Att bygga bjälklag av massivt trä blir allt vanligare och är ett sätt att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Korslimmat trä, även kallat KL-trä, står för lejonparten av dessa massiva träbjälklag. Ett mindre vanligt alternativ till KL-trä är brädstapelbjälklag. Fördelen med brädstapelbjälklag är att fiberriktningen på virket går i samma riktning. Detta ger en något högre styvhet så man kan bygga lägre moduler med mindre virke och således spara på trä och dessutom slippa användningen av lim. Om man därutöver kan sätta ihop modulerna på plats slipper man tunga transporter och industriell tillverkning. En nackdel med brädstapelbjälklag är att man historiskt har använt spikar av metall som både går emot principen att bygga med enbart trä och dessutom försvårar möjligheter till återbruk av trämaterialet. LignoLoc är en spik tillverkad av densifierat bokträ och en relativt ny produkt på marknaden. Spiken skjuts in i virket med tryckluft och friktionen får ligninet i spiken att delvis smälta ihop med det omgivande virket. Svetseffekten tillsammans med det densifierade trämaterialet ger relativt goda hållfasthetsvärden, speciellt vid dragbelastning. I detta examensarbete undersöks hur man kan bygga brädstapelbjälklag med LignoLoc spik som uppfyller gällande brukskrav för nedböjning och vibration samt för brand. Undersökningen utgår ifrån befintlig teori för konstruktion av brädstapelbjälklag med trådspik och kombineras med studier kring LignoLoc spikens uppmätta egenskaper och tillämpade beräkningsmodeller. Med detta som grund görs en ansats till en generell beräkningsmodell för konstruktion av brädstapelbjälklag med LignoLoc spik. För att befästa ansatsen utförs även en praktisk hållfasthetsstudie i en storskalig modell där tre olika moduler belastningstestas i en hydraulisk press. Slutsatsen är att de tillämpade beräkningsmodellerna stämmer väl överens med utfallen från de praktiska belastningstesterna. Testerna tyder på att LignoLoc spiken håller långt över förväntan för skjuvbrott och ger en marginellt styvare konstruktion än motsvarande med trådspik. Vidare kan konstateras att LignoLoc spiken fungerar gott som alternativ till trådspik. Således kan man bygga brädstapelbjälklag i 100% trämaterial som ett alternativ till KL-trä. / Building floors from solid wood is becoming increasingly common and is a way to reduce the environmental footprint of the construction industry. Cross-laminated timber, also known as CLT, accounts for the majority of these solid wood floors. A less common alternative to CLT is Nail Laminated Timber (NLT). The advantage of NLT is that the grain direction of the timber runs in the same direction. This gives slightly higher stiffness, allowing for the construction of thinner modules with less timber, thus saving on wood and eliminating the need for glue. Additionally, if the modules can be assembled on-site, heavy transportation and industrial manufacturing can be avoided. However, the downside of NLT is that historically, metal nails have been used, which contradicts the principle of building with solid wood and also complicates the reuse of the timber material. LignoLoc is a nail made of densified beech wood and is a relatively new product on the market. The nail is driven into the wood with compressed air, and the friction causes the lignin in the nail to partially melt and fuse with the surrounding wood. This welding effect, combined with the densified wood material, provides relatively good strength values, especially under tensile load. This thesis investigates how to build NLT with LignoLoc nails that meet current serviceability requirements for deflection, fire, and vibration effects. Starting from existing theory for the construction of NLT with metal nails and combining it with studies on the measured properties of LignoLoc nails and applied calculation models, an approach is made to a general calculation model for the construction of NLT with LignoLoc nails. To validate the approach, a practical strength study is also carried out on a large-scale model where three different modules are load-tested in a hydraulic press. The conclusion is that the applied calculation models match well with the outcomes of the practical load tests. The tests indicate that the LignoLoc nail far exceeds expectations for shear failure and provides a marginally stiffer construction than the equivalent with steel nails. Furthermore, it can be stated that the LignoLoc nail works well as an alternative to steel nails. Thus, it is possible to build NLT in 100% wood material as an alternative to CLT.

