<p>Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell</p><p>förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.</p>

No description available.

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

This is a qualitative essay regarding the search for possible ideological rifts, that may explain reasons for the breakup of the Alliance. The four Alliance parties governed Sweden between 2006-2014 without any major disagreements. During the last parliamentary term of office as opposition however, things have changed drastically and the four former coalition partners have gone different ways with highly different programs and views on various political subjects. The base-ideologies of the four parties; liberalism and conservatism share outlooks on various matters, while some aspects that the two hold are polar-opposites of each other with little to no similarities. Are these ideological differences the reason why the Alliance was finally declared “a finished political chapter”, or are there other reasons? After comparison of both ideological viewpoints on various matters, as well as party-standpoint the rift will be analysed and explained. Further information such as party statements and news-articles will also be used for additional data, that may help in the academic search for the Alliance’s dissolution.

The four largest newspapers in Sweden, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, all have different political stands, but does it affect their reporting on different parties and their leaders? In 2013 and 2014 two of the nine party leaders in the Swedish parliament, Riksdag, were female, Annie Lööf (Centre Party) and Åsa Romson (the Green Party). This study examines the differences between the reporting on these two politicians in four newspapers and how they are portrayed using quantitative content analysis and framing analysis. Earlier studies by Kent Asp have shown that the Green Party (Miljöpartiet) is the most popular party among Swedish journalists, which could mean that the party is overrepresented and gets a special treatment in the media. In contrast, the Centre Party (Centerpartiet) is among the least popular among Swedish journalists and could therefore risk to be underrepresented. This study also researches if the portrayal of these two party leaders is in any way connected to their gender, as previous research shows that women politicians are treated differently to their male colleagues. Topics like family, private life and their appearance are often discussed instead of their work. Lastly this study investigates if there are differences in reporting between an election year, 2014, and a regular year, 2013. Our study shows that the political stands of the newspapers have an effect, even if only slight, on the reporting. Furthermore, Miljöpartiet does not get a special treatment as one might think, it’s rather the other way round. We found that the reporting on Annie Lööf and Centerpartiet was far more positive than the reporting on Åsa Romson and Miljöpartiet. We could not see that the reporters treated these politicians specially based on their gender, contrary to earlier studies. Finally, we found out that the newspapers focus on the party leaders rather than the parties themselves, which corresponds to the tendency of personification discussed in previous research. / De fyra största nyhetstidningarna i Sverige, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har olika politiska ståndpunkter, men påverkar det deras rapportering av olika partier och deras partiledare? 2013 och 2014 var två av de nio partiledarna i Sveriges riksdag kvinnor, Annie Lööf (Centerpartiet) och Åsa Romson (Miljöpartiet). Den här uppsatsen undersöker skillnaderna mellan rapporteringen av dessa två politiker i fyra nyhetstidningar och hur de porträtteras, genom kvantitativ innehållsanalys och framing analysis. Tidigare studier av Kent Asp har visat att Miljöpartiet är det mest populära partiet bland svenska journalister, vilket kan betyda att partiet är överrepresenterat och får specialbehandling av medier. Tvärtemot är Centerpartiet bland de minst populära partierna bland svenska journalister och har därför en risk att bli underrepresenterade. Den här studien undersöker också om porträtteringen av dessa två partiledare på något sätt är kopplad till deras kön, då tidigare forskning visat att kvinnliga politiker behandlas annorlunda än deras manliga kollegor. Ämnen som familj, privatliv och deras utseende diskuteras ofta istället för deras jobb. Slutligen så undersöker denna studie om det finns några skillnader i rapporteringen mellan ett valår, 2014, och ett vanligt år, 2013. Vår studie visar att den politiska ståndpunkten hos tidningarna har en effekt, om än bara liten, på rapporteringen. Dessutom får Miljöpartiet ingen specialbehandling som man kunnat förvänta sig, utan det är snarare tvärt om. Vi såg att rapporteringen om Annie Lööf och Centerpartiet var långt mer positiv än rapporteringen om Åsa Romson och Miljöpartiet. Vi kunde inte se att reportrarna behandlade dessa politiker annorlunda baserat på deras kön, till skillnad mot tidigare studier. Slutligen såg vi att nyhetstidningarna fokuserar på partiledarna istället för själva partierna, vilken stämmer överens med tendenserna för personifiering som diskuterats i tidigare forskning.

Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva. / Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

The main purpose of this study is to examine two political parties, the Social Democrats and the Center Party, to see if an ideological convergence have occurred between them during the time period 1990 through 2013. Furthermore, given that ideological convergence has occurred, this study intends to investigate the possible democratic problems that convergence between traditional opposition parties tends to bring about. The main research questions are: - To what extent has ideological convergence occurred between the parliamentary parties the Social Democrats and the Center Party during the period of 1990-2013? - Given that party convergence has occurred, what possible problems can this entail from a democratic perspective? The methodological approach of this study is based on a qualitative comparative text analysis of ideological character. The material that has been studied is the party´s respective idea programs from 1990, 2001 and 2013. This is done in order to investigate whether an ideological convergence has occurred between the parties. The main ideologies that have been analyzed are liberalism, neoliberalism, socialism and democratic socialism. Together with convergence, these constitute the theoretical framework. The study concludes that ideological convergence seems to have occurred between the parties. The study also argues that party convergence between traditional competing parties can lead to a democratic problem, especially in representative democracies such as Sweden. If parties that, from a historical perspective, are seen as opponents to each other converge, this can lead to confusion for the voters and the trust in the political parties risks being damaged.

No description available.

<p>The aim with this paper is to study how the integrational ideology of the Swedish parliaments party platforms, including the right wing Sverigedemokraterna, is formulated. The integration theories examined are assimilationism, multiculturalism, universalism and residualism. In turn these theories are simultaneously applied to the party platforms extracting explicit or implicit messages of the four former mentioned theories. The Swedish history of integration as well as immigration, which per capita is one of the highest in the European union, pinpoints the reason why this subject is due to further investigation. The results show that most of the parties contain traces of more than one integration theory, with the exception of primarily Sverigedemokraterna which focuses on assimilationism. On the other hand Vänsterpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet are in favour of multiculturalism whereas Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, and Moderaterna contain more than one integration theory.</p>