Skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att undervisa om källkritik och att träna kritiskt tänkande, som har stärkts ytterligare genom den senaste läroplanen från 2022 för grundskolan. För att värna om demokratins grundpelare där yttrandefrihet är en viktig del, behöver våra unga medborgare lära sig att se igenom desinformation och konspirationsteorier av olika slag. I en värld där information är en färskvara är det också viktigt att kunna bedöma om källan är aktuell och adekvat och att kunna skilja ut de trovärdiga källorna i mängden och våga lita på dessa. Syftet med studien är att genom en vetenskaplig teori kring källkritik och kritiskt tänkande, lyfta fram mellanstadieelevers upplevelse av vad som gör en källa trovärdig eller inte trovärdig, som ett bidrag till den fortsatta forskningen. Det empiriska underlaget samlades in genom tre olika fokusgruppssamtal med elever i årskurs fyra och sex på en mellanstadieskola på en mindre ort i södra Sverige. Studien visar att eleverna utgår från sina erfarenheter och förkunskaper när de bedömer om en källa är trovärdig eller inte. Där eleverna själva saknar kunskaper för att kunna göra en bedömning använder de sitt sociala nätverk för att vikta trovärdigheten hos information och källor. Deras resonemang visade att de hade ett kritiskt tänkande när de sökte information, även om deras kunskaper kring bakomliggande faktorer och dolda agendor var begränsade. Didaktiskt behöver lärare i samhällskunskap vara uppmärksamma på när elevernas förkunskaper gör att de tolkar information och källor på ett mindre kritiskt sätt än de borde. Eleverna behöver kunna ta både det abstrakta och det konkreta i beaktande när de viktar information och källor, förstå processer bakom och på ett djupare plan. ”Kunskap är makt”, som filosofen Francis Bacon uttryckte det. / The school has an important mission in teaching source criticism and training critical thinking, which has been furthermore strengthened by the latest 2022 curriculum for the Swedish middle school. To protect the pillars of democracy where freedom of speech is an important part, we need to teach our young citizens to see through misinformation and conspiracy theories of various kinds. In a world where information is a fresh commodity, is it also important to be able to assess whether the source is current and adequate and to be able to distinguish the credible sources from the crowd and dare to trust them. The purpose of the study is to, through a scientific theory around source criticism and critical thinking, highlight middle school students’ experience of what makes a source credible or not credible, as a contribution to the continued research. The empirical data was collected through three different focus group discussions with pupils in grades four and six at middle school in a small town in southern Sweden. The study shows that students rely in their experiences and prior knowledge when they judge whether a source is credible or not. Where the students themselves lack the knowledge to be able to make an assessment, they use their social network to weight the credibility of information and sources. Their reasoning showed that they had critical thinking when seeking information, although their knowledge of underlying factors and hidden agendas was limited. Didactically, social studies teachers need to pay attention to when pupils’ prior knowledge causes them to interpret information and sources in a less critical way than they should. Students need to be able to take both the abstract and the concrete into account when weighing information and sources, understand processes behind and on a deeper level. “Knowledge is power”, as the philosopher Francis Bacon put it.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker i Svenska 1 möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Undersökningen utgår från ett Critical literacy-perspektiv. Teorin som använts är en reviderad version av repertoarmodellen samt en begreppsapparat hämtad ur Critical literacy. Metoden som används är utarbetat från teorin och utgår från en form av närläsning. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna i viss mån möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Studien kan bidra med information gällande kritik som rektorer och lärare kan fundera över vid val av läroböcker. / The aim of the following study is to contribute to knowledge regarding how textbooks that address the course Swedish 1 in upper secondary school enables students to develop the ability to critically examine texts. The theoretical framework in this essay have been a revised version of the four resources model and a conceptual apparatus derived from Critical literacy. The method in use is derived from the theoretical framework and a form of close reading.  The results show that the examined textbooks to some extent enables students to develop the ability to critically examine texts. The study can contribute with information regarding critique for principals and teachers to ponder regarding the choice of textbooks.

I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag. Genom teorierna New Literacy Studies, Critical literacy, begreppet multimodalitet och aktuell tidigare forskning har jag försökte förstå vad den digitala utvecklingen innebär för lärandet och språket.Studien visar att osäkerhet, okunskap, tidsbrist och vaga direktiv är några skäl till att utvecklingen går långsamt framåt. Tydligare nationella direktiv, ett större kollegialt samarbete och kompetensutveckling är några av de faktorer som nämns skulle kunna påskynda progressionen. I den avslutande reflektionen diskuteras MIKs öppningar för att arbeta med normkritisk pedagogik och möjlighet till fortsatt forskning inom detta.

No description available.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.