Today, functional buildings are being demolished, generating amounts of waste that contribute to the significant climate impact of the construction industry. To counteract this, the Swedish government has established climate goals as incentives for the construction industry to reduce its climate impact. Furthermore, the government has created policies for organisations to transition to a circular economy, where one strategy for the construction industry is to switch to circular construction through the adaptive reuse of buildings and the reuse of building products. Previous studies have focused on identifying opportunities and barriers for actors in the construction industry to implement circular projects. However, there are few studies on how varying incentives affect architects and clients in developing and demanding circular services. The lack of research on the importance of incentives has led this study to investigate and contribute to a deeper understanding of the significance of incentives. Additionally, the possible implications of client incentives on architects' approaches to developing circular services are studied. The study is based on a qualitative approach through literature and interview studies along with a workshop. The literature study was conducted to gain an understanding of the field and contributed to the category model of incentives that was used during the analysis of material from interviews and the workshop. The interview study comprises two stakeholder perspectives, with 4 people representing the architect's perspective and 4 people representing the client's perspective. The results of the interview study were validated and discussed through a workshop conducted with 6people from an architectural firm in Gothenburg. The workshop also aimed to discuss the possible implications of client incentives on architects' approaches to strengthen the study's qualitative approach. Using the category model, material from the literature was coded and categorized, with terms such as drivers being sorted as positive incentives, and terms such as barriers being sorted as negative incentives. Further analysis involved quotes from the empirical data regarding what, according to the stakeholder perspectives, are positive or negative incentives to develop and demand circular services, which were compared with incentives identified through the literature. The categorise empirical data was used to analyse similarities and differences in the incentives, and how client incentives affect architects' approaches. The study's contribution is that different incentives lead to incentive impacts, which significantly influence architects in developing services and competencies and clients in demanding services. The study shows that incentives related to the transition to circular construction and contributing to climate benefits are of great importance. Architects also see business value as a strong incentive to develop circular services. Furthermore, the implications of client incentives do not result in incentives to develop a specific service but rather to develop internal processes to effectively meet varying demands. The study shows that clients' incentives to demand services are driven by strategies, where those who value incentives such as climate benefits as highly as economic ones demand practical services to a greater extent, while others demand services to realize circular strategies. The study shows that the incentives of architects and clients do not differ, but a match between these incentives is crucial for implementing circular services within projects. To enable architects and clients to contribute to the emergence of transformation and reuse requires incentives for organisational development of internal routines, which the study shows can facilitate the development of circular construction. / Idag rivs fullt fungerande byggnader vilket genererar enorma mängder avfall som bidrar till byggbranschens betydande klimatpåverkan. För att motverka detta har svenska regeringen antagit klimatmål som incitament för att byggbranschen ska reducera sin klimatpåverkan. Vidare har regeringen skapat styrmedel för organisationer att ställa om till cirkulär ekonomi, där en strategi för att byggbranschen ska uppnå klimatmålen är att ställa om till cirkulärt byggande genom transformation av byggnader och återbruk av byggprodukter. Tidigare studier har fokuserat på att identifiera möjligheter och hinder för byggbranschens aktörer att genomföra cirkulära projekt. Däremot finns det få studier om hur incitament påverkar arkitekter och beställare att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster. Brist på forskning kring incitamentens betydelse gör att denna studie har undersökt och bidragit till ökad förståelse för incitamentens betydelse. Dessutom studeras möjliga implikationer beställares incitament har på arkitekters förhållningssätt att utveckla cirkulära tjänster. Studien baseras på en kvalitativ ansats genom litteratur- och intervjustudier samt en workshop. Litteraturstudien genomfördes för att få förståelse för området och bidrog till den kategorimodell av incitament som nyttjades under analyser av material från intervjuer och workshop. Intervjustudien omfattar två aktörsperspektiv varav 4 personer representerar arkitektperspektivet och 4 personer representerar beställarperspektivet. Intervjustudiens resultat validerades och diskuterades via en workshop som genomfördes med 6 personer från ett arkitektkontor i Göteborg. Workshopen syftade även att diskutera möjliga implikationer av beställarincitament för arkitekters förhållningssätt för att stärka studiens kvalitativa ansats. Med hjälp av kategorimodellen kodades