Insgesamt 50 Bibliothekare aus Sachsen, Sachsen- Anhalt, Thüringen und Hessen trafen sich am 1. und 2. April diesen Jahres, um ihre Gedanken und Erfahrungen zur Arbeit in Kinder- und Jugendbibliotheken auszutauschen. Diese regelmäßig stattfindende Fortbildung kann inzwischen auf eine vierzehnjährige gute Tradition zurückblicken. Veranstalter war in diesem Jahr die Sächsische Landesfachstelle für Bibliotheken in Kooperation mit der Stadtbibliothek Chemnitz. Der Tagungsort, das Kulturkaufhaus DAStietz mit Stadtbibliothek, Volkshochschule, Naturkundemuseum und Neuer Sächsischer Galerie bot dabei einen besonderen Anziehungspunkt für die Teilnehmer.

[pt] Investiga-se, nessa dissertação, a escrita textual e imagética do autor e ilustrador Roger Mello, em busca de identificar e discutir as experimentações estéticas que mantêm vivos, em sua literatura, a palavra com sentido ampliado, a imagem que sugere novos olhares e o borramento das fronteiras entre o real e o imaginário e os tempos passado e presente. Para isso, foram selecionados cinco de seus mais de 100 livros publicados: Todo cuidado é pouco (1999), Meninos do Mangue (2001), Zubair e os labirintos (2007), Contradança (2011) e João por um fio (2012). Eles respondem, por amostragem, à pergunta que motivou essa pesquisa: como a literatura de Roger Mello amplia a experiência dos leitores com a linguagem verbo-visual, sugerindo novos afetos para crianças e jovens? Pela análise dos livros-ilustrados de Roger Mello realizada por essa dissertação, percebe-se que as artimanhas estéticas do autor tensionam a linguagem na busca de novas formas de narrar. Formas que deem conta, no contemporâneo, das múltiplas infâncias tratadas na obra do autor. Uma busca que aproxima as narrativas de Roger Mello do território da infância, um lugar movente em que as coisas do mundo não têm lugares e sentidos fixos, tampouco, uma temporalidade linear. / [en] This dissertation investigates the textual and imagistic writing of Brazilian author and illustrator Roger Mello. The work attempts to identify and discuss the forms of aesthetic experimentation which, in Mello s literature, capitalize on the slippery, ever-shifting meanings of words and images. It also examines how Mello s production blurs the boundaries between real and imaginary, past and present. To achieve such goals, the study turns to five of the author s more than 100 published works: Todo cuidado é pouco (You Can t Be Too Careful ) (1999), Meninos do Mangue (Mangrove Children) (2001), Zubair e os labirintos (Zubair and the Labyrinths) (2007), Contradança (Counter-dance) (2011) and João por um fio (João by a Thread) (2012). The corpus provides answers to the overarching question guiding this study, namely, how does Roger Mello s literature magnify readers experiences with verbal-visual language, suggesting new affects for children and young people? The analysis reveals that the author, in his search for contemporary forms of storytelling with which to narrate a range of different childhoods, artfully instills tension into language itself. The dissertation looks into the relationship between Roger Mello s narratives and the unsteady terrain of childhood, where things of the world are freed from rigid spatial, temporal and definitional meanings.

