 1, 2015, a new law came into force, PBL 8 kap. 4 a §. The law implies that municipalities may not impose their own demands on construction works technical properties, also known as special demands. Own demands are considered as demands that are more ambitious than the law allow. Demands on construction works technical properties are specified in the Planning and Building Act (PBL), the Planning and Building Regulation (PBF), the European Construction Standard (EKS) and in Boverket's Building Regulations (BBR). One reason why the prohibition came into force is that special demands affect construction costs, which affect the conditions to meet the need of housing. The government's investigations revealed that specials demands resulted in additional costs of between 10 and 15 percent in the residential construction. The government wanted as well that the same requirements would apply across the whole country to facilitate the industrial production of construction works. When the new law was presented it faced negatively by many municipalities and public authorities, which makes it interesting to examine if the municipalities choose to follow the new law. The purpose of the study is to investigate in which extend the special demand prohibition in PBL 8 kap. 4 a § are broken by the municipalities in the building permit process and in the establishment of land development agreement. The study is based on land development agreements and building permits documents that are signed after 2015-01-01. Building permit documents from eight municipalities in Västra Götaland and land development agreements from 34 of Sweden's municipalities are included in the study. The study use a combination of qualitative and quantitative methods as well as a jurisprudence method. Special demands which been presented in the study have been classified into clearly or vaguely special demands. The special demands classification are the authors own assessment and are based on the principle that the developer is free to choose the method as long as the regulations in BBR is met. The study's result points out that 24 of 42 municipalities that is included in the study, use special demands, which is equivalent to 57 percent of the audited municipalities. Twelve municipalities have clearly special demands, four have vaguely special demands and eight have both clearly and vaguely special demands. Every fourth municipality also refers to various programs, strategies or policies with special demands. Special demands are most common within the area of hygiene, health and environment and energy in the land development agreements. In the building permits are special demands frequently used within the area of fire protection, hygiene, health and environment and safety in use. The conclusion of the study is that municipalities still use special demands widely despite the prohibition in PBL 8 kap. 4 a §.

När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid. Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna. Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor. Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas. / The Planning and Building act (PBL) was rewritten in 2011. A new requirement was added for the local authorities to handle building permits within ten weeks from when the applications were completed. However there were no sanctions added against the local authorities if they were to exceed the deadline of ten weeks. Several investigations performed by, for example Boverket, show that the local authorities have difficulties meeting the deadline. JO has several times, since the readjustment in 2011, complained to local authorities of their unreasonable processing time. In 2016 the government gave Boverket an assignment to investigate if the local authorities are meeting the deadlines and to propose a sanction system for the building committees, if they exceed the ten weeks. The purpose of the assignment was to improve the local authorities' processing time and to make the building process more effective. The report from Boverket showed that 81 percent of the local authorities handle a majority of the building permits within the deadline and that the processing time has improved every year since the Planning and Building act was rewritten in 2011. It was stated in the report from Boverket, that a reduction of the building permit fee was the most suitable penalty to use against the local authorities for a time violation. The reduction of the building permit fee was introduced in PBL on the first of January 2019, and was stated in paragraph 12:8 a. The penalty is structured so that every started week that exceeds the deadline, the building permit fee will be reduced by a fifth. In this study it has been analysed what impact the rule has had on four local authorities and how they interpret the rule. The study has been limited to and is only focused on building permits that are outside of the detailed plan, with minor deviance from the detailed plan and building permits for major buildings. The study is based on interviews with the manager in the department of building permit in four different local authorities located in Västra Götaland. Three of the local authorities were chosen based on size of population and the fourth was chosen to represent a local authority that has major seasonal accommodation. Before every interview the interviewees have been given an interview guide, and during the interviews the same basic questions have been asked with an opportunity to ask in-depth follow-up questions. The result showed that 12:8 a will not have a significant impact on the local authorities and therefore will not result in a more effective building process. The reason for this is that the new regulation is only a small part in the bigger picture and has a lack of deadlines in other parts of the building process. This will lead to local authorities simply moving resources to the area that has a deadline, while other steps of the process will not be as prioritized. The conclusion from these findings show that the whole building process should be looked over. The rules within PBL should be better aligned with each other and also with other laws. The guidance that Boverket gives to the local authorities should also be clearer, since local authorities can interpret the law differently. Overall, the 12:8 a paragraph will not have a big impact on the building process. The purpose of PBL on a simpler Planning and Building act continues to be sidestepped.