och kategoriserades stoff från litteraturen, där termer likt drivkrafter, sorterats vara positiva incitament, och termer likt hinder, sorterats vara negativa incitament. Det som vidare analyserades var citat från empirin om av vad som enligt aktörsperspektiven är positiva eller negativa incitament att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster, vilket ställdes mot incitament som identifierats via litteraturen. Den kategoriserade empirin användes för att analysera likheter och skillnader i incitamenten, och hur beställares incitament påverkar arkitekters förhållningsätt. Studiens bidrag till litteraturen inom cirkulärt byggande är att olika incitament leder till en incitamentspåverkan, vilket har betydande inverkan på arkitekter att utveckla tjänster och kompetenser och beställare att efterfråga tjänster. Incitament kring omställningen till cirkulärt byggande och att bidra till klimatnyttan visar studien är av stor betydelse. Arkitekter ser även affärsvärdet som ett starkt incitament att utveckla cirkulära tjänster. Vidare visar studien att implikationer av beställarincitament inte resulterar i incitament för arkitekter att utveckla en specifik tjänst, utan att utveckla interna rutiner för att effektivt kunna möta varierande efterfrågan. Studien visar också att beställares incitament att efterfråga tjänster styrs av interna strategier, där de som värdesätter incitament som klimatnytta lika högt som ekonomiska efterfrågar praktiska tjänster i större utsträckning, medan andra efterfrågar tjänster för att realisera cirkulära strategier. Slutligen visar studien att arkitekters och beställares incitament inte skiljer sig åt, men att en match incitamenten emellan är avgörande för att implementera cirkulära tjänster inom projekt. För att arkitekter och beställare ska kunna bidra till framväxten av transformation och återbruk förutsätter det incitament för organisatorisk utveckling av interna rutiner, vilket studien visar kan möjliggöra för utveckling av cirkulärt byggande.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället. Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare. Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt. Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel. Elementens konstruktion baseras på transportcontainrar vilket ger en rationell byggprocess och hög grad av prefabrikation. I socklarna ryms en tunnelbanenedgång och en uthyrbar lokal samt gemensamma lokaler för de boende. Lägenheterna finns i tre storlekar: 1:or, 1,5:or och 4:or.  De större lägenheterna är i två plan. / The housing policy conducted over the past two decades has resulted in an increasingly segregated city center in Stockholm. The abolishment of housing subsidies in the 90s led to a historic low rate of construction and an urban development unilaterally directed towards the wealthy. Parallel to this, much of the housing stock has been converted to condominiums which caused many relatively cheap rental apartments in older buildings to disappear from the stock. These are difficult to replace with new housing, as they are more expensive. The core issue is of course that it is expensive to build houses and assuming that the current housing policy will last, ​​it is highly relevant to develop cost-effective construction methods in order to make possible apartments with affordable rents that can help to combat segregation over time. Our proposal consists of a residential building in Stadshagen. The property is divided into two buildings that are linked together by a system of access balconies connected to a stairwell. The houses are constructed with volume elements stacked on a concrete base. The design of the elements is based on shipping containers which provides a rational construction process and a high degree of prefabrication. The base contains an underground entrance, a business premise and common areas for the residents. The apartments are available in three sizes whereof the larger apartments have two floors.

Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.

Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem. Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering. De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt. Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt. Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade. / Spatial planning of land and water is an important part of a community’s structure and development. Community planning is a democratic process, regulated by several laws and it’s contributing to a sustainable living environment from a social, ecological and economic perspective. Trafikverket (The Swedish Transport Agency) is the authority in Sweden which is responsible for infrastructure planning. According to the Swedish Road Law and Railway Law, the one intending to build new infrastructure, must establish a road or railway plan, which often is a long and costly process. In January 1, 2013 changes were introduced in to the law to exclude small and uncomplicated projects from the formal planning process, to create a more effective infrastructure planning system. These small projects were given the name type case 1 (typfall 1), in the planning system of Trafikveket. The purpose of the study is to examine how the changes in the law from 2013 have been used in the planning process by Trafikverket. The study intends to investigate which type of project the law changes has applied on and how they conform with the intentions that they should be small and uncomplicated. It will also investigate how the changes are received and perceived by those involved in infrastructure planning. The methods used to answer the questions is document study and focused interviews. The