[pt] Os refugiados adquiriram especial relevo no século XX e ao longo do presente século, uma vez que não havia, desde o fim da Segunda Guerra Mundial, um número tão elevado de solicitantes de refúgio e refugiados no mundo. Nos últimos anos, como resultado da atenção sobre os fenômenos migratórios e sobre o seu impacto social e cultural, cresce a presença da temática em livros para crianças e jovens. Há um investimento simbólico no sentido de fazer crianças e jovens refletir sobre a crise. É a partir dessa perspectiva que surge o interesse em analisar obras literárias que abram caminhos para conhecer a situação dos refugiados. Afinal, a visão da literatura como veículo de compreensão cultural do mundo sempre foi um valor muito presente no campo da Literatura Infantil e Juvenil. Esta dissertação analisa cinco obras literárias: Migrando (2015), de Mariana Chiesa Mateos; Para onde vamos (2016), de Jairo Buitrago e ilustrado por Rafael Yockteng; O cometa é um sol que não deu certo (2017), de Tadeu Sarmento e ilustrado por Apo Fousek; A menina que abraça o vento (2018), de Fernanda Paraguassu e ilustrado por Suryara Bernardi, e Refugiados (2019), de Alan Gratz. Considerando a necessidade de se olhar para a questão dos refugiados como um desafio contemporâneo, esta dissertação tem o objetivo geral de refletir sobre a construção imaginária da criança refugiada nas obras de Literatura Infantil e Juvenil que compõem o corpus, sobre as experiências desestabilizadoras desses personagens, e problematizar as questões sociais existentes. E tem como objetivo específico contribuir para uma nova leitura sobre as narrativas do corpus, expandindo suas possibilidades interpretativas. / [en] From the 20th century onwards, challenges faced by refugee populations have become increasingly well known. Indeed, since the end of World War II, there have never been so many refugees or asylum seekers around the world. As a result of the careful attention now devoted to migratory phenomena and to their social and cultural impact, recent years have seen a surge in the presence of such themes in children s and youth literature — segments which have historically viewed literature as an instrument to culturally apprehend the world. In contemporary times, a symbolic effort is repeatedly made to encourage children and youth to reflect on the crisis; moreover, there is a growing interest in analysing literary works which may raise awareness about the material conditions of refuge. In light of this panorama, this dissertation analyses five literary works: Migrando (2015), by Mariana Chiesa Mateos; Para onde vamos (2016), written by Jairo Buitrago and illustrated by Rafael Yockteng; O cometa é um sol que não deu certo (2017), written by Tadeu Sarmento and illustrated by Apo Fousek; A menina que abraça o vento (2018), written by Fernanda Paraguassu and illustrated by Suryara Bernardi; and Refugiados (2019), by Alan Gratz. As it acknowledges the contemporary relevance of refuge-related issues, our study reflects on the imaginary construction of the refugee child in the works of children s and youth literature which compose our corpus. In particular, we wish to discuss the de-stabilizing experiences undergone by the characters and to critically approach the social issues which frame and inform the narratives. Finally, we aim to advance a new reading of the narratives in focus and to broaden their interpretive possibilities.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare uppger att de använder för att främja de yngre barnens språkutveckling i förskolan. Det som ligger till grund till uppstarten av denna studie är intresset för barns språkutveckling och hur förskollärare med hjälp av olika redskap, strategier och förhållningssätt till leken kan främja språket. För att bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som används, valdes metoden semistrukturerade intervjuer. Efter samtal med ansvariga rektorer, kontaktades sex förskollärare från sex förskolor i en kommun i mellersta Sverige.   I studiens resultat framkommer det betydelsefulla strategier och redskap som förskollärare uppger att de använder i språkutvecklande syfte, förskollärares förhållningssätt till barns lek som en arena för språkutveckling presenteras också i resultatet. Några förskollärare i studien betonar vikten av att aktivt närvara i barns lek för att kunna utmana och sätta ord på det som sker, medan andra beskriver den hårfina balans som bör finnas mellan att aktivt nära och närvara på håll. Även dramatisering och ett lekpedagogiskt arbetssätt lyfts fram som en användbar strategi för att främja de yngre barns språkutveckling. Resultatet visar även hur betydelsefulla redskap som bildstöd, tecken som stöd och digitala verktyg är för barns språkande. I studiens slutsats redogörs det för hur det språkutvecklande arbetssättet genomförs, samt att det inte råder några tvivel om att det finns en mångfacetterad kunskap kring barns språkutveckling och hur man kan arbeta med den. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about which working methods preschool teachers state that they use to promote the younger children's language development in preschool. The basis for the start of this study is the interest in children's language development and how preschool teachers with the help of different tools, strategies, and approaches to play can promote the language. To contribute knowledge about which language development methods are used, the method of semi-structured interviews was chosen. After conversations with responsible principals, six preschool teachers from six preschools in a municipality in central Sweden were contacted. The results of the study show the significant strategies and tools that preschool teachers state that they use for language development purposes, preschool teachers' approach to children's play as an arena for language development is also presented in the results. Some preschool teachers in the study emphasize the importance of being actively present in children's play in order to be able to challenge and put into words what is happening, while others describe the delicate balance that should exist between actively being present and being present at a distance. Dramatization and a play pedagogical approach are also highlighted as a useful strategy for promoting younger children's language development. The results also show how important tools such as image support, signs as support and digital tools are for children's language. The study's conclusion describes how the language development approach is implemented, and that there is no doubt that there is a multifaceted knowledge about children's language development and how to work with it.

Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Vi har i denna studie sett närmare på hur förskollärare undervisar om naturvetenskap med projektet Lilla Bokbryggan som utgångspunkt. I studien används en fenomenografisk ansats vars utgångspunkt är att ta reda på människors uppfattningar kring ett fenomen, för att kunna lyfta fram variationer om fenomenet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två förskollärare, en rektor, en koordinator och en lärarutbildare. Samtliga informanter har god insyn i Lilla Bokbryggan.  Studiens resultat visar att informanterna har uppfattningen att barnlitteratur är en bra utgångspunkt för att undervisa om naturvetenskapliga ämnen, när det görs på ett medvetet sätt. Det har framkommit att projektet Lilla Bokbryggan möjliggör för förskollärarna att öka barnens intresse för böcker. Studiens resultat visar även att projektet öppnat upp för viktiga samarbeten som gynnar deltagarna. Utifrån vår studie kan vi rekommendera att arbeta utifrån barnlitteratur, men det är viktigt att arbeta på ett medvetet och målinriktat sätt för att boken ska kunna bli ett verktyg för att nå läroplanens mål. / Our purpose with the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers use children's literature in the teaching of science subjects. In this study, we have taken a closer look at how preschool teachers teach science with the project Lilla Bokbryggan as a starting point. The study uses a phenomenographic approach whose starting point is to find out people's perceptions of a phenomenon, in order to highlight variations about the phenomenon. To find answers to our research questions, we conducted semi-structured interviews with two preschool teachers, a principal, a coordinator and a teacher educator. All informants have good insight into Lilla Bokbryggan. The results of the study show that children's literature is a good base for teaching about science subjects, when done in a conscious way. It appears that the project Lilla Bokbryggan enables preschool teachers to increase children's interest in books. The results of the study also show that the project has opened up for important collaborations that benefit the participants.

The purpose of this qualitative study is to contribute with increased knowledge regarding preschool teacher’s notions of children’s participations and influence in preschool. To find out about this we used semi-structured interviews as a method when we interviewed eights preschool teachers in four different preschools in the same municipality. The preschool teachers that have participated in this study work with children in varying ages. To analyze their variations about children’s participations and influence we have used a phenomenographic method.    The result of the study shows that preschool teachers’ approaches differ because they have different ideas about how and to what extent children should be participating and have influence in preschool. The preschool teachers have described that the children have the right to have influence but that they can be limited by the preschool’s routines. The result also indicates that it’s very effective to use varying forms of support to make preschool available for every child. This support can for example be based on the perspectives that are used in special education. Furthermore, the result makes it clear that children’s many ways of communication are taken into account because their opinions are important, as well as their interests. The preschool teachers also described that the communication between adults is important in order to get a consensus view regarding the term’s participation and influence. Some preschool teachers also experienced that their own awareness of their approach affects the children’s participation and influence. / Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med ökad kunskap om förskollärares föreställningar kring arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan. För att få reda på detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som metod när vi har intervjuat åtta förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Förskollärarna som har medverkat i studien arbetar med olika åldrar. För att analysera fram deras variationer i uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan har vi använt oss av en fenomenografisk metodansats. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt ser olika ut då de har olika föreställningar om hur och i vilken utsträckning barnen ska göras delaktiga och få inflytande i förskolans utbildning. Förskollärare beskriver att barnen har rätt till inflytande men att de kan begränsas av förskolans rutiner. Resultatet visar även på att det är gynnsamt att använda stöd i olika former för att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Dessa stöd utgår bland annat från det specialpedagogiska perspektivet. Vidare synliggörs det i resultatet att barns olika sätt att kommunicera på tas till vara då deras åsikter är viktiga, vilket deras intressen också är. Förskollärare uttrycker också att kommunikationen mellan de vuxna är betydelsefull för att få en samsyn kring begreppen delaktighet och inflytande. Det har också framkommit att förskollärare upplevde att deras medvetenhet om det egna förhållningsätt påverkar barns delaktighet och inflytande.