Using a Marxist framework with a grounding in critical literacy, this study employs a content analysis methodology to analyze 25 episodes of five of the most popular children’s television cartoons in order to understand how these cartoons portray economic and social systems, as well as how the messages these cartoons express would tend to support these systems. In so doing, this research hopes to provide a conceptual framework that educators and parents can use as a guide for demonstration of a critical approach to understanding the curriculum of children’s media inside or outside of the classroom. Educators can modify this framework to suit the age of the children that they are working with or to better align with the characteristics of the text their students are consuming. While this research may be used as a guide by educators, it is also a comprehensive Marxist analysis of some of the most popular cartoons targeted to pre-school aged children. Analysis of the data indicates these cartoons support a capitalist ideology through the expression of a particular worldview and associated values, which include normalizing authoritarian relationships, promoting consumerism and entrepreneurship, supporting beliefs about work that employers would value, and other views that tend to be valued in a capitalist system.

This study explores information seeking behavior of second-generation Muslim immigrants utilizing factors such as critical, cultural, and religious literacy skills. The study examined the second-generation immigrants' ability to balance their parents' and grandparents' native culture and traditions with the culture and traditions of their country. The interview questions were designed using the cognitive authority theory and the figured worlds theory that provides an explanation for the mentality of those who are in environments influenced by culture or religion. An interesting main finding of the study is that participants sought more religious-based rather than culturally-based information. Participants seek information from their parents, communities, and religious leaders, but are particular with who they consider credible and reliable; if the person providing the information follows a similar lifestyle to the participants, they are more likely to hold cognitive authority. Four different themes emerged from the study. The first is "religious focus" where many participants stated that religion is rather static whereas culture can evolve and change with time, location, and events. The second theme emerged is the reliance on family members for religious literacy given the close upbringing of Muslim extended family system. The third theme indicated that although information seeking behavior relied on Google and mobile devices to locate information, in verifying religious content they depended on parents and religious cognitive authorities. The fourth theme emerged is the loss of richness going forward and the concerns about the possible decline in religious information literacy for future generations.

This essay aims to examine which consequences a less-detail controlled curriculum has on English teachers’ choice of English-language literature. With support from the literature review, this essay argues that an unofficial, tacit school canon of English-language literature mainly composed of ten literary works seems to have been established in Swedish upper-secondary schools, despite the Swedish National Curriculum not naming specific literary works educators in Sweden are required to use in their teaching. Thus, this essay answers the following questions: 1) Which English-language literature do English teachers in Sweden use in their teaching? 2) Does a less-detail controlled curriculum contribute to English teachers in Sweden being more inclusive in their choice of literature in teaching? The results support the hypothesis; that despite the ten literary works found in the unofficial, tacit school canon might be vulnerable to the same criticism aimed at the “Western literary canon” and a “prescribed” curriculum. Yet, no evidence was found which would illustrate that a less detail-controlled curriculum does not contribute to English teachers in Sweden being more inclusive in their choice of literature in teaching since the inclusive classroom is not only a matter of what is being taught but also of how it is being taught. Additionally, the study shows that there are countries in the Western world that name literary works as a teaching requirement for educators that “silently” marginalize and privilege some voices. Despite educators not being able to influence what is being taught, educators have developed strategies and methods (critical literacy/pedagogy, and intersectionality) on how these literary works are taught to learners with the aim to make room for a spectrum of voices when being required to teach from a “prescribed” curriculum.

This master’s thesis investigates poetic text writing through a teaching project conducted on a secondary school class in Sweden. Inspired by ekphrastic poetry, the teaching project consisted of poetry and literature reading. The students visited a sculpture related to the literature, upon which they wrote poetic texts about the sculpture. The main purpose of the study is to describe how teaching in the Swedish subject can make use of Swedish language teaching by developing students’ poetic texts that touches on topics such as living conditions and identity. Drawing from thematic narrative analysis, most notably Bamberg’s positioning model, the analysis investigates the narratives constructed in the students’ poetic texts as well as identity aspects negotiated through the narratives. The students’ identities were further discovered through participant observation and semi-structured interviews to deepen the understanding of the meeting between art, identity and learning.The general perception drawn from the interviewees’ answers is that the Swedish subject rarely includes knowledge of nor writing of poetic texts. However, the study emphasises that poetry could have an integral part of the education in the Swedish subject in secondary education.The results show that the students’ poetic texts tend to relate to the sculpture and the physical environment, as well as the social context of the environment. Furthermore, the identities of the students were shown to have a high relevance in the writing process. The teaching project was based on principles of culturally sustaining pedagogy and aimed at contributing to the sociocultural support of the school. As the students’ language and cultural backgrounds proved to be significant in the writing process, it became evident that multilingualism was a natural part of the student’s everyday school life.

Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.