documents study includes all the planned projects from Region Väst (Western Region) from 1 January 2013 to 31 December 2014. The interviews were conducted with project managers and consultants who all have experience in the planning of small and uncomplicated projects. The results shows that Trafikverket mainly uses the new changes in the law to build bus stops, left fields and roundabouts, and it has been applied to significantly more road projects than railway projects. The projects is varying in size since the new guidelines have been interpreted in different ways. The conclusion is that changes in the law have contributed to a more efficient planning process. The project managers overall have a positive attitude to implement smaller projects without a formal plan, but the guidelines on witch background material needed for a project should be more clear.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Purpose: There is today limitations of what is possible to design and in fact produce. In industrial construction the focus is on standardization which impedes an individual design form, which can be considered an architectural quality. The potential of 3Dprinting is growing, which is benefitting design freedom. The goal was to evaluate how 3D-printing in Sweden today could increase architects possibilities at the design process and be production adapted. Method: In a case study at Tengbom in Jönköping, interviews were included with three architects. In addition, a literature review, a telephone interview and a focus group interview formed the basis of the collected material. As an initial phase, a focus group interview was conducted, which resulted in the actors’ opinions about 3D-printing. The architect interviews contributed with high credibility regarding architectural qualities, which together with the other collection methods gave answers to the studies questions. Findings: The study shows that it is possible to print building components in Sweden. However it is not possible, with 3D-printing, to produce entire buildings. It can be shown that there are obstacles for the introduction of the technology, such as economy, Swedish laws and lack of knowledge. These should be reviewed to allow 3D-printing as a manufacturing method. With Rapid Ornament Production larger architectural qualities will conduce to, where 3D-printing allows unique solutions. Solutions no other technology can achieve. Implications: Customized and varied buildings can be achieved thanks to 3D-printing. Building components such as light weight walls, ornaments and details can be produced in Sweden today. One advantage of 3D-printing as a technology, is that it provides greater freedom between design and production. For further development of 3Dprinting a greater knowledge is recommended for industry stakeholders, regarding the drawing tools as well as the 3D-printing technology. Limitations: The result is applicable to architects, working at architectural offices similar to Tengbom in Jönköping. There have not been deeper studies regarding of printing technologies, finances, materials, time or law. A case study as research strategy entails an interpretation of the opinions, which limits the generalization of the results. Keywords: 3D-printing, design, production, architectural qualities, possibilities, limitations, industrial construction. / Syfte: Det finns idag begränsningar för vad som är möjligt att utforma och faktiskt producera. I industriellt byggande ligger fokus på standardisering som försvårar ett individuellt formspråk, vilket kan anses vara en arkitektonisk kvalitet. Potentialen för 3D-printing växer, vilket gynnar utformningsfriheten. Målet var att utvärdera hur 3D-printing i Sverige idag skulle kunna öka arkitektens möjligheter vid utformning och vara produktionsanpassat. Metod: I en fallstudie på Tengbom i Jönköping, ingick intervjuer med tre arkitekter. Utöver detta har en litteraturstudie, telefonintervju och en fokusgrupp legat till grund för insamlat material. Som ett inledande skede genomfördes en fokusgrupp, vilken resulterade i aktörers åsikter om 3D-printing. Arkitektintervjuerna bidrog med hög trovärdighet gällande arkitektoniska kvaliteter, vilket tillsammans med övriga insamlingsmetoder gav svar på studiens frågeställningar. Resultat: Studien visar att det är möjligt att skriva ut byggkomponenter i Sverige. Dock är det inte möjligt att med 3D-printing tillverka hela byggnader. Det kan påvisas att det finns hinder för införandet av tekniken, så som ekonomi, svensk lagstiftning samt bristande kunskap. Dessa bör ses över för att möjliggöra 3D-printing som tillverkningsmetod. I och med Rapid Ornament Production kan större arkitektoniska kvaliteter främjas, där 3D-printing möjliggör unika lösningar. Lösningar ingen annan teknik kan åstadkomma. Konsekvenser: Kundanpassad och varierad bebyggelse kan åstadkommas tack vare 3D-printing. Byggkomponenter så som, lättväggar, ornament och detaljer kan tillverkas i Sverige idag. En fördel med 3D-printing som teknik, är att den ger större frihet mellan projektering och produktion. För vidare utveckling av 3D-printing rekommenderas ökad kunskap för branschens aktörer gällande ritverktygen samt 3D-printings-tekniken. Begränsningar: Resultatet är applicerbart för arkitekter, verksamma vid arkitektkontor av liknande storlek som Tengbom i Jönköping. Det har inte genomförts djupare studier gällande utskriftstekniker, ekonomi, material, tid eller juridik. Fallstudie som undersökningsstrategi innebär en tolkning av åsikter, vilket begränsar generaliseringen av resultatet. Nyckelord: 3D-printing, utformning, produktion, arkitektoniska kvaliteter, möjligheter, begränsningar, industriellt byggande.