In todays´s Swedish society you need to have good reading skills. Every day life contains many occasions when you have to read and understand what it is you are reading. This can be anything from reading the newspaper to paying a bill. The Swedish curriculum states that all pupils should be given the opportunity to develop strategies so that they will be able to create their own texts and to understand other people´s texts. One way to achieve these goals is to allow pupils to read various texts, ranging from factual texts to fiction. Fiction contains many different genres, and one of the genres that appeal to many children is the detective story. This genre contains various suspence-creating elements that attract the reader to read further, which helps pupils to develop their reading strategies. Therefore, this study describes a text- and image-analysis of two books in a book series named The Arkeolog Sleuths. The study focuses on suspence and on how suspence can be created in a book written for children. The scientific theoretical perspective that this study is based on is Hermeneutics and the hermeneutic circle which means that you starts to examine the entirety, goes into the details and then out to the whole again. The scientific method being used is Narratology that answers the questions of what is told, and how it is told. The results of the analysis shows that the child detective story contains several elements that creates suspence in a text. Some of these suspence-creating elements are highlighted as well as the interaction between text and illustration to enhance these.

Syftet med studien är att lyfta variationen i sätt fenomenet kemi, uppfattas och erfars av barn i förskolan vid olika undervisningstillfällen samt hur dessa uppfattningar kan bidra till hur kemi som lärandeobjekt kan utvecklas. Studien som genomförts tar inspiration i från fenomenografin samt variationsteorin där bland annat begreppen lärandeobjekt och urskiljning valdes ut för att skapa en djupare förståelse för barns beskrivningar. Den metod som valdes till studien var en semistrukturerad intervju och i studien deltog sammanlagt fem barn i blandade åldrar som fick delta i experimentet under introduktionstillfällen och uppföljningstillfälle. Under experimentets gång fanns vi studenter med och aktivt ställde frågor för att uppnå resultat på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att de yngre barnen använder analogier för att beskriva experimentet medan de äldre barnen i större utsträckning använder direkta beskrivningar. Vidare visar studiens resultat att inga större förändringar har skett i barnens beskrivningar mellan introduktionstillfällena och uppföljningstillfället, dock kunde vi, studenter, se att barnen uppmärksammade begrepp som vi, studenter, lyfte under introduktionstillfällena som de sedan i sin tur själva lyfte under uppföljningstillfället. Slutligen kan vi, studenter, inte dra en generell slutsats om barns beskrivningar om kemiska reaktioner på grund av litet urval, dock kan studien visa mönster att de äldre barnen som medverkade i studien i större utsträckning använde sig av direkta beskrivningar medan de yngre barnen mestadels använde sig av analogier. Dock visade studiens resultat att både de yngre och äldre barnen urskilde egenskaper i experimentet kopplat till tidigare erfarenheter. / The purpose of the study is to highlight the variation in ways the phenomenon of chemistry is perceived and experienced by children in preschool at different teaching times and how these perceptions can contribute to how chemistry as a learning object can be developed. The study that has been carried out takes inspiration from phenomenography and variation theory where the concepts of learning objects and discernment were chosen to create a deeper understanding of children's descriptions. The method chosen for the study was a semi-structured interview and a total of five children of mixed ages participated in the study, in both introduction session and follow-up session. During the experiment, we, students, were involved and actively asked questions to achieve results on our questions. The result of the study shows that the younger children use analogies to describe the experiment, while the older children to a greater extent use direct descriptions. Furthermore, the result of the study shows that no major changes has taken place in the children's descriptions between the introduction sessions and the follow-up session, however, we, students, observed that the children paid attention to concepts that we, students, raised during the introduction sessions, which they used themselves during the follow-up session. At last, we, students, cannot draw a general conclusion about children's descriptions of chemical reactions due to a small selection, however, the study can show patterns that the older children who participated in the study to a greater extent used direct descriptions while the younger children mostly used analogies. However, the results of the study showed that both the younger and older children distinguished characteristics in the experiment linked to previous experiences.

Bakgrund: Föräldrastödet som erbjuds i Sverige har genomgått förändringar genom åren. Eftersom nyblivna föräldrar blir utskrivna från BB allt tidigare ökar också kraven på ett förändrat föräldrastöd både på BB och BVC. Föräldrastöd är kärnan i alla former av mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte som distriktssköterskan och barnmorskan har med föräldrarna. Definitionen av tidigt föräldrastöd omfattar i denna studie barnets två första levnadsveckor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenheter av tidigt föräldrastöd på BB och BVC under barnets två första levnadsveckor. Metod: En kvalitativ ansats användes. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med mammor och pappor som nyligen fått barn. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema presenteras: En känsla av ökad trygghet. Resultatet visar att föräldrarna behöver stöd i sin föräldraroll för att uppnå en känsla av trygghet. Föräldrarna upplever att det är viktigt att familjen ses som en helhet där alla parter behöver sin del av stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Trygghet för min och min familjs skull och Personalens förmåga att inge trygghet. Slutsats: Föräldrar erfar stöd som viktigt och behövligt under barnets två första levnadsveckor. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat dock finns det begränsad forskning inom området som utgår från föräldrarnas erfarenheter och därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent support offered in Sweden has undergone changes through the years. As parents of newborns gets discharged from the hospital earlier than before, the demands for a changed parent support both at the birth center (BB) and at the children´s healthcare center (BVC) increases. Parent support is the core of all forms of maternal health care and child health care and it is integrated in every meeting that the district nurse and midwife has with the parents. The definition in this study of early parent support includes the child's first two weeks of life. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of early parent support during the child's first two weeks of life. Method: A qualitative approach was used. Eleven semi-structured interviews were conducted with mothers and fathers who recently had a baby. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: An overall theme is presented: A sense of increased security. The results show that parents need support in their parental role to achieve a sense of security. The parents feel that it is important for the family to be seen as a whole in which all parties need their share of support. The results are summarized in two categories: Security for my and my family's sake and The ability of the staff to produce a feeling of security. Conclusion: It is of the parentsˈ experience that support is important and needed during the child’s first two weeks of life. Previous research confirms the results of this study, however, there is limited research in this area based on parents' experiences and therefore a need for further research.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser. Ett kort undervisningstillfälle resulterade i att sju av åtta barn kompletterade sina kunskaper och deras tankar om processen utvecklades i flera steg.</p><p>Min slutsats utifrån denna granskning är att ålder och mognad inte är avgörande för ett barns förmåga att utveckla kunskap. Då barnets erfarenheter förvaltas och betraktas som tillgångar, kan tankarna utmanas och en utveckling ske.</p> / <p>Abstract</p><p>The intention of this investigation is to find out how to develop children’s way of thinking about ecological processes and to pinpoint decisive steps to develop an ecological mind. The concluded material is based on qualitative interviews and one lesson with a class. The material is assembled and categorized based on the children’s ecological process logic. The result of this investigation shows that the prerequisite for developing tuition is the teacher’s knowledge of the children’s individual experience. Based on these the child will be able to take in new knowledge and relate it to earlier experiences. A short lesson based on the above showed that seven out of eight children increased their knowledge with improved ecological thoughts in several steps as a result.</p><p>My conclusion from this investigation is that age and maturity alone is not of crucial importance to children’s ability to develope their knowledge. With the use of the child’s experiences as assets the mind can be challenged and development can take place.</p>